Tre punkter efter IFK Göteborg-AIK: ”Publikfest när den är som bäst”
Några timmar efter att Hammarby och Djurgården spelat färdigt derbyt utan publik var det dags för publikfest på Gamla Ullevi mellan IFK Göteborg och AIK. Här kommer SvenskaFans redaktör Sebastian Ahokas med tre punkter efter matchen.
- Pubikfest – så som det ska vara
Efter den senaste dagens nattsvarta rubriker, många uttalanden och minst lika många och mörka förslag för svensk supporterkulturs framtid var det under måndagskvällen extra fint att få se svensk supporterkultur när den är som bäst. Två högljudda och välfyllda ståplatssektioner, sång innan uppvärmning till slutsignal och en visuell display i värdelösas med finfina tifon, flaggor och välskött pyroteknik. Jag är väl medveten om att den sista punkten är minst sagt polariserad och smått kontroversiell nästa, speciellt efter gårdagens 08-derby. Men när pyrotekniken sköts som den gjorde under matchen ikväll så är tycker jag personligen att det verkligen en stämningshöjare och något som är med och bidrar till den svenska supporterkulturens höga status i fotbollsvärlden.
- IFK 2.0 – eller vad har hänt med blåvitt?
Ännu en säsong har IFK Göteborg spenderat större delen av tiden i den nedre delen av tabellen. Och ännu en säsong har man varit minst sagt pressade efter svaga prestationer på planen. Men något har hänt- Efter den förlösande derbysegern mot GAIS och den minst lika viktiga segern mot Norrköping har den blåvita maskinen börjat prestera som den inte gjort på jag vet inte hur länge. Axlarna har inte samma tyngd, huvudena högre och självförtroendet större. Det är verkligen ett helt annat blåvitt nu. Om det ser ut i den här stilen även nästa säsong kan kanske Änglarna få en rätt härlig säsong 2025. Detta trots förlusten.
- AIK:s stabila försvar borta
Sensommaren och vårens stora samtalsämne när det kommer till AIK har varit försvaret. Ett nästintill ogenomträngligt försvar och en målvakt som inte släppte in något fick till slut se sig besegrade och penetrerade mot Häcken. Då blev det två mål bakåt - första gången sedan GAIS i juli som man släppte in två mål. Mot IFK Göteborg kändes det inledningsvis som att försvarsspelet var något som AIK fokuserat på under landslagsuppehållet. Men försvaret var inte sådär Thomassen-tätt som det var för bara ett par matcher sedan igen. Blåvitt hade inte allt för svårt att skapa chanser. Det var slarvigt och bolltittande. Spelarna i blåvitt-randigt flertalet gånger relativt bekymmerfritt igenom både mittfältslinje och backlinje. Det kändes heller aldrig riktigt som att AIK skulle orka stå emot IFK:s forcering och jakt på kvittering. Föga överraskande och rättvist att hemmalaget till slut fick in ett mål. Men det spelar nog mindre roll efter en seger som denna.
