Detta är vår fotboll

Detta är vår fotboll

Efter Malmö FFs seger över Sparta Prag och avancemang i Champions League-kvalet är det dags för svensk fotbolls utövare och bevakare att erkänna sin nivå och vara stolta över den.

Okej, först några nödvändiga ord för att behålla fötterna på jorden… AIK och IFK Göteborg åkte igår ur Europaspelet mot mindre namnkunnigt motstånd. Brommapojkarna hade som väntat inget att sätta emot i sitt dubbelmöte med Torino. Det är ingen skräll om Malmö inte tar sig vidare efter nästa kvalomgång. Inte heller om man blir ett av stryklagen i Europa Leagues gruppspel.
 
Idag kan man läsa om ”den mörka svenskkvällen”. Nästan varje dag kan man i media hitta artiklar där man belyser svenska tillkortakommanden, låga rankingpoäng och dåliga odds. Med en förbundskapten som hellre ser sina spelare prestera i Turkiet eller Holland och ett landslag som egentligen hålls vid liv av en respirator vid namn Ibrahimovic är det ofta svårt att vara stolt över svensk fotboll.
 
Om man inte tittar på rätt saker.
 
Onsdagskvällen bjöd på stämning, dramatik och jubel. En fest. Eller en manifestation, en manifestation för svensk klubbfotboll. Så här bra kan vi vara. Det var det 19 000 människor skanderade tillsammans: Vi vet, vi kan.
 
Kanske är inte Malmö FF eller något annat svenskt lag redo att gå hela vägen och hävda sig i Champions League. Var det någon som kände att det spelade någon roll när Rosenberg satte sin frispark? Orkade någon sucka över UEFAs klubbranking samtidigt som Tinnerholm, Thelin och Adu växte in i sina himmelsblå tröjor?  Tänkte någon på hur hopplöst efter vi är när hymnen dånade innan avspark?
 
Många upplevde i onsdags den yttersta meningen av sitt fotbollsintresse. Det var på riktigt, trots att även Malmö FF har köpts sönder sedan höstens SM-guld. Upplevelsen förtogs inte av saknaden av de unga talanger som hellre nappat på ett utländskt ungdomskontrakt än stannat i Allsvenskan. Att flera firade profiler egentligen är i Sverige för att det inte funkade ute på internationell mark störde inte heller.
 
Detta är vår fotboll. Och vi älskar den.
 
Det var ingen ofattbar bragd att slå ut Sparta Prag. Häcken lyckades med samma sak för ett år sedan. Glasgow Rangers och CSKA Moskva är andra erkända lag som åkt på däng mot svenska klubbar de senaste åren.   
 
Det är på den här nivån vi är. Inte på den absoluta toppen, och vi dominerar inte heller vårt undre skikt. Men vi är här.
 
För att komma vidare måste vi erkänna det för oss själva, och sluta hoppas på att någon dag när solen skiner på enhörningarna, gatorna svämmar över av honung och regnbågen slutar vid Nya Stadions gräsmatta så kommer ett svenskt lag att kvala in till Champions League.
 
Det ska vara årets höjdpunkt för svenska lag att ge sig ut i Europaspelet. Inte något pinsamt, ödesmättat eller förnedrande. Men det är så inramningen känns, tyvärr.
 
I dagarna före och efter MFFs match har uppskattande ord postats från andra lags supportrar på Himmelrikets forum. Det finns en gemenskap, det finns en kollektiv önskan om att det ska gå bra för svenska lag även i internationella sammanhang.
 
Vad gör förbund och media av det? Var är tv-sändningarna? Var är de intresserade inför-reportagen och uppsnacken? Var finns viljan att skapa ett intresse framför att döma ut svensk klubbfotbolls framtid?
 
Siffror och statistik talar alltid ett tydligt språk och utgör alltid starka argument för hur man kan eller bör agera. Det finns liksom bevis för att fotbollen i Sverige är på dekis. Men några korta ord kan ändra på det mesta, om de bara upprepas tillräckligt många gånger.
 
Vi vet, vi kan.
 

John Börén2014-08-08 08:15:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF