Dalkurd ett socialt projekt, inte en plastklubb
"Vi är en förening som har jobbat väldigt olikt andra föreningar sedan dag ett. Folk vet inte ens varför den här föreningen bildades. Jag vet varför den här föreningen bildades.." - Adil Kizil, sportchef i Dalkurd.
Nu var jag inte någon av dessa ungdomar konstaterar Adil. Jag skötte skolan och hade det väldigt bra med min familj säger han. Han pratar om det som kom att bli startskottet för bildandet av Dalkurd Fotsbollsförening.
"Det var 14-15 stycken ungdomar som spelade i sina juniorlag, nu säger jag inte namnet på klubben, som fick sparken från sina juniorlag p.g.a. disciplinära skäl och dålig karaktär, eller vad man nu vill kalla det. Jag kallar det för p.g.a. dåligt ledarskap, för med dåligt ledarskap så kommer du inte åt människan"
Ungdomarna som fick sparken från respektive juniorlag hade blivit fråntagna sina liv, de levde ju för fotbollen. Utanförskapet som dessa spelare kom att befinna sig blev dock inte långvarig. Samma år, 2004, bildas Dalkurd FF i div 6. Samtliga spelare som har fått sparken välkomnas in i den nybildade föreningen och målsättningen är hög: Ta er upp till div 2 på fyra år. För att göra en kort historia ännu kortare så klarar man av målet och når tillochmed division 1 på fem år. Detta med en stor del utav spelartruppen från div 6 tiden. Man etablerar sig tidigt som ett topplag i div 1 och här börjar man inse att man behöver värva nya spelare för att nå drömmen om svensk elitfotboll, dvs Superettan och Allsvenskan:
Jag ska berätta om mitt första nyförvärv jag gjorde säger Adil:
"Det var en spelare som var mittback i division 1. Jag tyckte att han var riktigt bra när vi mötte honom året innan. Han var ung. Han var 20 år då. Jag skrev upp honom som tilltänkt nyförvärv när jag blev sportchef. Jag tänkte att det var omöjligt att värva honom när han hade kontrakt i div 1 (Dalkurd sponsras vid denna tidpunkt mestadels av de lokala pizzeriorna). Och sedan fick han sparken två månader efter att jag hade blivit sportchef. Jag kontaktade den här spelaren och blir uppringd kort därefter från ett privat nummer. Gubben i luren talar om för mig att jag gör ett jättestort misstag, då detta är en spelare med en jättetaskig attityd och dålig karaktär. Jag svarar med att tala om för denne att jag måste kicka 10 spelare i mitt omklädningsrum om jag ska lyssna på sådana som dig."
Värvningen ror i hamn och Rebin Sulaka spelar i Dalkurdtröjan i 7 månader för att sedan ta steget upp. Idag spelar Sulaka i Qatars högstaliga och tjänar mer än någon annan i Dalkurds trupp.
"Brwa Nouri var en spelare som var känd i Stockholm. Han var känd för att han var ett problembarn som ingen klubb ville ha något att göra med"
Brwa som öppet pratat om sina drogproblem tidigare hade hamnat snett i livet men fick chansen i Dalkurd och som han tog den. Efter succén värvades Nouri som bekant av Östersund och resten av historien kan ni.
"Du kanske inte tror det men vi har haft en spelare i truppen som har kandiderat till SD. Han blev stämplad som rasist och hade fått sparken från en Allsvensk förening. Då menar jag att föreningar här har ett ansvar när det kommer till utanförskap. Och då menar jag inte bara invandrare, detta är ju en svenskfödd kille. När rubrikerna säger att du är rasist, när dina lagkamrater kallar dig rasist och när alla andra gör det: Vilka tar emot dig då? Det är ju rasisterna. Och vad blir du då? Då blir du ju en rasist."
Den här killen spelade hos oss i tre månader innan han drog på sig en allvarlig skada och fick lägga av med fotbollen helt och hållet, men när åkte till hans stad för att spela match så fanns han där på läktaren, och höll på Dalkurd avslutar Kizil.
Vi tackar fotbollsdamp för intervjuerna.
Biji Dalkurd!
