Camp Jaffabloggen - Slut för den här gången
Då var Europarese-äventyret snart över för den här gången.
Charles de Paris Gaulle, lounge, klockan 13.00 (nu på samma tid som ni)
Första flygresan avklarad, nu återstår det cirkus fem timmars väntan innan nästa flyg går. Ta det inte som gnäll, det går absolut ingen nöd på mig, Även nu på hemresan får jag tydligen hänga i lounger utan att nån vill slänga ut mig. Men nu hade jag faktiskt gladeligen bytt ut både gratis mat och vin mot att få komma hem till mina pågar.
Det ÄR en ynnest att få göra en sån här resa! Men det har dock varit ganska mycket jobb och väldigt lite sömn. Igår ble det tex sömn vid 1 efter jobb och packande, sen gick taxin klockan 04.30. Men det är så värt det! Jag har fått besöka platser jag aldrig skulle kommit till på egen hand, har lärt känna fler i vår fina MFF-familj och det är ett nöje och en ynnest att ha med MFF.s spelare och anställda att göra. Matchupplevelsen var "surreal but nice" (om jag inte är helt förvirrad så är det en replik från Notting Hill: Eller så har jag bara hittat på det).
Jag hoppas ni fått ut något av att läsa mina små alster. u väntar snart mer Europa-äventyr, såklart hoppas jag på att Himmeriket kommer att ha camper på plats även för dessa (och det hoppas säkert mina skribent-kollegor också på).
Tack och hej för den här gången!
P.S. Ber om ursäkt för bristen på får-bilder. Hoppas att kyrkornas kyra kanske kan uppväga? Om inte är det väl bara att bege sig mot nällorna.
Petah Tikva, pressläktaren, klockan 19:50 (lokal tid)
Det är en något overklig upplevelse på läktaren. Vi kan säga så här: Vi har haft träningar där det varit mer publik.
Vår tappra lilla MFF-skara står samlade och gjorde sig hörda när startelvan lästes upp. Jag kände inte igen många MFF-spelare men hoppas det beror på uttalen.
Tel Aviv, på hotellet, torsdag klockan 01.05 (lokal tid)
Matchdag alltså! Men mentalt är det fortfarande onsdag, vilket har varit en bra dag. Efter en omgång skrivande mötte jag upp några MFF-supportrar på plats och hade en väldigt trevlig kväll med en massa bra snack. Och god mat och öl. Och mycket svett. Ja, alltså, det sista låter kanske inte så trevligt. Men vi konstaterade att klockan 21 på kvällen, när man inte gör något mer ansträngande än att sitta på en stol och käka, så rinner svetten i strida strömma. Hur fasen ska det då vara att spela fotboll i detta?
Man kan ju förstå att grabbarna i laget inte får ge sig ut i detta. Samtidigt känns det lite sorgligt när en efter en lägger ut bilder på instagram med vy från sin balkong. Så himla spännande kan det inte vara att spendera en hel dag på sitt hotellrum, även om hotellet är fint.
Träffen med supportergrabbarna var även till viss del en intervju som ni kan ta del av här nder morgondagen. Jag gör som TV-kockarna ni vet och lagar till lite i förväg. För nu tänkte jag snart chacka ut som Himmelriketskribent ett tag och vara turist innan det är dags för pubsamling imorgon. Men frukta icke! Tillhör du skaran som tycker det är kul att hålla sig uppdaterad på vad som händer här så ligger det flera grejer för publicering imorgon.
Nattinatti!
Tel Aviv, på hotellet, onsdag klockan 18.20 (lokal tid)
Igår kväll slogs jag av att lika mycket cyklar och elsparkar som susar runt på dagtid på strandpromenaden, ilka mycket joggare håller till där på kvällen. Och det är klart, jag skulle aldrig komma på tanken att springa i den hettan som är här dagtid. Eller ja, ska man vara ärlig så kommer jag väl i stort sett aldrig på tanken att springa om jag inte håller på att missa ett tåg eller blir jagad men ni fattar.
