Det nya Gefle tog ett första steg framåt

?Efter sju sorger och åtta bedrövelser fick vi idag äntligen jubla i full hals när slutsignalen gick. Gefle besegrade GAIS med 2-1 efter ett mycket sent avgörande på straffspark av Piotr Johansson.

Gefle har haft en tung återstart med skador och försäljningar men i veckan fick vi in ett antal nyförvärv men det var väldigt osäkert om dessa skulle bli spelklara till dagens match. Till allas glädje såg vi en mycket intressant trupp när den presenterades på lördagseftermiddagen.
Från start kom dels Deniz Hummet tillbaka efter sitt armbrott, dessutom spelade Diego Montiel i startelvan på innermittfältet och Anton Kralj på vänstermittfält. Och mest överraskande var att vår nye Peruan Gutierrez hunnit bli spelklar och han började på bänken.

Matchen började med en väldigt fin Gefleperiod. Första 20 minuterna är utan tvekan det bästa jag sett av Gefle i år. Det var löpningar och passningsspel i hög fart och av hög klass. GAIS hade exakt noll kontrollerade anfall under den perioden och att Gefle bara ledde med 1-0 var mycket missvisande i det läget. GAIS kom in i matchen och jämnade ut spelet mellan 20 och 35 minuten innan Gefle återigen tog tag i matchen och pressade tillbaka GAIS tills domaren blåste av första halvleken.

I det läget Gefle är så kändes det hela tiden som att 1-0 var en mycket bräcklig ledning och att vi nog skulle behöva göra ett andra mål för att kunna hålla undan i andra halvleken.
GAIS började också andra halvan bättre än Gefle och skapade också ett jätteläge som Strömberg i Gefles mål gjorde en vass räddning på. Men Gefle arbetade sig in i matchen igen och tog tag i spelet på ett bra sätt. Ett flertal bar lägen skapades men 2-0 målet ville inte hitta in. Istället kommer en brytning på mittplan, vilket jag anser är solklar frispark när vänsterbenet på Rauschenberg sopas undan men från domarens vinkel såg det nog ut som att Gaisaren gick in axel mot axel och vann bollen mot vår danske försvarare. 1-1 kommer som följd av det och nu kändes det väldigt tungt på läktarna. Gefle repar dock mod och fortsätter att försöka skapa framåt. Det bär tyvärr inte frukt och vi går mot ett oavgjort resultat när vi attackerar en sista gång och Guiterrez får tag i bollen strax utanför straffområdet och bryter sig igenom men blir fälld och domaren pekar på straffpunkten. Jag har inte sett reprisen av det men det är väldigt nära straffområdeslinjen så det kan lika gärna vara utanför straffområdet av det jag hört. Men helt ärligt skiter jag i det. Så mycket oflyt Gefle haft i år så tar jag den straffen utan att be om ursäkt för det.
Nerverna var nog utanpå dom flesta när Piotr klev fram för att ta den. Som tur är hade Piotr själv inga nerver utan slog den hårt i ena hörnet och det var det sista som hände i matchen. 2-1 till Gefle och tre oerhört viktiga poäng in i kistan.
 
Reflektioner om matchen
 
Har jag någonsin sett en tabelljumbo spela så offensivt som Gefle gjorde idag? Man fyllde på med spelare till höger och vänster och i mitten så mycket man bara orkade och man försökte göra det i 90 minuter. Det tycker jag är väldigt imponerande.
 
Anton Lans i mitten flankerad av Rauschenberg och Portin kändes helt rätt. Jag tycker Lans är lugnare än Rauschenberg och passar bra när han får ligga och läsa av spelet.
Och med det sagt måste jag säga att Rauschenberg gör sin bästa match i Gefletröjan i år. Han vann allt i närkampsväg. Han ska naturligtvis inte sätta sig i situationen som försigår 1-1 målet, oavsett om det var frispark eller inte. Bollen måste bort i det läget med en kvart kvar och när vi har hela laget i offensiv position. Vi får leva med att Rauschen gör ett stort misstag i varje match, men om han spelar på det viset han gjorde i övrigt idag, då får det väl vara värt det.
 
Jag är så svag för innermittfältare av den typen som vårt Siriuslån Diego Montiel är. Det blir så mycket lättare att spela fotboll när man har en spelmotor som kan fördela spelet och bryta framåt i egna attacker och kombinera med sina medspelare. Passningen han slog till Piotr i första halvlek när han sveper den med högern över backlinjen rätt på Piotrs fot var fotbollsgodis i en högre skola. Så synd att Piotr nästan slog knut på sig själv i sin iver att avsluta där.
 
Så glad för Christian Ljungberg idag. Att han fick göra första målet och vara så pigg i spelet i övrigt värmde i min kropp. Men om Christian inte skjuter nästa gång han får fritt läge från sju meter kommer jag att få en hjärtinfarkt. SKJUT Christian!!!
 
Deniz Hummet gjorde efterlängtad comeback. Det syndes att han inte hade rätt timing i sina actioner och att det är svårt med balansen när man inte kan använda båda armarna att hålla ifrån motståndarna. Men det är viktigt att Hummet kan spela under den här perioden, för då har han närmare till absolut toppform när han väl kommer tillbaka helt från sitt armbrott.
 
Anton Kralj är en frisk fläkt på vänsterkanten och han kommer göra stor nytta med sin löpstyrka för Gefle. Man ser att han kommer från ett lag där han skolats på ett bra sätt och är dessutom passningssäker. Skulle vilja se honom utmana mer när han har läget men det kommer säkert med tiden.
 
För oss som följer Gefle noga ser vi en så tydlig riktningsförändring i hur vi ska spela fotboll. Poya har satt sin prägel på laget och tagit in spelare som har tekniska färdigheter. Det är säkert så Poya och Gefle tänkt sig att gå vidare, oavsett serietillhörighet nästa år. Vi kommer att scouta och försöka få in spelare som kan föra matcher, som kan kombinera sig fram i plan och därigenom vinna matcher. Fotboll är ett komplext spel som kan spelas framgångsrikt på många olika sätt men Gefle BEHÖVER den här utvecklingen. Vi måste bli ett spelande lag om intresset inte ska självdö. Nu tycker vi som gick på matchen att det ska bli roligt att komma tillbaka nästa gång och förhoppningsvis får vi med oss några fler då. Det här är det nya Gefle och det måste vi vara tydliga med. Det kommer att gå upp och ned, men vi har rätt ledare på rätt plats nu. Vi har tydligt visat med de spelare som kommit in nu under sommaruppehållet vilken fotboll vi tänkt oss spela i framtiden och det gör mig gott i själen att se att utvecklingen äntligen nått fram till oss också.
 
Jag avslutar denna krönika med att konstatera vilken oerhört glädje som släpptes lös när vi avgjorde matchen idag. Jag sitter själv ovanför Gefles spelarbänk och att se vår inlånade spelare Monties vara helt vild av glädje och kasta sig i Poyas famn visar att hela gruppen, gamla som helt nya, hittat en känsla av att det här ska vi klara av och att vi alla sitter i samma båt. Oerhört skön bild att få med sig på näthinnan efteråt.
 
Det här var början på det som nu ska fortsätta. Det nya Gefle har börjat ta steg framåt, låt oss fortsätta med det. Tillsammans med det nya Gefle IF.
 
Tack för ordet.

Patrik Severinpatrik@jpbsinvest.se2017-07-29 21:38:32
Author

Fler artiklar om Gefle

Gefle IF november 2024 – kravlöst, planlöst, handlingsförlamat