Ett dygn senare: Sportchef Andersson om agenter, Pep och Åge
Det har gått cirka ett dygn sedan beskedet kom om att Åge Hareide ska bli ny tränare och att Daniel Andersson efterträder Per Ågren. Med åtminstone lite perspektiv fick Daniel berätta om bland annat gårdagen, framtiden och Pep Clotet Ruiz.
Jag får börja med att säga grattis, Daniel!
– Tack så mycket.
I går kväll skrev du i ett sms till mig att detta troligtvis var den mest hektiska dagen i ditt liv.
– Ja, så var det. Jag åkte in på morgonen och planerade en träning och hade information med killarna. Efter träningen var det en genomgång med Puma, sen direkt till presskonferensen och presentationen där. Därefter var det ut på en ny träning med allt vad det innebar som jag skulle planera och hålla i. Sen avslutade jag kvällen med att träffa styrelsen. Så det var en lång dag med ett rätt märkligt schema med många olika arbetsuppgifter, så när jag kom hem var jag rätt så matt.
När var du hemma?
– Det var inte så farligt sent ändå, nån gång vid kvart över nio, halv tio.
Då var det att andas en stund?
– Andas ut, men idag var det nya tag med träning i morse och planering och kontakt med Åge hela tiden. Det blir lite svårare i och med att han inte är här än, men vi pratar mycket i telefon.
Vilken annan dag kommer ens i närheten av gårdagen i ditt yrkesliv?
– Alltså, vi har haft väldigt mycket att göra i många dagar nu, men sett till anspänningsnivå och olika arbetsuppgifter så har jag inte varit i närheten av hur det såg ut i går. Det var en minst sagt väldigt hektisk dag och jag märkte på kvällens träning att jag hade lite svårt att hålla fokus. Men till slut gick det vägen.
En galen dag.
– Ja, det får man säga. Det har varit en omtumlande tid ett längre tag nu. Jag gick från att vara helladdad att köra ett nytt år med Rikard (Norling) och stötta honom, till att inte stötta Rikard och ställa sig in på en ny tränare. Sen kom Per Ågrens tråkiga avsked till att man själv blev tillfrågad om samma roll. Många kast, men det gäller att leva i nuet och verkligen sätta in huvudet rätt på just det som man gör för tillfället.
På tal om honom, kom Rikard Norlings avhopp lika förvånande för dig som för många andra?
– Just när det kom så tyckte jag det. Det har ju varit känt rätt länge… de här konflikterna som varit vill säga, men efter säsongen trodde jag att när allt att hade satt sig, och jag pratat själv med Rikard, att vi skulle köra tillsammans under 2014. Det jobbades på väldigt hårt efter sista matchen med en massa efterarbete; sen kom detta. Så jättechock vet jag inte, men jag var inställd på att köra med honom även i år.
Och med det lämnar vi Rikard Norling tycker jag.
– Ja. Verkligen.
Många journalister fokuserade i går på om du visste vad du har gett dig in på, som om sportchefsrollen i Malmö FF är en enda lång golgatavandring.
– Precis. Jag vet vad det innebär. Det är mycket jobb, men det är jag inställd på. Jag har svårt att se att det är så kolossalt mycket mer jobb än vad jag haft innan, men däremot är det lite annorlunda jobb. I vissa perioder är det mer att göra, medan andra säkert kan vara lite lugnare. Tittar man på den arbetsbördan som ligger på oss nu, så är det väldigt, väldigt mycket att göra. Där är många bitar som ska falla på plats under en kort tid, men det gäller att ta en sak i sänder och fokusera på det, så kommer det säkert att lösa sig.
– Men nu har vi fått en väldigt viktig pusselbit i Åge på plats. Det är helt klart den viktigaste pusselbiten av alla.
Vi kan väl återkomma till Åge, men jag tänkte vi skulle vända på resonemanget om golgatavandring – vad är mest positivt för din del i din nya roll?
