Brommapojkarna - Trelleborg
2 - 3

Brommapojkarna - Trelleborgs FF 2-3

Två lag som spelade allsvensk fotboll så sent som förra säsongen. Två lag som minst sagt blandat och gett under säsongsupptakten. Hemmalaget på jumboplats och bortalaget strax ovanför kvalstrecket inför matchen. Efter matchen är ett av lagen kvar i botten medan det andra klättrar till en sjätteplats i tabellen och har häng på toppen. Blytung seger är en underdrift.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen – ett innermittfält med Sebastian Ohlsson och Erik Andersson får mig att våga hoppas. Igår visade de återigen vägen och spelade hem nya poäng till Trelleborg. Erik som haft lite skadebekymmer, och varit lite in och ut gällande startelvan, visade igår varför han ska spela bredvid Sebbe på mitten. Inget ont om Haris, som gjort ett par fina starter på samma position, men med Erik på banan får laget en helt annan spets. Det visade han sannerligen igår med två assist, varav frispelningen till Håkanssons 1-2-mål var av hög allsvensk kvalité. Snacka om att skära genom motståndet.

Det var just också det här raka och snabba passningsspelet som var segerreceptet mot BP. Det klaffande ordentligt fint i offensiven, kombinationsspel, överlapp och ett riktigt trevligt passningstempo. Detta resulterade i tre mål framåt under en femtonminutersperiod. Och Erik ”Maestro” Andersson kan som sagt ta åt sig äran för åtminstone ett av målen, även om man inte ska förbise Håkansson fina löpning och kliniska avslut. Zorans mål var väl lite mer en bingo-assist, då Zoran trixade sig förbi halva backlinjen och retfullt kunde lägga bollen i mål. Strax innan paus hade dessutom Sebastian Ohlsson sett till att laget gick till pausvila med ledning. Detta efter ytterligare ett avslut utanför straffområdet som resulterade i mål (skjut mer Sebbe!).

Att spela på resultat och försvara ledningar är ju dock inget som vi är superbra på i år och den snabba kvitteringen efter paus kändes ju nästan lite väntad. Återigen en fast situation och jag förstår inte riktigt hur BP-spelaren kan vinna nickduellen mot fyra blåklädda. Onödigt och kostsamt i längden med de här återkommande fasta situationerna som resulterar i mål bakåt.

Men TFF fortsatte att pumpa på framåt och när offensiven klaffar så är TFF riktigt svåra att stå emot. Det finns lite av allt, med Salles tyngd, Zorans kvickhet, Eriks passningsfot och farten på kanterna. Tilläggas ska då också att Felix Hörberg, bäst i TFF de två senaste matcherna, saknades pga av avstängning. Så det ser lovande ut inför framtiden det här. Konkurrenssituationen tätnar och det gäller att prestera för att få starta. Och mot BP levererades det som sagt på alla fronter.

När Jajic, med knappa halvtimmen kvar, krutade in frisparken och reducerade till 2-3 blev det lite spänt och TFF riskade därefter inte speciellt mycket framåt. Låg nära motstånadren och spelade smart, höll undan och bärgade tre blytunga poäng. Därmed har TFF spelat in sju av nio möjliga poäng de tre senaste matcherna. Så formen är på gång och toppen är nu inom räckhåll. Det kan bli en trevlig TFF-sommar detta!

Fram för framgång!