Joggare möter man alltså inte på dagitd, däremot en och annan sällsynt "powerwalkare". När jag var ute och promenerade mötte jag ett par herrar i bar överkropp som kom gående i rask takt. Tittade inte så noga (det är faktiskt sant) men precis när de var framför mig såg jag MFF-emblem på shortsen. Nej, det var inte någon av spelarna som trotsat utomhus förbudet (även om jag eventuellt kan ha uppmuntrat ett sådant beteende. Nej det var herrar Andersson och Carlnén som var ute och gick.
Efter långpromenaden var jag genomsvettig, vilket i och för sig är normaltillståndet här och gick till mitt rum, hämtade badkläder och gick ner till havet. Jisses vilken strand och vilket vatten! Sanden är mjuk som vetemjöl och vattnet är rent och varmt. Det måste helt klart bli ett dopp imorgon också oavsett vad jag ska ta mig för i övrigt.
En lustig detalj på mitt lilla hotell är nycklarna, eller sagt alla olika nyckelsystem. Till det rum jag hade först var det en liten nyckel med en nyckelbricka (ni vet såna där man kan köpa 10 för en tia och som ofta sitter på nån skum nyckel som man har glömt vad den går till) med handskrivet rumsnummer. Till det rum jag fick kolla igår när jag skulle byta så fick jag istället ett nyckelkort. Endast kortet öppnade dock inte rummet utan man behövde även en kod. Till det rum jag har nu finns varken nyckel eller kod. Istället håller man handen mot en läsare på dörren, om man gör detta på rätt sätt så dyker siffror upp på läsaren och man får knappa in sin kod, varpå en robotröst säger: The door is now open. Inte direkt den form av hightech man väntar sig av ett hotell av den här typen.
Tel Aviv, på hotellet, onsdag klockan 11:00 (lokal tid)
Hotellet serverar inte frukost, men man kan köpa en voucher till ett kaffe som serverar frukost. Men eftersom jag ville komma igång och jobba, inte var ett dugg sugen på att klä på mig och gå t i värmen och den erbjudna frukosten dessutom kostade cirkus 180 spänn så har jag istället avnjutit följande på rummet: En kopp kaffe (ja jag har med mig svensk kaffe och resekettle), ett par kex, ett choklad jag fick med från flygresan och en nektarin.
Nu ska jag ta en paus i skrivandet och gå ut i värmen, se lite mer av tel aviv och försöka få mig lite lunch/brunch.
Förresten, utsikten från det nya rummet är betydligt bättre. Mittemot mig har jag nämligen ett himmelsblått hus! Det måste väl ändå vara ett gott omen eller hur?
Tel Aviv, på hotellet (nytt rum), tisdag 22.25 (loka.. ja ni vet ju nu)
Nu börjar det kännas att man varit uppe i princip sedan 05.45 måndag morgon, låt vara med lite kort slumrande på flyget och så två timmars powernap vid ankomst. Men ett litet ryck till vid datorn får det bli. Spelarna har kommit och intervjuerna är gjorda. Dock efter vissa små missförstånd, där Jo Inge hann försvinna iväg medan jag pratade med Arnor. Åhlander frågade om jag kunde tänka mig att prata med nån annan. "Han till exempel. Tittade ner i mitt block med frågor om Jo Inges skada, grattis till bebisen osv. Min hjärna var i det läget inte kapabel att tänka om. Men det löste sig till sist.
Det blev inte optimal förberedelse inför intervjuerna kan man väl lugnt konstatera. När jag kom tillbaks till rummet efter en promenad och skulle börja göra mig i ordning för att i lugn o ro hinna käka innan intervjuerna slog värme och fukt emot mig när jag öppnade dörren. Kallade på receptionisten (som inte behövde gå så långt eftersom mitt rum i princip låg i receptionen) klickade han på en knapp, och när inget hände frågade han: Would you like to change rooms?
