Djurgården - Malmö FF0 - 1
Andra raka förlusten efter Malmös sena avgörande i en grinig tillställning
23 000 trotsade den kyliga aprilkvällen när Djurgården stod inför en av årets tuffaste matcher. Matchen blev aldrig det fotbollsgodis som många förväntade sig på förhand, och mycket kom istället att handla om det fysiska spelet som dominerade matchbilden. Det såg länge ut att bli Malmös första poängtapp för året – men Erik Botheim blev till slut matchhjälte när han i matchens döende minuter tryckte dit 0-1.
Efter en tung förlust i årets första allsvenska Stockholmsderby mot rivalerna AIK väntade ännu en tuff uppgift på Tele2 Arena i form av guldtippade Malmö FF. Samtidigt kom Djurgården till den kyliga torsdagsmatchen med ett imponerande facit mot ”Di Blåe” i ryggen, med förhoppningen om att snabbt kunna vända de negativa tongångarna runtom klubben.
Få förändringar efter derbyt
Inför matchen spekulerades de friskt kring den potentiella startelvan, där många ansåg att spelare som exempelvis Samuel Leach Holm och Tobias Gulliksen skulle bänkas till förmån för Besard Sabovic och Haris Radetinac. Trupprotationen var dock snålare än vad många hade tippat på förhand – förutom att Sabovic ersatte Albin Ekdal var startelvan intakt från derbyförlusten i söndags. Särskilt noterbart i Malmös trupp är att den tidigare Djurgårdsmittfältaren Oliver Berg fick starta, samtidigt som deras långa skadelista fick ännu en addition i form av Isaac Kiese Thelin.
Gästande Malmö FF anlände till Allsvenskans femte omgång med hittills full pott i samtliga matcher, medan Blåränderna nu senast åkte på årets första förlust och dessförinnan även kryssat i hemmapremiären. Spelbolagen var tämligen säkra i sin sak och det var att det var gästerna som skulle åka hemåt igen med samtliga tre poäng i resväskan – men likväl är Djurgården något av få lag som Malmö haft problem mot genom åren. Det blev även som en försmak mot nästa veckas ”grand finale”: Svenska Cupens final mellan samma lag.
Flertalet skador
Det tog inte heller lång tid efter att dagens domare Mohammed Al-Hakim blåst igång kampen som det blev ytterst tydligt att den tidigare benämnda Oliver Berg fick ett tufft uppvaktande runtom arenan vid varje enskild bolltouch. Jens Stryger Larsen gjorde sig inte heller vän med Gulliksen och fick sedermera en liknande behandling – om inte värre. Inledningsvis var det dock inget lag som tog ett tydligt grepp om taktpinnen, och i stället var det ett fysiskt Djurgården och Malmö som visade sin närvaro i nästintill varje duell – något som Al-Hakim inte bara fick bevittna på egen hand, utan även höra.
Med ungefär halvtimmen spelad var det ändå, om än jämnt, i viss favör för Djurgårdens del. Målchanserna var förvisso inte i det farligaste laget men det var ändå hemmalaget som kändes snäppet farligare. Mycket tack vare ett som alltid starkt defensivt arbete, något som fick sig en törn och tillfälligt manfall när Miro Tenho gick till marken och krävde en i sammanhanget påtagligt lång läkarvård utanför planen. Finländaren äntrade sedan planen igen, men tvingades ändå bara minuter tacka för sig och ersattes av mittbackskollegan Jacob Une Larsson – en som sedan mottog den första halvlekens största jubel efter en tackling mot just Oliver Berg, som efter en titt på reprisbilderna kanske till och med kunde ha genererat ett rött kort. Även han tvingades till en tidig dusch och ersattes precis innan halvtid av Søren Rieks.
När den första halvleken summerades var det alltså den aggressiva stämningen på plan, och stundtals läktare, som stod ut allra mest. Det var kanske inte en halvlek för fotbollsälskaren men att det var en match som betydde något, inte minst med tanke på nästa veckas stora batalj, var svårt att missa. Därför var det också näsintill förvånande att det enbart delades ut en enda varning under den första halvleken, detta till den unge Otto Rosengren i Malmö FF.
Mardrömsinhopp av Nguen
Den andra halvleken fortsatte i samma anda med hårda smällar i så gott som varje duell, på varje position. Stryger Larsen och Gulliksen visade sig inte heller ha jobbat på relationen i halvtidspausen utan gruffade i princip vid varje givet läge.
Precis som den första halvleken var inledningen på den andra chansfattig och mestadels cirkulerade bollen mestadels centralt på plan. Förutom enstaka hörnor hade ingen av lagens respektive slipsar, Widell Zetterström och Johan Dahlin, haft mycket avancerat att stå i med timmen spelad. Genomgående under matchen var det var ett flertal lägen som hade potential att bli mer än dess utfall; särskilt exempel när Hümmet kom så gott som fri efter ett fint framspel av Piotr Johansson men där touchen och den efterföljande bolltouchen med all säkerhet inte var vad 27-åringen önskade.
Kort därpå gjordes en större rockad i Djurgårdsanfallet i form av ett trippelbyte, där Gulliksen, Hümmet och Fallenius lämnade och ersattes av Radetinac, Tokmac Nguen och Gustav Wikheim. Detta byte verkade gjuta en stor dos mod i den blårandiga elvan och det kändes som att ytterligare en växel lades i. Radetinac var strax efter sitt inhopp inblandad i en tilltrasslad situation där det länge kändes som att bollen kunde hamna lite var som helst, och det var flertalet längre moment där malmöiterna behövde jaga boll.
Den höga växeln bibehölls länge därefter och det var ett Djurgården som ofta satsade på en stenhård offensiv press, men också i form av snabba omställningar. Det var just efter en kontring där nyligen inbytte Tokmac Nguen fick ett mycket lovande läge som han dock misslyckades förvalta. Efter bolltappet var det en viss frustrerad norrman som sprang in med axeln i ryggen på Derek Cornerlius, med rött kort som följd. Även om det misstänkts ha förstärkts både en och två nivåer av den kanadeniska mittbacken var den initiala känslan att det röda kortet var skäligen välförtjänt. Efter flertalet analyser av reprisbilderna är det dock inte lika självklart, men oavsett vad är det en aktion som Nguen säkerligen inte kommer vara helt nöjd med.
Ett sent avgörande
Matchen var genomgående direkt hätsk och fientlig men både lagen saknade det lilla extra i den sista tredjedelen, och flera gånger kändes det som en boxningsmatch där de två boxarna inte vågade ta ett tydligt kommando. Med bara minuter kvar av de fem tilläggsminuterna var Malmö millimeter ifrån ett ledningsmål, och på den efterföljande hörnan så var marginalerna på Skånelagets sida. Erik Botheim tryckte dit 1-0 från nära håll och med en man mindre hade Djurgården det svårt att ge comebacken en ärlig chans med bara dryga minuten kvar att spela.
För Malmös del innebär det den femte raka segern och ett rejält styrkebesked mot ett av de få lag som på förhand tippades kunna slåss med Malmö om titeln. Hos Djurgården kommer tongångarna inte vara detsamma när man förlorat den andra matchen i rad, samt nu gått över 180 minuter sedan man senast gjorde mål. Chans till revansch kommer redan på söndag när GAIS gästar Stockholm, men den stora möjligheten att ge igen efter dagens fysiska fight kommer, som tidigare benämnt, den första maj när Svenska Cupen ska avgöras.
