Bosse Larsson - den störste

Bosse Larsson - den störste

Bosse har lämnat oss. För en dryg månad sedan satt jag och gick igenom hans karriär för en presentation jag skulle hålla och det fanns mycket att tänka tillbaka på.

Jag är så pass gammal att jag har haft ynnesten att några gånger ha fått se Bosse på riktigt. Min första match på Stadion var mot AIK 1976.
Mitt MFF-intresse har levt vidare och frodats sedan dess. För en månad sedan var jag bordsvärd på ett MFF-relaterat evenemang och de olika borden var "döpta" efter olika MFF-are. Mitt bord hette Bosse Larsson. En av uppgifterna jag hade var att för de övriga vid bordet berätta om Bosse och hans karriär. Det blev en del läsande i årböcker och sökande på nätet och jag hittade en del jag inte hade koll på själv. Så nu, när Bosse lämnat oss känns det på sin plats att fler än de som satt runt mitt bord får höra lite mer om Bosse.

Att Bosse Larsson är den störste är en sanning bland MFF-are. När MFF fyllde 100 år så kunde man skicka in en drömelva till Sydsvenskan under rubriken "Alla tiders MFF". Den som var med i klart flest elvor var Bosse Larsson. Av de som skickade in hade 93,5% med Bosse i sitt lag. Bland de som var gamla nog att ha sett Bosse spela så var nog den siffran över 99%.

Bo-Göran Larsson föddes den 5 maj 1944, en dryg månad innan de allierades invasion i Normandie . Tretton år senare befinner sig den unga grabben på en av fotbollsplanerna på Limhamnsfältet. Bredvid planen står Georg Österlin som får syn på talangen och knyter honom till MFF.
På platsen har Sydsvenskan placerat en minnesplakett på en sten.

Bosse börjar spela i MFF:s pojk- och juniorlag och 1962 gör han både sitt första mål i Allsvenskan och debuterar i Juniorlandslaget. Redan ett år senare, som 19-åring, vinner han skytteligan i Allsvenskan.

1965 var ett stort år både för MFF och Bosse. MFF vinner sitt första guld på tolv år och Bosse vinner både en ny skytteligatitel och Guldbollen.
Efter ett sånt år blir det givetvis intresse internationellt. Det finns intresse bland annat i Italien dit många svenskar gått som proffs men just 1966 så har ligan importstopp. Så istället blir det Tyskland och Stuttgart för Bosse. När MFF blir av med Bosse så får man en ekonomisk kompesation från tyskarna på 50.000:-. Det är hissnande att MFF 57 år senare får cirka 2000 gånger så mycket när Hugo Larsson också lämnar för Tyskland. 

Efter en lite trög start med en del spel i b-laget så kommer Bosse verkligen igång. Den nya tränaren låter Bosse komma ner lite längre i planen och det utvecklar hans passningsspel. Det bygger grunden till att man längre fram säger att Bosse kan spela på alla platser ute på planen.

Efter två år förnyar Bosse kontraktet efter mycket tjat från Stuttgart (och en hel del pengar). Bosse blir som förste icke-tysk utsedd till tyska ligans bäste spelare. Då hade han ändå konkurrens av spelare som Franz Beckenbauer, Gerd Müller och många fler.

Sen tog hemlängtan över. Inga pengar och inget intresse från större klubbar kunde få Bosse att stanna utomlands utan han återvände till MFF 1969. Väl hemma blev det fler guld både i Cupen och Allsvenskan samt en ny skytteligatitel 1970.

1973 gör Bosse ett av de mest ikoniska målen i svensk landslagshistoria. Med en orange boll på en snöklädd plan i Gelsenkirchen så slog han in straffen som tog Sverige till VM 1974. Detta mål och mycket mer gjorde att Guldbollsjuryn gjorde något man aldrig hade gjort förut, man bestämde sig för att dela ut priset en andra gång till samma spelare. Det hade inte räckt med en Gren eller en Nordahl för att rucka på den inoficiella regeln att man bara kunde få priset en gång, det krävdes en Bosse Larsson för det.

Någon Guldbagge har Bosse däremot inte fått även om han har några fantastiska repliker i Bo Widerbergs film Fimpen som spelades in just 1973.

Året efter kommer det en ung guldlockig engelsman som tränare till MFF. Bob älskar Bosse som spelare men säger det sällan när han pratar om matcherna. En journalist frågade varför Bob så sällan berömde Bosse och då svarar Bob: "För mig var det självklart att Bosse match efter match var bäst. Jag utgick ifrån att alla insåg det"

Bosse var mycket viktig i de inledande omgångarna av Mästarcupen 78-79 och var kapten efter Krister Kristensson. Tyvärr så blev Bosse en av många spelare som inte kunde vara med hela vägen till finalen. Det äventyret slutade för Bosses del med en korsbandsskada  mot Krakow. Hur hade det gått med Bosse på plan i finalen? 

Efter karriären så såg man sällan Bosse i fotbollssammanhang. Det stora undantaget var när han slog den första avsparken på nya stadion tillsammans med Daniel Andersson.

Totalt blev det 546 matcher och 289 mål i MFF för Bosse och dessa ledde laget till sex mästerskap och fyra cuptitlar.

Vila i frid Bosse och må vi alltid komma ihåg dig!
 

Peter Lind2023-12-19 19:10:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I'm in Love: Hur går det för MFF med att ta ”nästa steg”?