Jag var skeptiskt eftersom jag visste att de andra economy rummen inte hade fönster men ac är ett måste här så jag gav det en chans. Men rummet jag erbjöds hade inte skrivbord så det funkade inte. Då Fick jag erbjudande om ett annat "bättre" rum. Själva rummet var inte bättre (jo, det hade balkong som jag har minimal nytta av), inget kylskåp, ingenstans att hänga kläder etc. Men jag tog det och flyttade alla mina grejer (som ju var uppackade). Sen satte jag mig vid skrivbordet för att göra en grej på datorn. Bordet höll på att rasa. Gick ner igen, sa att det inte funkade och då plötsligt var ac:n igång i mitt första rum. Jag flyttade alla prylar igen. Nu började tiden bli knappså jag rusade in för att duscha. Kom ut insåg att ac:n pajat igen. Hann inte göra något mer då än att rusa upp på ännu ett rum för att kolla och godkänna. Nu är alla grejer på plats här och jag hoppas verkligen att jag inte behöver flytta nåt mer nu.
Nu blir det lite mer jobb innan det är dags att krascha - allt för att kunna få njuta lite av dagen imorgon också. Gonatt på er!
Tel Aviv, på hotellet, tisdag 14:45 (lokal tid)
Jo jag vet, många har tyckt att det pratades för mycket om värmen kring senaste bortamatchen, och tycker att "det är minsann varmt här hemma också. Så jag ska inte älta för mycket men konstaterar bara: Här är inte varmt. Här inte väldigt varmt. Här är så in i helsifyr tryckande galet varmt! Och fuktigt! Vår gästkrönikör Paul McKinnon beskrev det som: "Fuktigt på det där sättet som när man som medelålders man försöker motionera". Är visserligen medelålders men inte man och motionerar aldrig, men ändå är jag helt säker på att det är en klockren beskrivning. Efter ett par timmar på stan hänger alla kläder jag hade på mig på tork (lycka till i ett rum som osar av fukt). Det pratas om grader i skuggan - hur mäter det när det inte finns nån skugga att tillgå över huvud taget kan man ju undra. Men nig om det nu.
Efter ett par timmars sömn och en kopp kaffe kände jag mig som en människa igen och begav mig ut för att börja utforska Tel Aviv. Enda skribentresan jag gjort tidigare var förra året till lilla Genk. Man kan väl lugnt säga att detta är annorlunda. Tel Aviv är en intensiv stad och mina första intryck präglas av konstrasterna mellan historik och det moderna med stora skyskrapor. Särskilt tydligt blir det när man går längs strandpromenaden ner till området Jaffa. (Känns namnet bekant?). Mer om detta kommer senare, både i bilder och text.
Man kan också konstatera att här är dyrt, precis som min privatchaufför Peter berättade på väg från flygplatsen. (Ok, privatchaufför är kanske en pyttesmula överdrivet, men kom igen, låt mig drömma mig tillbaks till gårdagens lyx när jag nu jag sitter inklämd vid mitt lilla skrivbord med ett ogenomskinligt fönster mot en bakgård). Käkade en enkel lunch: ett par tunna kycklingtortillas och en liten öl - ca 200 spänn. Visserligen nere vid strandpromenaden, men ändå. Inte direkt som hittat.
Nu ska jag fortsätta svalka mig och jobba lite mer. Om några timmar är det dags att ta emot spelarna, är det något ni undrar eller vill förmedla till dom så skriv i kommentarerna så får vi se om jag kan få med det.
