Allsvenskan enligt Walter #26: Vem är minst sugen på att förlora?
Det är inte den som vill vinna mest, som kommer att avgöra årets allsvenska säsong. Det är nu endast fråga om vem som är minst sugen på att förlora. På tal om förlust – ett stort tack till Varbergs BoIS för oväntat många, fina allsvenska säsonger. På återseende.
Vem är minst sugen på att förlora?
SM-guldet har under ett tag nu varit Malmö FF:s att förlora, men efter omgång 26 är det återigen IF Elfsborg som har seriesegern att tappa. För visst är det så denna säsong? Precis som många har påpekat så har känslan i år varit att det inte riktigt funnits något egentligt topplag, med topprestationer, som har stuckit ut – i vart fall om vi bortser från Malmös inledande åtta vinster (som bromsades upp när BK Häcken och Elfsborg till sist stod för motståndet).
Många röster efter gårdagens Malmömatch mot Kalmar FF påtalade det faktumet att Malmö varken såg ut som att de ville, eller ens verkade vilja, vinna matchen. Det är självklart så att Malmö, inklusive Henrik Rydström, gjorde vad de förmådde för att ta med sig tre poäng hem från östkusten. Däremot är det uppenbart att skillnaderna mellan (de tre) topplagen, och de flesta övriga allsvenskan lag i år är närmast rekordliten, även om poängskörden felaktigt vittnar om något annat. Visserligen är jag i princip säker på att denna skillnad ändå kommer att manifesteras i nästa omgång, när Malmö tar emot Varbergs BoIS på hemmaplan – men den kommande månaden kommer att bli gastkramande. Eftersom det till synes saknas det där tydliga vinnarlaget, så blir säkerligen den avgörande frågan vilket av topplagen som är mest sugna på att inte förlora. Detta stärks ju givetvis även av att det stundar ett antal inbördes möten – som sannolikt kommer att bli helt avgörande. Färst bottennapp vinner!
Utifrån förutsättningarna idag – så tänker jag som följer angående topplagens poängmässiga prestationer under de fyra sista omgångarna.
Elfsborg
AIK, hemma – 3 poäng
IFK Göteborg, borta – 3 poäng
Degerfors IF, hemma - 3 poäng
Malmö, borta – 0 poäng
Sammanlagt – 66 poäng
Kommentar: Japp, jag tror Elfsborg går fullt de tre kommande matcherna. Den sista matchen på bortaplan mot Malmö påverkas givetvis av vilka möjligheter Malmö har att vinna SM-guld, men utifrån min projektion idag, så tänker jag att Elfsborg kan kosta på sig att ”vaska” säsongens sista match.
Malmö
Varberg, hemma – 3 poäng
IFK Norrköping, borta – 1 poäng
Häcken, borta – 0 poäng
Elfsborg, hemma – 3 poäng
Sammanlagt – 62 poäng
Kommentar: Malmö snubblar på svårspelade Norrköping och därefter det i grunden bästa svenska fotbollslaget Häcken. Avslutningen på hemmaplan mot Elfsborg blir därmed nästan ointressant.
Häcken:
Norrköping, hemma – 3 poäng
Mjällby AIF, borta – 3 poäng
Malmö, hemma – 3 poäng
IF Brommapojkarna, borta – 3 poäng
Sammanlagt – 63 poäng
Kommentar: Häcken lyckas knäcka koden hur allsvenskt spel ska kombineras med Europaspel, och går fullt de sista fyra omgångarna. I hemmamatchen mot Malmö briljerar hela laget i sin fotbollskunskap, och den sista matchen mot redan kvalklara Brommapojkarna städas av förhållandevis enkelt.
Varbergs BoIS
På denna plats har jag många gånger tidigare beskrivit Varberg som en humla – utifrån den (felaktiga) teorin om att humlor egentligen inte kan flyga. Varberg har i vart fall varit den där runda klumpen med alldeles för små vingar, som aldrig borde ha kunnat lämna marken och än mindre förmått att kvarbli uppe i den allsvenska luften. Allt det här kände givetvis Joakim Persson till, inte minst när han insåg att det förmodligen var ”nu eller aldrig” och därför bestämde sig för att flytta till Danmark i somras. Varberg har imponerat på många sätt – med okonventionella metoder och en spelartrupp som hade fyllt en skolaula. Att den allsvenska resan är slut för denna gången är inte något konstigt, och jag tror inte heller att hallänningarna är särskilt besvikna över det. Ekonomin är god, en ny träningsanläggning är snart i bruk och de personella resurserna med en spännande uppsättning ledare inför nästa år är redan på plats. Varberg kommer fortsätta göra livet surt för sina motståndare – och jag har inga illusioner om att ett Tobias Linderoth-lett BoIS drar på sig färre gula kort än vad som hittills varit fallet. På återseende Varberg!
Veckans…
Fullträff: Kalmar FF. Det känns slitet att påtala det uppenbara, och det som så många andra redan har poängterat. Kalmars senaste månad är emellertid inte något annat än succéartad – och det förtjänar givetvis att uppmärksammas. Även om en uddamålsförlust mot IFK Norrköping sprängdes in mellan insatserna mot allsvenskans tre topplag kan det konstateras att matcherna mot BK Häcken, IF Elfsborg och Malmö FF inte föranledde något insläppt mål för Kalmar FF och dessutom inkasserade 9 poäng. Det är mycket som är positivt i Kalmar – ett återställt och numera nästan väl påfyllt kapital att investera i spelartrupp och talangutveckling, en framtidstro hos spelare, ledare och supportrar och ett sätt att spela fotboll som om något bidrar till inspiration - snarare än motsatsen - och i vissa fall viss förundran hos omgivningen. Klubbledningen har fattat många kloka beslut de senaste åren, kanske kan det räcka väldigt långt, inom en förhållandevis kort tid?
Besvikelse: Känslan hos IFK Göteborgs supportrar. Det måste vara oerhört svårt för alla som håller på IFK Göteborg att förlika sig med vetskapen om att laget är – och vad det har känts som under en lång tid nu – det formstarkaste och hetaste laget i Allsvenskan, men att det FORTFARANDE bara är tre poäng som skiljer ner till kvalplatsen. På något sätt måste känslan vara att det inte spelar någon roll vad som händer – den där jäkla vårsäsongen kommer ändå alltid tillbaka och biter till i svansen. Nu tror jag att det ändå kommer att vara IF Brommapojkarna som tvingas till kval, men risken finns att Göteborg förlorar de tre kommande matcherna, som samtliga är av minst sagt utmanande karaktär. Den där känslan som alldeles säkerligen dominerar supporterleden kommer nog inte att ge sig av, inte riktigt än i vart fall.
