Lagbanner
Allsvenskan enligt Walter #3: Osund utveckling i Tv-studion?

Allsvenskan enligt Walter #3: Osund utveckling i Tv-studion?

Malmö FF vinner fotbollsmatcher medan Djurgårdens IF misslyckas med samma uppgift. Under tiden bevakas Allsvenskan nära och hårt, men på ett sätt som ger upphov till vissa betänkligheter.

Malmö FF vinner fotbollsmatcher
För alla oss som känner till Henrik Rydströms principer och spelfilosofi är Malmö FF:s inledning av Allsvenskan knappast någon överraskning. Snarare har lagets utveckling varit i princip helt förutsebar. Rydström tog 2021 över ett Kalmar FF som året innan släppt in totalt 49 mål i Allsvenskan. När han lämnade Kalmar två år senare var motsvarande siffra 27, näst bäst i serien. 

Rydströms tankar om att spela fotboll med boll är i första hand en struktur som syftar till att hindra motståndaren från att göra mål. Det påminner inte så lite om det gamla, och något felaktigt besudlade, Catenacciosystemet som populariserades under 1960-talet; ”om vi har bollen kan motståndaren omöjligt göra mål”. Henrik Rydström har på kort tid implementerat sin filosofi i Malmö FF. Visst, Kalmar kunde gott och väl ha gjort mål och snott en poäng i premiären, och mot IF Brommapojkarna var Malmö riktigt illa ute. Under gårdagens match mot IFK Göteborg, i synnerhet under den andra halvleken, excellerade dock Malmöspelarna i den tillämpade systematiken. Det var helt enkelt aldrig aktuellt att Blåvitt skulle kvittera. 

Malmö har på det sättet imponerat i säsongsinledningen, och i takt med att anfallsspelet utvecklas har jag svårt att se annat än att laget kommer att slåss i tabellens absoluta topp. Dessutom, Malmö vinner fotbollsmatcher – 1–0, 2–1, 1–0 – och bara det är imponerande nog.

Osund utveckling i Tv-studion?
Ett antal omständigheter på senare tid ger anledning att fundera lite särskilt på hur de svenska Tv-produktionerna av fotbollsmatcher har utvecklats. Visst kan man se att gränserna mellan de ”granskande” journalisterna och fotbollsarbetarna börjar suddas ut? 

Rent allmänt lever vi i en tid då det blir allt svårare att skilja på journalistiskt material och sådant material som produceras av t.ex. de allsvenska klubbarna, och som ständigt pumpas ut i olika kanaler. Det må vara gott så, för oss supportrar är det ju sällan tillräckligt med bevakning om vårt eget favoritlag.

Sändningsrättigheterna till Allsvenskan och svensk landslagsfotboll kostar enorma pengar. Det är inte konstigt att de som köper rättigheter och levererar sändningar också vill ha stor kontroll över Tv-produktionerna och vad som förmedlas. I viss utsträckning är detta något som vi får lära oss att acceptera. 

Det är fråga om en tydlig trendsättarmakt. I princip endast sändande bolag tillåts att skapa innehåll i samband med de allsvenska matcherna. Om Discovery anser att det råder kris i IFK Göteborg så är det så, och som sagt – det kanske är så det också måste få vara. Det man ändå måste kunna reagera på är vilka personer som anförtros detta uppdrag, att beskriva verkligheten för tittarna. 

Jag har egentligen ett obefintligt intresse av att diskutera det hetsiga meningsutbytet mellan Bojan Djordjic och Janne Andersson i Viaplaystudion. Alldeles oavsett hur Janne agerade kan det dock konstateras att Bojan knappast hanterade situationen i enlighet med någon slags vedertagen journalistisk metod. Han lät inte objektet för intervjun, dvs. Janne, stå i fokus och gick i försvarsställning vid motfrågor. 

Jag har nog inte förmåga att recensera Bojans insats, kanske gjorde han exakt det som han borde och skulle göra, men händelsen illustrerar i vart fall att vi inte riktigt har bottnat i vilken roll en expert i en svensk fotbollsstudio egentligen ska inta. Ska man både tycka och ställa frågor samtidigt? I sådana fall, ska vi tillåta motfrågor i större utsträckning, och finns det behov av ett mer debattliknande format?

Redan innan den allsvenska säsongen började lyfte jag frågan om Olof Mellbergs C More-engagemang. Det förhållandet att han under en vecka mellan två BP-förluster reser runt i Europa för att följa flera Champions League-matcher från kommentatorsposition kanske är en intern fråga för IF Brommapojkarna att lösa ut. Utifrån sett kan det emellertid inte betraktas som annat än oseriöst, och med tanke på BP:s resultat i lördags har det inte direkt medfört några positiva synergieffekter. 