Tel Aviv, på hotellet, tisdag 06.46 (lokal tid)
Båda flygresorna gick smidigt och så även transfern mellan flygen i Paris. Var först ut ur planet, gick med raska steg och kom precis i tid för boarding. På flyget hamnade jag bredvid en tysk man, Peter, som jobbar i Tel Aviv i omgångar. Han tyckte inte att jag skulle ge mig ut och leta tåg och buss mitt i natten, han skulle själv hyra bil och erbjöd mig skjuts in till stan. Även om han varit en hel del i Tel Aviv fick han lite extra sightseeing när vi skulle hitta mitt hotell. Vi zickzackade genom marknaden (är svintrött och minns just nu inte vad den heter) som förbereddes för öppning - truckar, lådor och människor överallt. Sen kryssade vi in i små gränder - det var en jäkla tur att det var en liten bil han hyrt, man knde nog nätt jämt få in ett frimärke mellan oss och de parkerade bilarna. Men till slut hittade vi vårt hotell och jag fick service med bärhjälp hela vägen in. Jag fick rummet direkt (visst fasen, det fick jag ju inte berätta för nån enligt sömndruckna damen.... Nåväl). Om rummet kan man väl säga att... nu har jag definitivt lämnat business class. Men man vänjer sig säkert vid fuktlukten. Och det går ju alltid att kläättra över saker när man ska ta sig runt. Skämt åsido, här finns säng, toa och ett skrivbord att jobba vid (även om jag just nu sitter i sängen). Nu ska jag försöka hämta igen lite sömn innan jag ger mig ut och utforskar staden. Ikväll anländer spelarna.
Kastrup, Apartment Lounge, måndag 18.26
Bara att lyckas slå fast att jag skulle kunna resa var ett meck med semesterönskemål (nästan direkt efter ordinarie sommarsemester) och familjepusslet. När det gått att lösa var det dags att boka flyg. På våra Himmelriketresor försöker vi såklart alltid hålla nere resebudgeten så mycket som möjligt. Till Tel Aviv var det rätt knepigt att hitta biljetter, i synnerhet som funkade med de tider jag behöver vara på plats. Efter en del strul hittade vi till slut flyg som funkade både med att komma fram i tid och när jag hade möjlighet att resa. Dessutom var det den klart billigaste varianten, till och med billigare än att resa med Aeroflot via Moskva. Visserligen innebar det att flyga ner under natten och ett sextimmars stopp på vägen hem. Men det var det såklart värt för att spara tusenlappar.
Bokningen gick via ett bokningsföretag då biljetten skulle bli grymt mycket dyrare om jag bokade direkt hos flygbolaget. Borde ju inte vara några konstigheter tänker man. Men när biljetten inte kommit till mig när den skulle, med bara nån dag kvar till avresa blev jag lite stressad. När jag skulle efterlysa den så visade det sig att företaget vi bokat genom hade minst sagt dåligt rykte. I princip får dom AFC:s ordförande att framstå som helgon i jämförelse. Paniken var ett faktum! Men till slut kom dock biljetten och jag kunde andas igen. Kvadruppelkollade bokningen och noterade ordet business. Men efter allt jag läst om hur bokningsföretaget hade blåst folk till höger och vänster var jag övertygad om att det var hittepå och att jag troligen skulle få resa tillsammans med boskap, alternativt i bagageutrymmet. Men så loggade jag in på flygbolagets hemsida och kunde då välja säte i flyget, i business class. Vågade fortfarande inte tro att det var sant men, tamejfan, det var det! Så här sitter jag nu, en blygsam tant som i princip aldrig blivit uppgraderad och definitivt aldrig rest business, i en flygplats lounge och sippar rosévin till en smarrig buffet. Kanske vardag för en del men en väldigt lyxig uppladdning för mig. Om nån timme beger jag mig och landar, om allt går enligt schema, tidigt tisdag morgon. Vi hörs längre fram längs vägen
Malmö Central, måndag 16.50 0
Checkat ut från jobbet och det är dags för undertecknad att bege mig mot Kastrup som första stopp på väg mot Tel Aviv. Spännande och overkligt är väl det jag känner just nu. Jag hoppas kunna ge er gott om trevliga rapporter de närmsta dagarna. Kommentera gärna och ge input längs vägen!
