”Det var en bra och tuff fight”
Efter gårdagens segermatch hemma på Stadsparksvallen i mötet med IK Frej, passade vi på att få några ord med J-Södras unge talang och tillika landslagsmålvakt Anton Cajtoft. Det var en trött, men glad keeper vi mötte.
Grattis till segern Anton.
- Tack så mycket. Det är jätteskönt.
Hur går dina tankar om matchen?
- Vi visste om att det skulle bli en tuff match, precis som alla matcher i Superettan. Det är ett ganska bra tempo från båda lagen i första halvlek och Frej är skickliga. Det känns att de har en tydlig spelidé och följer den så länge de orkar. Men det känns som att vi har hyfsad kontroll i första halvlek och har ganska mycket boll. Vi gjorde ett tidigt mål och hade en i stolpen, men det kändes som att vi ändå kunde varit lite mer effektiva i första halvlek.
Vi sjunker ner lite väl mycket kanske i den andra halvleken, men det är också en av våra styrkor. Att vi kan anpassa oss. Vi visste att de har stora starka forwards och skickade långt, men då flyttade vi ner oss och höll på rätt sida. Annars tycker jag att det var en bra match och en tuff fight idag.
Vad anser du om din egen insats?
- Den funkar helt ok idag. Jag hade en bra kommunikation med backlinjen och vi försökte att hjälpas åt på deras fasta situationer och inlägg, där vi vet att de är tunga. Grabbarna banade väg för mig, så jag kunde komma ut och plocka bollar och boxa bort och likadant är de duktiga på att ta bort bollar själva. Jag får ge mig själv en ok insats.
Om du jämför, vilka de största skillnaderna att spela i Superettan jämfört med U21 Landslaget?
- Det är tempot. Kanske också spetsegenskaperna på en del spelare. Allting går ett snäpp fortare i landslaget än här. Det är bara kul och inspirerande att få vara där och spela i sådan miljö, för det har man nytta av här i Superettan också. Och då kan man utveckla sitt spel ännu mer.
Ditt stabila spel under längre tid har ju belönat dig med just landslagsspel. Hur känns det?
- Det är klart att det är alla fotbollsspelares vilja, att representera sitt land. Det är fantastiskt roligt och en ära. Det ger energi att få vara där.
Vad är det svåraste med att vara målvakt?
- Man får försöka minimera misstagen så mycket som möjligt. De syns på ett helt annat sätt än vad det kanske gör framåt i banan. Att man kanske får tänka på att inte göra alltför konstiga grejer.
Ibland får en målvakt inte så mycket att göra. Hur är det att stå längst bak?
- Det har ju blivit så vissa matcher, att lagen har backat hem mot oss. Det krävs att man är koncentrerad och dagen efter är man ganska trött i huvudet, då det tar en hel del att behålla fokus. Man måste hela tiden vara med ändå och ligga i bollinjen, för det kan dyka upp en chans från ingenstans och då gäller det att kunna vara där och inte stå och sova.
