Camp Faxe Kondi - Fem snabba efter FCK-MFF
Nästan bara jubel i dagens snabba
Vi är vidare. IGEN!
Jag vet inte ens hur jag ska sätta ord på känslorna efter slutsignalen. Att min fina förening gör det här. Och på det sätt de gör det, det är bara helt fantastiskt
Tår i ögonvrån
När jag sitter här på pressläktaren, tittar ner på firandet medan jag knåpar ihop fem snabba och så hör vår publik sjunga till Mackan – då blänker det tårar i ögonvrån. Vilken avslutning.
Jubel vid Luganos 0-1
Plötsligt hörde jag Calle ropa ”yes” bredvid mig . Jag fattade ingenting, tyckte inte att det hände något speciellt spännande på planen. Men så tittade jag upp på tavlan och såg Kiev 0 Lugano 1. Det kändes nästan för bra för att vara sant.
Oron att behöva se rött
Ett par gånger i anra tittade jag vädjande ner mot Uwe och försökte med telepati få honom att kalla till sig Oscar. För även efter sitt gula kort så gjorde hann ett par sådana där Bonke tacklingar som fick det att knyta sig i magen på mig. Men det gick ju vägen.
Schalalala vi är Malmö FF
Calle och jag diskuterade i paus att ingen av Malmöspelarna riktigt stuckit ut, men att Traustasson, Rieks och Rakip gjort det helt ok. Jag sa till honom: Jag har en känsla av att Traustasson kan göra nåt idag. Alltid skönt att ha rätt eller hur? Fy bubblan så skönt det var att se bollen gå in! Inte bara för att det faktiskt där och då innebar att vi var etta i gruppen. Men jag ville så gärna att vi skulle avgöra det själva, inte att vi ”bara” skulle gå vidare genom ett resultat i en annan match. Och det gjorde vi ju! Fy satan vad gött!
