Blogg: Flopp!
Sitter här och funderar över hur jag ska formulera all den ilska jag har i mig efter gårdagens utspelning mot Ängelholm. Egentligen har jag inte ord som kan beskriva känslorna så istället ska jag nu försöka vara lite positiv och blicka framåt mot söndagens sista tävlingsmatch för i år. Jag hittar två positiva händelser från igår. Den första att Syrianska gjorde ett mål som kan visa sig vara oerhört viktigt i returen på arenan i Södertälje. Den andra att publiken inte gav upp och verkligen höll igång för att visa laget stöd. Sedan att laget inte visade någon vilja på plan är en helt annan sak som inte hör hemma här.
Att säsongen inte blev som vi önskade har vi kommit ifrån redan. Att skadelistan blev överdriven med flera spelare borta under halva eller hela säsongen vet vi också om. Att vi på bortaplan inte imponerat alls är inget nytt. Finns för mycket nackdelar med vår allsvenska debut. Dock finns det fördelar inför returen, men kanske också bättre? Låt oss se. På hemmaplan har Syrianska varit som bäst i år. Publiksiffrorna lär bli högre med tanke på (tråkigt att säga) att matchen är avgörande om vi ska spela i den högsta serien 2012. Alltså kommer publikstödet bli riktigt starkt. 1-0 räcker för att vi ska göra säsong nummer två i denna serie. Och slutligen, Peter Ijeh lär vara tillbaka från start och förhoppningsvis ser vi också Sharbel Touma i returen. Där har vi lite fördelar till denna livsviktiga returmatch.
Jag vill inte var allt för förhoppningsfull och redan ta ut segern i förskott, sådant har man lärt sig av. Men för att Syrianska ska lyckas slå ÄFF måste spelarna ge allt dem har kvar och lite till. Matchen lär bli riktigt spännande och inte många kommer ha sina naglar kvar efteråt. Det är på söndag det gäller. Det är nu vi måste få se effektivitet, vilja och mest av allt hjärta. För publikens del, 95 minuters stöttning!
Drömscenario: 1-0 i första följt av 1-0 i andra.
To be continued?
