Coole Jimmy Durmaz stod rakryggad
"Durmaz hade än en gång gjort avtryck och skillnad, inte med mål eller något tekniskt nummer den här gången, utan med vanligt bondförnuft. Fotboll förbrödrar. Jag visste det. Låt vara på planen men ändå."
Det är inte bara frisyren som är coolt med Jimmy Durmaz. Eller hans oortodoxa dribblingsnummer som nästan alltid firar triumfer på vänsterkanten. Landslagsuttagningen och debuten i den 78:e minuten mot Cypern tidigare i år faller även det in i coolhetsfaktorn.
Efter gårdagens möte i Supercupen mot Helsingborg kan vi plussa på det kontot ytterligare. Det kan nog Pär Hansson i Helsingborgsmålet skriva under på.
Inte mindre än tre gånger small det oroväckande nära en förskräckt Pär Hansson. Märkena i gräsmattan efter detonationerna talade sitt tydliga språk. Kraften var ursinnig och blotta tanken på vad den kunde ha gjort med mänsklig vävnad känns frustrerande.
Jag vet ingenting om Jimmy Durmaz innersta tankar i det läget men det såg ut som han handlade instinktivt, att situationen hade spårat ur och det var dags att göra någonting åt saken. Ett par tecken med armarna upp mot publikplats och en vädjan i blicken att skippa fyrverkerierna gjorde susen. Vansinnet upphörde och efter en high-five med Pär Hansson kunde det som jag var på Stadion för fortsätta.
Coole Durmaz hade än en gång gjort avtryck och skillnad, inte med mål eller något tekniskt nummer den här gången, utan med vanligt bondförnuft. Fotboll förbrödrar. Jag visste det. Låt vara på planen men ändå.
Inför säsongen 2007 blev det förbjudet att medföra och använda sig av all form av pyroteknik på fotbollsarenorna i Sverige. Brandrisk, personskador, utsöndring av giftiga gaser med mera sades vara anledningen till beslutet som föreningen Svensk Elitfotboll och Svenska fotbollförbundet kom överens om. Handhavandet av pyrotekniska produkter regleras därför i svensk lag.
I en tidigare artikel på Himmelriket fick supporterföreningen Supras Malmö ge sin syn på användandet av fyrverkerier och bengaliska eldar på läktarplats. Där kan man bland annat läsa att ”vi är väldigt måna om säkerheten när det kommer till våra pyrotekniska arrangemang, och att det händer olyckor när folk blir förbannade och med våld försöker hindra ett arrangemang. Alla inser nog faran med att slå och slita i en person med en pyroteknisk pjäs”.
Jag inser faran när en adrenalinstinn supporter med en pyroteknisk pjäs i näven får för sig att hiva i väg densamma mot en försvarslös motståndarmålvakt, i ren besvikelse och frustration över att det egna laget ligger under med ett mål. Känslor måste alltid finnas på publikplats men snedvridna sådana som får utlopp i farliga handlingar är helt enkelt oacceptabelt.
I samma artikel hänvisar Supras Malmö till ett system som praktiseras i Norge och som med vissa likheter även gällde i Sverige innan förbudet. Ett system där man kan ansöka om och få tillstånd för att genomföra lagliga pyro-arrangemang längs ”läktarfonder” eller framför läktaren. Enligt Supras Malmö för man också en kontinuerlig dialog mellan fotbollförbund, myndigheter och Norsk Supporterallianse och enskilda supporterföreningar, vilket nyligen ledde till att supportrar i ett försök fick lov att lagligt antända pyroteknik uppe på läktaren. Något man vill få till stånd även i Sverige.
Att skapa opinion och föra en dialog mellan berörda parter känns som den rätta och enda vägen att gå. Kanske finns det då en chans, i en närliggande framtid, att få till en förändring.
I går small det inte bara på planen utan hela vägen från Malmö city, framför några uteserveringar invid Möllan och utanför Stadion. Mitt bland barnfamiljer och andra fotbollsentusiaster där många av dem säkert ger blanka tusan i om pyroteknikförbudet rivs upp eller inte.