– Det är väldigt kul att få vara med och kunna påverka Malmö FF i ett ännu större perspektiv. Dels gäller det att ge Åge de allra bästa förutsättningarna den här säsongen, dels att fortsätta det arbete som först Hasse (Borg) och sen Per Ågren gjorde; att utveckla Malmö FF i ett större perspektiv. Att mycket närmre steg tas mot Europa. Det är också en härlig utmaning. Det känns väldigt roligt och inspirerande att jag har fått den här rollen, även om jag såklart tycker att det är tråkigt att Per lämnar.
Som spelare har du träffat både Hasse Borg och Per Ågren. Tar du med dig bitar från dem bägge hur de var som sportchefer?
– Jag har jobbat väldigt nära Per under två års tid och sett hur han har arbetat. Hasse var jag inte så införstådd i hur han arbetade, inte mer än jag kände honom. Så jag kan inte säga att jag har lärt mig något av honom. Men jag är den person jag är, jag är väldigt driven och jag kommer att tillföra mitt i den här rollen. Jag kommer att köra min linje, köra den hårt och så får vi se var vi landar.
Vad gör dig till en bra sportchef?
– Jag är som sagt väldigt driven, jag har ett jäkla sug att få saker på plats och jag ger mig inte förrän de är på plats heller. Sen är jag väldigt rak i min kommunikation, jag säger precis vad jag tycker och lindar inte in mitt budskap. Det är raka besked.
Men funkar det att alltid vara så rak, eller behöver du ibland lägga band på dig?
– Det får ge sig, men jag tror att man kommer längst med att… framför allt i kommunikationen med spelarna är det väsentligt att de vet vad som gäller. Sen är det klart att en viss slughet i vissa situationer kommer att behövas, men på det stora hela är jag den person jag är. Och säger som det är.
Även när agent X ringer en lördag klockan 22.00 om spelare Y för femtielfte gången?
(Skratt) - Det får man ta då. Men det ska jag nog kunna hantera.
Hur många telefoner kommer du att ha förresten?
– Det får vi se. Än så länge har jag bara en, och den lär gå varm. Sen får man välja de tillfällena när man ska stänga av den, så får folk vänta till i morgon bitti. Men nu i början så får den vara på så man inte missar nåt.
Hur ser resten av fredagen ut nu efter att vi har lagt på?
– Nu är det rätt mycket som ska sättas på plats, en del telefonsamtal och så vidare; jag kommer nog att jobba fram till fem-tiden. Sen bär det hemåt.
Så förhoppningsvis får du en kväll med familjen?
– Ja, det blir det hoppas jag. Det lär bli en hel del telefonsamtal, men det får de väl acceptera.
Vad sa din hustru om ditt nya jobb? För jag antar att du ville förankra beslutet även hos henne.
– Ja, alltså, hon var glad och stöttade mig i mitt beslut. Men jag var inte hemma så mycket tidigare heller, så den biten förändras inte så mycket.
Hon är van.
– Hon är van, ja. Sen får man hoppas att jag inte alltför mycket tar med mig jobbet hem. Kan jag arbeta hårt under dagen så ska det förhoppningsvis inte vara så mycket att göra på kvällstid.
Innan du fortsätter med viktigare saker än att prata med mig, vad är dina intryck av Åge Hareide?
– Jag är bara positivt inställd till honom. Han är en väldigt skicklig och erfaren tränare, som är mycket bestämd. Men ändå en lagspelare. Jag tror att detta blir väldigt bra. Vad som var roligt när vi träffade honom var att han hade en enorm vilja att träna Malmö FF, och även ett driv i sitt snack. Vilket var avgörande för oss när vi skulle ta ett beslut förstås.
Då var det bara en andretränare kvar. En våt dröm för många supportrar heter Josep Clotet Ruiz.
– Ja, precis. Hans namn finns såklart med där, och vi får ju diskutera honom med Åge. De har ju jobbat tillsammans tidigare. Sen vi får se var det landar. Nu har vi fått den ena pusselbiten, nu ska vi sätta den andra också.
Du hade inte heller gråtit om Pep hade kommit tillbaka?
– Nej, det hade jag inte. Han var mycket duktig när han var här. Spelarna gillade honom och jag gillade honom. Men han är ett namn och vi tittar på flera.
Jag förstår. Du har redan kommit in i sportchefsrollen hör jag.
(Skratt) – Så är det, så är det.