Nu är BP knappast en pretendent för nästa års Champions League-turnering men Mellberg är faktiskt tränare för en svensk elitförening. Även om han inte kan betecknas som part i målet, finns en närhet mellan hans uppdrag hos C More och ledarskap i Brommapojkarna som inte nödvändigtvis är helt oproblematisk. I Sverige finns det tillräckligt många (närmast överflöd) av skickliga fotbollsbetraktare med eliterfarenhet som för närvarande står utan andra konkurrerande uppdrag och som kan åta sig uppgiften att kommentera fotboll. Ur många perspektiv är det därför svårt att förstå hur såväl Olof Mellberg som Brommapojkarna och C More resonerar.

En av alla de tyckare, tänkare och betraktare som faktiskt för närvarande saknar tränaruppdrag är Mikael Stahre. Det dröjde inte många dagar efter att han hade fått lämna Göteborg innan han presenterades som ny expert av Discovery. Pressmeddelandet gav ingen information om huruvida Stahre även skulle komma att bedöma och tycka till om sin gamla förening i egenskap av expert. Av Sebastian Erikssons kommentarer efter gårdagens match mot Malmö FF verkar det dock som att i vart fall Göteborgsspelarna hade förutsatt att deras gamla tränare skulle hålla sig borta från sådana aktiviteter. 

40 dagar efter att Mikael Stahre varit nere på Kamratgården i egenskap av huvudtränare stod han under gårdagen i Discoverys studio och skulle tycka till om sina gamla adepter, spelare och tidigare assisterande tränare, taktik, fysisk status och det allmänna läget i föreningen. Visst kan man som sändningsbolag anse att man levererar närmast exempellösa insikter genom tillgången till just Stahre under gårdagens match. Resultatet var dock allt annat än tillfredsställande. Det var inte bara jag som kände mig obekväm med hela upplägget, även om Stahres kollegor i studion visserligen hanterade situationen på ett bra sätt. Sebastian Eriksson verkade, som ovan nämnt, inte särskilt nöjd. Som även Adrian Pihl Spahiu skrev i sin matchkrönika för Alltid Blåtvitt här på SvenskaFans: ”Kan man med trovärdighet sitta och kommentera sitt eget lagbygge?”. Det är fullt rättvist att ställa sig frågan om det detta hade fungerat i någon annan bransch än just elitidrotten.

Jag vet inte om det ovan angivna enbart är enskilda tillfälligheter, men om det är något som jag är absolut säker på så är det att svenska fotbollssupportrar för närvarande håller mycket hög kvalitet. De är också duktiga kravställare, vilket de verkligen har förtjänat. När svensk fotboll ska bevakas krävs därför att även andra överväganden än rent kommersiella (läs: ”Kan Stahre leverera något smaskigt i direktsändning kanske?”, ”Skapas en spännande dynamik med Bojan i studion?”, ”Är Mellbergs namn hett och aktuellt nog för en CL-kvart?”) får utrymme. I annat fall är det definitivt fråga om en osund utveckling, som på sikt missgynnar samtliga inblandade.

Veckans…

Fullträff: Henrik Jensen. En taktisk triumf har det kallats, Jensens fembackslinje med tillhörande taktik som för första gången på 24 matcher lämnade BK Häcken poänglösa. Oavsett om viktiga spelare saknades (det gjorde det för båda lagen) var vinsten på Bravida Arena säkert nästan viktigast för Jensen själv som – helt naturligt – har en del att bevisa som huvudtränare för en elitfotbollsklubb. Efter lördagens match är han på god väg.

Besvikelse: Djurgårdens IF. Säsongsstarten är givetvis inte vad Djurgården väntat sig. Visserligen har hittills enbart ett fåtal poäng delats ut, och det är därmed inte fråga om ens en nyfödd kalv på isen. Hur Djurgården tog sig an bortamatchen mot Halmstad BK är dock inte annat än just en besvikelse. Kanske handlar det om mediehantering, men visst är det också lite konstigt att höra att Kim Bergstrand faktiskt tyckte att det var en ganska väl genomförd bortamatch. Djurgården har givetvis högre krav än så, och matchen reste nog snarast ett antal frågetecken. 

Hur mycket kommer målvaktssituationen att påverka lagets insatser? Hur ska Oliver Berg egentligen användas för att både han och laget ska få bästa möjliga utväxling? Var ska Edvardsen spela, och vilken är Joel Asoros roll? Fungerar Carlos Moros Gracia överhuvudtaget i något annat än en trebackslinje? Kommer Magnus Eriksson någonsin att återfå 2021 års form? 

Det är mycket möjligt att ett flertal av dessa frågetecken rätas ut redan under hemmamatchen mot IFK Göteborg. Men det är samtidigt sannolikt att ett antal av dem kommer att bestå under en viss tid framöver.
 

TV: Christiansen från upptaktsträffen

Walter Duhs2023-04-18 15:35:00

Fler artiklar om SvenskaFans