Pär Asp: "Fansen behövs!"
Han hade inte missat en sekund av Allsvenskan 2010 innan en liten konstig skada uppstod i mötet med Hammarby. ”- Om det rör sig om en bristning eller sträckning vet jag inte”. Svenskafans möter Pär Asp, det norrländska lugnet i det ungdomliga BP.
Jag kommer till Grimsta samtidigt som eftermiddagsträningen drar igång. På schemat står muskelbyggande och medicinbollar slungas fram och tillbaka mellan spelarna. Stämningen är uppsluppen och regnet som olika meteorologer hade hotat med låter vänta på sig.
Jag väntar ovanför trappan på Pär Asp, som genast när vi hälsar börjar artigheterna: ”- Ja, svenskafans. Er håller jag koll på, ni gör ett bra jobb!”
Vi pratar om lite vanliga ting innan de raka intervjufrågorna kommer:
Hur svår är skadan?
- Inte så farligt, det är svårt att veta med ljumskar, men max två veckor, troligen en. Om det rör sig om en sträckning eller bristning vet jag inte.
Hur högt kommer BP i den Allsvenska tabellen?
- 7a, om jag måste säga en viss placering, där vi ligger nu, det är rätt lagom. Avstånd från botten och något att bygga vidare på till nästa år.
Har du något personligt mål med karriären?
- Jag har inga planer, inga direkta ambitioner. Jag trivs i BP, dessutom är jag lite till åren så jag kommer ju inte direkt någon annanstans. Det vore kul att få chansen på en högre nivå, men jag känner också att jag spelar på en lagom nivå för mig. Mitt kontrakt går ju ut i vinter, man vet aldrig inom fotbollen. Det är inte upp till mig om jag får stanna, men jag tror det. Det fungerar bra. Inga förhandlingar har inletts, men det brukas ta i november, när serien är färdig.
Vem är den viktigaste spelaren i laget?
- Pontus (Segerström). Han har hjälpt mig mycket och det är en rejäl trygghet. Gör man ett misstag finns han där och fixar det. Han är bra att ha.
Hur är klubbkänslan?
- Riktigt bra känsla. Den blir bara bättre och bättre. Bara lyssna…
Nere på planen spelas en match i fotbollstennis, många glada tillrop ekar över Grimstas ängar. Stämningen i laget visas upp från sin bästa sida. Undertecknads oro över att det uppstått osämja efter Nabil Bahouis utlåning var bara i onödan.
Är du en kaptenstyp eller följer du hellre med?
- Jag är ingen kapten. Visst, nu när man blir äldre så försöker man ta lite ansvar och driva på de yngre, men nej, jag är ingen Kapten, Pontus gör det bra.
Hur hårt slog Cupförlusten? Är ni sugna på att revanschera er nu?
- Det ar ju såklart riktigt surt. Att komma så långt, då känns det mer. Hade vi åkt ut tidigare hade man inte brytt sig kanske, om vi åkt mot Falkenberg redan. Nu hade vi kommit så pass långt, så visst är det trist. Men Allsvenskan är det viktigaste, vi ställer om till den nu.
Vad tycker du om fansen på Grimsta? Visst, de är få…
- Jag tycker att det bara blir bättre och bättre. Man märker er verkligen. Det är en liten grupp som hörs, men den utvecklas ju och blir bättre. Klubben har ju inte den traditionen, så det kommer ta tid innan det blir riktigt häftig stämning, men ni behövs verkligen. Glada tillrop och trevliga ramsor är aldrig fel.
Spelar du fortfarande poker?
- Haha, nä. Jag blev pappa för tre månader sen så det har jag lagt på is.
Så då får vi skrota ditt smeknamn ”Poker-Pär”?
- Haha, ja, det får ni nog göra.
Utanför Grimstas huvudentré svänger en svart Audi in, Pär vinkar och säger att det är frugan. Vi tar de sista frågor snabbt innan han måste rusa och ge sitt barn lite mat. Trots faderskapet utstrålar Pär det där mytomspunna norrländska lugnet. Överilar sig inte och svarar eftertänksamt på mina frågor. Det var en trevlig eftermiddag på Grimsta.
