Håller kartan på att ritas om?
Årets EM slutspel är fullt av överraskningar där ingen av de riktigt stora favoriterna är kvar i semifinal och frågan är om damfotbollskartan är på väg att ritas om.
Historiskt sett har det inte varit något snack om saken. Tyskland vinner EM varje år, så är är det bara. Visst stack Norge emellan 1993 men i övrigt har den tyska dominansen varit fullständigt total och de allra flesta trodde säkert att det skulle bli tyskt guld även detta år, för nionde gången i följd. Men så blir det inte. Istället stod danskorna för en heroisk vändning i kvartsfinalen och vann med 2-1.
En tänkbar utmanare till guldet kunde kanske vara Frankrike. Med några av världens bästa spelare i truppen kändes det som att detta var den generation som skulle bryta den franska förbannelsen och äntligen erövra en stor titel. I laget ingick åtta spelare från Champions League-mästarna Lyon och fem från PSG, som förlorade finalen. Man hade mittfältsstjärnan Eugénie Le Sommer som en av dem som skulle bära laget, och erfarenheten i övrigt saknades knappast med tre spelare som gjort över 170 landskamper inför mästerskapet. Men även för dem blev det respass i kvartsfinalen där England blev för svåra och vann med 1-0.
Och för vice olympiska mästarinnorna från Sverige, som kom till EM med hopp om medalj, blev det också något av ett fiasko. Efter att tidigare bara misslyckats med att nå semifinal i EM en enda gång åkte man ut mot ett riktigt starkt värdland i form av Nederländerna och det var egentligen inget snack om saken. Det är läge för en omstart för det svenska landslaget som nu fortsätter utan Pia Sundhage vid rodret. Vad det innebär för "gamla rävar" som Lotta Schelin och Hedvig Lindahl, med flera, återstår att se.
Det återstår fyra lag som är att betrakta som nya inom damfotbollens absoluta toppskikt. Debutanten Österrike, som slog ut Spanien på straffar, är den i särklass största överraskningen, men varken England, Danmark eller Nederländerna har någonsin vunnit en stor titel på landslagsnivå. Jag tolkar det som att damfotbollen har tagit ett stort kliv framåt där det inte är exakt samma lag som år efter år gör upp om finalplatserna. Det har märkts på matcherna som varit oerhört jämna så här långt. Det är mycket möjligt att vi om några år kommer att se tillbaka på EM 2017 som en milstolpe där de nationer som länge nosat på toppen tog det absoluta klivet upp.
Oavsett vilket lag som får lyfta pokalen i Enschede på söndag kommer det vara en mycket stor dag i den nationens idrottshistoria. Nya stjärnor som Englands målspruta Jodie Taylor och de holländska mittfältarna Lieke Martens och Sherida Spitse, har slagit igenom på riktigt och kanske är åtminstone den europeiska damfotbollskartan på väg att ritas om något. Kommer det i så fall smitta av sig på övriga världen? Jag vill åtminstone tro det.
