Bara segrar räknas
Det är oförutsägbart att vara BP-supporter. Det finns många vinklar på detta, men det tydligaste är den världsunika jojo-åkningen till högsta serien, en upp, två ned, två upp, två ned, Mängden spelare som passerar, framförallt när det går nedåt i serierna är ansenlig. Ena året spelar vi Europa League-kval, nästa år är vi nere i Norrettan. Med ett tämligen nytt lag.
Det enda vi vet med säkerhet är att akademin fortsätter att producera spelare, A-laget får ha dem alldeles för kort tid, innan det är dags för ungdomarna att pröva sina vingar utanför det trygga västerortsboet. Ju längre ned i serierna vi spelar, desto mindre tid får vi för de nya stjärnskotten. Eller, nej, vi ska inte ta akademin för given bara för att vi är vana vid att akademin levererar. Det är givetvis väldigt mycket hårt arbete som ligger bakom, man blir inte topp över en natt, och för att hålla nivån krävs det att arbetet fortsätter med full kraft.
Rutin gör det givetvis enklare att fokusera på nästa steg, det är där vi ska vara. Det räcker inte med att på ungdomsnivå utmana de bästa klubbarna i Europa, det är de som ska känna att de försöker utmana oss.
Detta för oss osökt in på representationslagen. För första gången i föreningens historia så spelar damerna i en högre serie än herrarna. Med en målsättning att förbättra förra årets placering i Elitettan så kommer vi, om tjejerna inte fortsätter att gå som tåget och går upp till Allsvenskan, att ha ett etablerat Elitettanlag nästa år. Att se damerna spela måste vara en inspiration för alla hundratals BP-lag. Från klarhet till klarhet, seger eller förlust, vi ser alltid ett damlag som gett allt, som, för att använda en favoritformulering från vår supporterordförande, går ut och tävlar i fotboll. Som fotbollssupporter vill man ju att det ska vara roligt att se på fotboll. Fotboll är roligt när man ser kamp, när det smäller på, när alla ger allt. På det sättet är damlaget obesegerbart.
Herrlaget spelade i samma serie två på varandra följande år senast 2013 och 2014. Jag minns väl sista matchen borta mot Halmstad. Pontus ledde mannarna i en riktig nagelbitare där Mauricio Albornoz låg bakom bägge våra mål, det första som framspelare till Gabriel Özkan, det andra som avslutare. Det var på vippen att Halmstad fick in en 3–2 boll i de sista skälvande sekunderna, men vi klarade poängen och hängde kvar i Allsvenskan med minsta möjliga marginal. Som vi skrek och jublade. Berka gav bort sin tröja till en överlycklig knatte. Jag tappade rösten och kunde inte hitta den, så om någon har vägarna förbi Örjans Vall, kolla gärna om den ligger kvar och skräpar där någonstans, jag vill gärna ha tillbaka den.
Ja det är serien vi vill se BP i, Allsvenskan, det känns som att vi inte har gett den en riktig chans än. Med den verksamhet som BP har borde det inte vara omöjligt, och vi ser de åren vi är uppe, då går spelarna utomlands, till bättre pris och bättre klubbar än de konkurrenter vi har i stockholmsregionen. BP måste vara det naturliga valet, BP är fotboll. Vi såg en plan för att ta oss upp, men BP 2.0 stannade på herrsidan tyvärr vid några huvudlösa värvningar och ett kraftigt stolpskott på tränarsidan.
Nu är det nystart och efter Vasalundsmatchen känns det rätt med det som att det visades ordentligt det som presenterades för oss på upptaktsträffen, ett mer fysiskt och kämpande lag, med basen i föreningens egna produkter och rutinerade profiler för att få riktning på spelidé och att balansera ungdomlig entusiasm med rävens list. Konstapeln får ordning på BP, det är den känsla som lever vidare. Givetvis kommer varje lag att på många sätt bli bättre för varje match som spelas, det är ju både försäsong och säsong i ett nu, men vi kommer att bli ännu bättre.
Nu efter två års resultat som vi inte mäktat få i vår riktning räknas bara segrar, vi spelar i en serie som är två nivåer under den där vi borde hålla till.
Av: John Klevebring, Brommapojke
Några avslutande tankeflyn:
...vi hoppas på en Haglund till hösten, det var allt för länge sedan vi såg honom i rödsvart, en hållen tumme och en önskan att rehaben går bra, det må vi väl ha lite till manns.
...och vad händer nu i och med det nya coronaviruset? Det vet vi inte, men som en klubb som inte är beroende av publikintäkter i lika stor grad som många andra klubbar kan vi gå stärkta ur detta. Förutsättningen är givetvis att herrarna spelar på minst superettannivå.
...roligt att få se en truppspelare från BP:s första allsvenska säsong, Imad Zatara, komma in och spela på Grimsta igen, även om det var för Vasalund den här gången.
