Gästkrönika: Laddade uppgörelser (del 1/5)
Endast Sverige svenska krusbär har…?
…eller en jämförelse mellan Allsvenska derbyn och europeiska dito.
Varje gång jag bevittnar ännu ett Solnaderby slås jag alltid av samma tanke: detta är det bästa en svensk fotbollssupporter kan uppleva på svensk mark! Festen, den olidliga spänningen, den fantastiska inramningen på läktarna och den särskilda betydelse dessa matcher har för lagens supportrar gör att jag varje gång tror att jag just bevittnat ännu en fest av monumentala proportioner! Det är lätt att tro att ett svenskt derby innehåller allt som ett klassiskt möte mellan två stadslag bör innehålla vad det gäller rivalitet och intensitet.
Och till viss del är det så. Dessa matcher har under de senaste åren utvecklats till veritabla bataljer som inte bara lämnar spår på planen utan där även en seger på läktaren blivit en nästan lika viktig krans att erövra som de tre poäng en seger ger. ”Detta måste väl vara en seger som ger eko i hela Europa!” Så går tankarna de närmaste timmarna direkt efter match. Men när matchens omedelbara intryck väl lagt sig och tankarna åter kan påstås vara rationella börjar skillnaden mellan en svensk match och en europeisk sådan ändå visa sig alltmer påtaglig för att helt enkelt kunna ignoreras.
Det blir tydligt att vi i Sverige ännu har lång väg att vandra innan vi kan börja jämföra våra matcher med de veritabla fotbollsfester de stora fotbollsmetropolerna nere på kontinenten bjuder på. Det handlar till slut om en enkel sammanställning för att en jämförelse fotbollsländer emellan ska låta sig göras. Texten som följer är inte på något sätt menat att välja någons sida eller att lägga in värderingar angående det som omskrivs. Det är mera ett försök att peka på vad skillnaderna mellan ”dem och oss” består i. Detta är något som läsaren ständigt ombeds beakta. Det är också upp till läsaren att avgöra om jag har dragit rätt slutsatser.
Låt oss därför prata om några av de stora fotbollsfesterna nere på kontinenten…
Vargarnas stad
Matchen mellan AS Roma och SS Lazio utnämndes för inte så länge sedan av någon tidskrift (okänd för mig) till ”världens tuffaste derby”. Tycka vad man vill om detta men nog finns det skäl att dra dylika slutsatser. Det enorma intresse som dessa matcher tilldrar sig saknar i många fall motstycke och det är fler än bara romarna som är avhängiga av resultatet. En match mellan dessa superklubbar har ett intresse som sträcker sig långt utanför stövelns gränser. Skälen är flera.
SS Lazio är i mångt och mycket en politisk produkt. Bildade 1900 av militärer som hyllade de militära traditionerna och delade högerns värderingar gavs de tidigt rollen som maktelitens flaggskepp. Trots att SS Lazio under hela sin tidiga historia kroniskt lidit av finansiella problem har klubben ändå alltid kunnat räkna med ett solitt stöd från kapitalets och politikens korridorer.
Ännu tydligare blev situationen efter den fascistiska revolutionen på 20-talet. Efter att Mussolini tagit makten i Italien fann han sig snart vara i behov av en symbol för sin nya ideologi där den friska och sunda övermänniskan behövde hyllas. Verktyget för detta blev just SS Lazio. Inte för att klubbledningen eller medlemmarna hade något emot detta; de tillhörde ju hans anhängare. Under fascisteran kom SS Lazio att åtnjuta stöd från statsapparaten på ett sätt som få klubbar i världen någonsin varit i närheten av. Allt tänkbart stöd riktades till klubben då den på ett påtagligt sätt ingick i statspropagandan och sågs som en bärare av dess värderingar. Nya arenor byggdes för klubben och självaste Mussolini var en flitig besökare av hemmamatcherna.
Allt detta till trots har klubben sällan nått verklig framgång utan har ständigt fått finna sig att vara den mindre av två enheter i den eviga staden. SS Lazio hittar än i dag den största delen av sin publik bland högeranhängare och trots senare försök att tvätta bort de svarta färgerna samt att rensa ut de mera extrema grupperingarna måste detta arbete sägas ha misslyckats. I början och mitten av 90-talet pågick veritabla uppgörelser på läktaren mellan vänster- och högergrupper; ett slag som de högerextrema vann. Konsekvensen har blivit att SS Lazios supportrar må vara aldrig så fanatiska i kärleken till sin klubb men det genuina folkliga stödet har de aldrig lyckats vinna. Supportrarnas kärlek är ju avhängigt av så mycket mera än bara kärleken till skölden.
AS Roma är allt vad SS Lazio inte är. Den röda klubbens medlemmar hör hemma i den traditionella vänstern och bland stadens intellektuella. AS Roma har länge ockuperat platsen av den folkliga klubben i staden och åtnjuter ett genuint stöd igenom hela samhällstrappan. Klubben är i ordets rätta bemärkelse en populär klubb! Trots att AS Roma aldrig förfogat över samma finansiella resurser som rivalen har klubben ändå alltid kunnat förlita sig på en trogen och minst lika hängiven skara anhängare som garanterat att klubben levt vidare. Under fascisteran sågs AS Roma som symbolen för motståndet mot diktaturen, även om rivaliteten aldrig gått så långt som till exempel i fallet mellan Real Madrid och FC Barcelona. I Spanien har även regionala skillnader spelat in; i Rom fanns motståndaren redan i samma stad. Uttrycken för rivaliteten höll sig i mångt och mycket bara kvar på läktarna.
Den stora rivaliteten klubbarna emellan baserar sig därmed på de politiska motpoler de bägge klubbarnas anhängare intar. SS Lazio är laget för de högerinriktade och mer därtill; klubben lockar ju på ett påtagligt sätt även till sig extremhögern. AS Roma flockar till sig vänstern och de mer modererade samhällsgrupperingarna. Även om SS Lazio faktiskt bedriver idrottsverksamhet uppfattas ändå klubben som något smutsigt. När lagen spelar mot varandra är det på läktaren faktiskt mera fråga om politisk retorik än det faktum att man är där för att stödja sitt lag.
För en utomstående står detta faktum alldeles uppenbar och den ger en fullgod förklaring till varför matcher dessa lag emellan är så laddade tillgivelser som de faktiskt är. Det är svårt att tycka att Romderbyt bara handlar om fotboll; nej i Rom är det också fråga om klass mot klass, om ideologi mot ideologi. Matcher dessa lag emellan är i mångt och mycket ren politik.
Nästa del publiceras i morgon.
