Camp CC: Krönika om positivt och negativt
Himmelriket sammanfattar lägret i en krönika.
De 10 dagarnas läger i Salou är över. MFF åkte väldigt tidigt i morse härifrån mot Barcelona för flyget hem till Sverige, och det var minst sagt viktigt att ta med sig en seger i den avslutande träningsmatchen igår mot den allsvenska nykomlingen Sirius. Motvinden som MFF spelade i under den första halvleken var av samma kaliber som den verbala och skrivna storm som mötte Magnus Pehrssons tillträde i november förra året.
Här nere har han sett lugn och trygg ut. Spelarna har berättat att de tror på hans idéer, vilket de också har sagt utanför intervjusituationer. Och det är klart, vad annars ska de säga. Men det har inte varit de vanliga klyschorna utan de har också motiverat varför de tycker om Magnus sätt att se på fotboll. Det har känts ärligt.
Jag satt med sportchef Daniel i måndags en längre stund. Den intervjun kommer på lördag morgon. Han sa bland mycket annat att han inte är med och lägger sig i träningsupplägg eller spelsekvenser. Och så sa han, ”till skillnad från förra året”.
Jag upplevde det inte som att han nämnde det som kritik mot Allan Kuhn, utan mer som ett stöd för Magnus Pehrsson. För resultat är som bekant allt. Daniel vet det bättre än de flesta. Trycket på klubben, men också på Daniel själv att värva några fler spelare, hade blivit hårt. Trycket på Magnus axlar hade blivit enormt. Om vi hade förlorat eller spelat oavgjort mot Sirius.
Så var det också många glada miner efter matchen igår. Det närmast supporterjublades från spelarbänken när först Berget gjorde 1-0, Eikrem 2-1 och Vindheim definitivt avgjorde matchen med sitt 3-1. Den segern behövdes även om lägret i stort har varit bra.
Det har varit soligt i stort sett varje dag. Någon dag så varmt att vissa av Himmelrikets utsända, till mångas förfäran och förlägenhet, dristat sig att bära shorts; där kan en viss förklaring till de fåtaliga målen även på träningarna ligga. Det har också hållit hyggliga temperaturer, även om vissa dagar har varit väl blåsiga. Igår störde vinden de bägge lagen under matchen, det är ingen överdrift att påstå.
Laget har bott på ett enormt hotellkomplex på gränsen mellan Salou och grannbyn Cambrils. Och inte bara MFF för den delen, utan även de andra allsvenska lagen som har varit på plats här nere.
Och där skiljer sig intrycken från spelare till spelare. De flesta har verkat tycka om det. Jag vet inte Markus Rosenbergs åsikt, men när Pontus och jag kom för att göra en av de längre intervjuerna på plats, stod han och Elfsborgs Lasse Nilsson och hängde över varsin cykel och snackade. De påminde om två tonåringar utanför den lokala kiosken i en svensk småstad, där inget annat finns att göra än att träffas över varsin pucko och diskutera vems moped som är häftigast.
De såg ut att ha rätt roligt. Det kan ha sina fördelar att dela hotellboende med andra lag.
Jag vet emellertid att andra har haft svårare för det. De har menat att de kommer för nära sina allsvenska konkurrenter, på både boende och träningsanläggning.
I framför allt det sistnämnda ger jag dem rätt. Det är långt ifrån optimalt att öva på spelsekvenser och fasta situationer när exempelvis Östersunds Graham Potter och Halmstad BK:s Janne Jönsson står en bit bort och leker ”luften är fri”.
Får jag våga mig på en gissning lär det bli ett annat upplägg till nästa års försäsongsläger. MFF har de ekonomiska muskler att hitta orter där de är mer eller mindre ensamma. Svårigheten med det är dock att hitta lämpligt matchmotstånd under en tid då de flesta europeiska ligor är i full gång. Det är en ekvation som jag tror att ledningen i MFF redan är fullt sysselsatt att lösa. Förhoppningsvis följer de då fortfarande mångas önskemål om att inte åka till Dubai.
Avslutningsvis kan Pontus, Peter och jag göra något som vanlig media har svårt för i text: Tacka alla inblandade i MFF. Det har gått lätt och smidigt under de förutsättningar som finns. Vi har fått ja på alla våra förfrågningar om intervjuer, och spelare och ledare har till synes med gott humör pratat på och besvarat våra frågor.
Det har gjort vårt så kallade arbete enkelt. Så: Tack Malmö FF! Nu tar vi säsongen vidare härifrån. Mot nummer 20.
***
När den här texten publiceras sitter även Himmelrikets utsändan i sin hyrbil på väg mot flygplatsen i Barcelona och flyget hem. Det har för vår del varit åtta dagar med många intryck, intressanta möten, en hel del sol och god mat. Men också nervositet över hur framtiden kommer att se ut för Malmö FF. Hur bra vi är med vissa nyckelspelare borta, bör vi inte värva några spelare till, vad händer om Mackans skada blir långvarig (lyckligtvis var han snart tillbaka), håller en del av spelarna för Allsvenskan och många, många fler frågor har vi diskuterat om kvällarna?
Det ser ljust ut, jag vill betona det. Och då är jag ändå rätt pessimistiskt lagd. Men som vanligt vid den här tiden vet ingen något. Vi får vänta och se.
***
Dags att ge packa väskan och ge sig ut för en bit mat. Klockan är 18.50 onsdag kväll. Detta får bli vår sista och avslutande text härifrån lägret i Salou. På återseende.