Spelarporträtt: 1.Frank Pettersson
För 22 år sen fick en åttaåring en boll av sin far, den lilla åttaåringen började förtvivlat att gråta. Pappan till pojken fick åka tillbaks till sportaffären för att lämna tillbaka bollen i storlek 4. Säkert var pappan också förtvivlad, han ville ju så gärna att hans son skulle börja spela fotboll. Den lilla åttaåringen hette Frank Petterson och idag har vi har vant oss vid att se honom i Dalkurd tröjan. Förutom det fina målvaktsspelet vet dom flesta av oss inte så mycket mer om denna man.
Frank föddes i Köping den 13:e februari 1984, familjen flyttade ganska snart efter Franks födsel till grankommunen och UFC stjärnans Alexander Gustafssons hemstad Arboga. Karriären startade vid 11 års ålder i den lokala kamratklubben IFK Arboga. Vid den här tiden hade den lilla Frank glömt bort sorgen han känt över fotbollen han en gång i tiden fått. Där och då på Sturevallen började också en pojkdröm som kom att bli en stor del av hans liv. Frank började som anfallare men efterhand fick idolen Gianluca Pagliuca och nya klubben Arboga IF södra honom att ta ett avgörande beslut, han skulle stå mål och lovade sig själv att göra allt för att inte behöva vända sig om för att hämta en boll ur buren bakom.
Några år senare värvades den då 16åriga Frank till sitt hjärtas klubb AIK. Det blev sammanlagt fyra säsonger och en hel träningar på Karlberg. Drömmen om att en dag få kliva ut medans solen stiger över Råsunda uteblev och Franks enda matcher i AIK tröjan spelades på Skytteholms IP. Skytteholms IP är för övrigt en arena som Frank kommer att återkomma till under kommande säsong när laget möter Vasalunds IF. Efter tre år i AIK vandrade Frank vidare för att få en ny tändning i fotbollens Mecka Degerfors. Det blev bara ett år och inför säsongen 2005 flyttade Frank tillbaka till tryggheten i Köping och division 2. Säsongen 2010 kontaktades till slut Frank av Dalkurd och förutom en tur till superettanlaget Jönköping har Frank gjort sig hemmastadd och kommit att bli en av Dalkurds mest givna spelare. Även om Franks drömmar om spel i storklubben AIK uteblev är man bland många Dalkurd fans glada över att Frank hamnade hos klubben och det blir extra skönt när Frank besvarar kärleken till klubben genom att berätta han känner starkt för klubben som kommit att bli en del av hans familj. Klubbkänslan stärktes inte inte minst efter Kurdistan resan. I samma ögonblick som han landade i Istanbul och mötte alla negativa blickar mot Dalkurd emblemet på hans tröja förstod han att klubben är mer än bara ett fotbollslag. Det handlar också om miljontals människors längtan efter ett erkännande, en identietet och en fotbollsklubb att vara stolt över. Det handlar också om miljontals människors hopp om att få ge igen för åratal av förtryck, förbud och förnekanden. Resan till Kurdistan gav också ett nytt perspektiv på saker och ting, förutom att möta människors gästfrihet fick han också känna på dålig infrastruktur och dåliga förutsättningar för att kunna prestera. Numera känns Domnarsvallen tacksamt och allt är möjligt om man bara har rätt inställning.
Idag bor Frank i Borlänge tillsammans med sin flickvän. På dagarna arbetar han tillsammans med några lagkamrater på Maserskolan.
-Jag ser positivt på kommande säsong. Vi gjorde det väldigt bra förra året och vi kommer ge precis allt för att göra det ännu bättre i år, berättar Frank för oss när vi frågar honom om kommande säsong. Utan att sätta press kan man inte frångå tanken att om Franks förhoppningar slår in så kommer Dalkurd att bli ett kommande superettanlag. Frank tycker också att klubbens två nya tränare är väldigt kunniga och målmedvetna trots sin unga ålder. De numera berömda HW glowes handskarna följer med även iår och nytt är att de gjort debut i Kurdistan. Efter karriären ser Frank ett enda alternativ, han ska bli målvaktstränare. Undrar om hans far kunde tro det den dagen för 22 år sen när han fick åka tillbaka till sportaffären med ljudet av en gråtande 8åring fortfarande ekandes i öronen?
5 snabba med Frank
Vitt kött / Rött kött
Öl / vin
Utekväll / tvspels kväll
Blondin OCH brunett
