Håkan Andreasson: ”Det är en del av framgångsfaktorn, att Erik får prata till punkt”
When We Were Kings är vinnare av ”Årets sportpodcast”. Erik Niva hoppade för tre år sedan på Håkan Andreassons idé och succén är nu ett faktum. Men Erik var skeptisk, idén var inte bättre än 2 + på en 5-skala.
Stort grattis, Håkan!
– Tack så hemskt mycket. Det här priset betyder väldigt mycket för att det är lyssnarna själva som sagt sitt och de kan fotboll, de går inte att bluffa och de är inte rädda för att vara kritiska när det behövs.
Du, jag måste bara följa upp det där Erik sa om podden, med två plus. Håller du med honom?
– Jag förstod ganska tidigt att konceptet med When We Were Kings skulle bli bra. Men så vet jag ju också att Erik inte är en solig människa - hans normaltillstånd är två plus, i bästa fall. Att han tycker att en idé är två plus är helt normalt, jag tror aldrig han har tyckt att en idé är mer än två plus. Han tycker fortfarande att idén är två plus.
Vad var det med idén som du trodde på, hur blev den till?
– Jag hade jobbat på Aftonbladet så länge och funderat på att göra något annat. Inte gå över till ett vanligt jobb utan göra något helt annat. Och jag hade en hel del tankar och på en lunch så dök detta upp och Erik var villig att testa.
Detta var våren 2019 och efter sommaren tog jag upp det igen och det visade sig att han fortfarande var intresserad, så vi körde. Vi kände att det fanns ett stort behov av att prata om fotboll, spelare och gamla storlag.
Att ha med Erik som ju är Sveriges bästa journalist och dessutom en helt otrolig berättare var så klart avgörande. En stor del i framgången är även producenten Alex Sjöblom på Perfect Day som fattade grejen från dag ett. Honom vill jag verkligen lyfta fram som superviktig för var WWWK är idag.
Blev det som du tänkt dig?
– Det här känns precis som det jag ville göra efter 20 år på Aftonbladet. Där jag och Erik får göra vad vi vill. Vi valde tidigt att inte ligga i nyhetsfåran, men så dog Maradona och vi kände att vi var tvungna att handla snabbt. Sen dess har vi gjort det några gånger. Men den får aldrig vara förväntad. Ena veckan är det Glenn Hysén och nästa vecka är det dubbla avsnitt om Sjachtar Donetsk, därför att den vidriga situationen i Ukraina krävde det – och att historien är så bra att den hade förtjänat ett avsnitt i vilket fall.
Hur funkar det så rent praktiskt när ni spelar in de här monsteravsnitten?
– Vi diskuterar vad vi ska göra och Eriks ord väger tyngst. Han sätter mellanrubriker och så gör vi research på varsitt håll. Men även om jag läser på som en idiot så når jag bara upp till en procent av Eriks kunskap.
Sen kör vi, Erik berättar, jag lyssnar och försöker lätta upp.
Vilken är din bild av Guldskölden som pris?
– Det har följt med mig genom hela mitt yrkesliv.
Ibland blev det ett problem på Aftonbladet när vi skulle göra journalistik av det, vissa av våra medarbetare vann allt – andra inget. Det kunde väcka känslor internt.
Som chef var jag så klart stolt över att de var så otroligt duktiga och fick det ljuset på sig.
Du lyfter fram Erik mycket, men hur trivs du i rampljuset?
– Inte alls, egentligen.
Erik är stjärnan. Kan jag bidra med något så att helheten blir bra så är jag nöjd med det. Det har blivit en bra kontrast av läraren och lärjungen.
Skulle jag försöka visa mig duktig i podden skulle det bli patetiskt och lyssnarna skulle märka det direkt.
Jag nöjer mig med att svara fel på hans omöjliga frågor.
Men just formatet, berättandet genererar det mycket respons från era lyssnare som själva vill fylla på och berätta?
– Ja, det gör det verkligen. Vi får massor av mejl av entusiastiska lyssnare och jag har ständigt dåligt samvete över att vi inte har tid att svara riktigt.
Instagram är bättre, där kan vi lägga ut klipp till vad vi pratar om och där kan lyssnare dela med sig av sina tankar på ett bättre sätt.
Vi har över 60000 engagerade följare där och det är superkul.
Så var är ni tillsammans på väg och vad räcker det till, tror du?
– Vi har inte en oändlig tid framför oss - kanske ett par tre år till.
Vi har utvecklats lite sedan starten med att prata om spelare också och framförallt med avsnittslängden. När vi började fick vi höra att vi måste hålla oss runt en timme – nu är avsnitten uppemot fyra timmar och lyssnarna hänger otroligt nog med.
Men det är en del av framgångsfaktorn, Erik måste få prata till punkt. Och han är noggrann!
Men det är allmänbildande, kanske däri som en del av framgången också vilar?
– Vi anser att fotboll är världens största kulturella fenomen och anser man det så handlar det inte bara om 22 spelare utan om allt runtomkring också. Historia, politik och kultur är viktiga beståndsdelar för att förstå.
En del av förnyelsen var även satsningen på turnén med Livepodden? Kommer det en ny omgång?
– Vi ska börja diskutera det när vi har ett sug, som varken jag eller Erik har just nu. Vi måste hitta ett ämne och sen faktiskt få tid att repa. Förra turnén drog vi igång efter två dagars repetition. Det var hemskt.
Innan vi avslutar. Erik lämnade över en fråga till dig.
– Nej, fan…
Nej, det är inte ett fotbollsquiz utan frågan om du tycker att det är ”viktigast att själv vinna matcher eller att alla andra förlorar”?
– Haha! Det är en bra fråga, Erik. 60 - 40 får jag väl svara i det här fallet.
Hur firar du priset?
– Inte så mycket mer än att jag blev väldigt glad när vi fick beskedet där när vi spelade in. Det var ett jättelyft och vi körde en high - five i studion! Sen berättade jag för min fru och redaktionen på Perfect Day Media. Vi är en udda fågel där bland deras poddar, men vi trivs väldigt bra ihop.
Så det blir ingen flaska valfritt som du och Erik delar på och spelar in ett alldeles särskilt avsnitt?
– Om Erik går med på det så är jag med!
*** *** ***
På vår sida för Guldskölden kan du läsa alla vinnarintervjuer och hitta alla tidigare vinnare.
Besök sidan HÄR.
