Camp Brunost: Bokslut
Underbart är kort och nu packar vi ihop cirkustältet, föser in kamelerna och rullar hemåt efter en häftig camp.
Det känns lite vemodigt, men också skönt.
Vi har levt med Malmö FF tjugofyra/sju i tre dygn och nu är det dags att åka hem till det normala livet igen.
Både jag och Magnus längtar efter våra respektive sambos och efter den svängiga, röriga sluggerfighten igår kväll är vi rätt slutkörda.
Det har varit precis så häftigt och kul som jag hade trott och hoppats på. Vi har fått uppleva en norsk småstad som trots ett brutalt prisläge ändå har charmat oss och bjudit på såväl fina människor som, god mat och vackra vyer.
Det enorma konferenshotellet vi bott på har bjudit på överraskningar så som en utomordentligt bra restaurang samt den intressanta överraskningen att Sarpsborgs lag sov över här efter matchen. Dessutom, bäst av allt, ligger det ett stenkast från världens grannaste fårhage.
Malmö FF har varit lätta att jobba med, vi har i stort sett fått de intervjuer och den information vi har kunnat önska. Såväl spelare som ledare är tillmötesgående och professionella precis som de representanter från Sarpsborg vi har stött på. Organisationen kring Sarpsborg kändes dessutom fortfarande lite småklubbsaktigt familjär så att jag ibland nästan kände mig som hos min egna lilla klubb, Lunds FF.
Sista dagen då Sarpsborgs lilla krogstråk, S:t Marias Gate, fylldes av sjungande MFF-supportrar var såklart speciell. Det är alltid en stor upplevelse att se hur en stor del av Stadion teleporteras till en helt annan del av världen. En sunkpub i Sarpsborg, Plaza Mayor i Madrid eller Champs Elysées i Paris, det spelar ingen roll var vi är, för Di Blåe spelar alltid där vi är.
Jag måste nämna några ord om min vän och kollega Magnus också.
För en som fortfarande är rätt "star struck" när MFF-spelarna hoppar ur bussen eller kommer av träningsplanen är det oerhört tryggt att ha Magnus att hålla i handen. Hans rättframma stil och stora nyfikenhet gör att han alltid får ut det mesta och det bästa av de han intervjuar. Det är inspirerande och lärorikt att få jobba med honom. Dessutom är han en riktigt bra kompis, i ordets bästa bemärkelse.
Nu väntar lite allsvensk slutstrid och ett par rysligt spännande hemmamatcher i EL innan det är dags för nästa Camp. Då styr Himmelriket kosan mot Istanbul och bortamatchen mot Besiktas.
Själv kommer jag inte att följa med men jag vågar lova att de som åker kommer att göra ett riktigt kanonjobb med att hålla er à jour med allt som händer runt MFF de dagarna. Jag ser med spänning fram emot en turkisk fårjakt, det blir nog något alldeles extra!
Stort tack till Er alla som följt oss, kommenterat artiklar, gillat oss på Facebook och så vidare. Det är en ynnest att få göra detta jobbet för alla de MFF:are som läser på Himmelriket.
Var rädda om er alla Himmelsblåa!
