Vi förlorade inte i alla fall....

En enastående fotbollsuppvisning i 75 minuter följes upp av kvarts övermod. Som kostade.

Jag är inte nöjd med att vi inte förlorade, trots att jag bor på söder. Jag är istället förbannad, men jag vet inte riktigt på vem.

Alla vet redan vad som hände. Djurgården hade redan vunnit när AIK reducerade efter berövlig insats av backarna Rasck/Henriksson. Ett par minuter senare hade Dorsin satt på sig blydojjor på sina annars fjäderlätta ben och han verkade inte ens bry sig om att täcka AIKs nästa reduceringsmål. På slutet verkade inte Karlsson och Dorsin veta vem som skulle göra vad eller ens vad som skulle göras när det kommer ett inlägg och kviteringen var ett faktum. Trots det så ger jag inte backlinjen hela skulden till det i mina ögon katastrofala resultatet.

Nej, det här får hela laget ta på sig. Dock med undantag för Babis som inte kunde göra så mycket från bänken..

Sören och Zoran ska och får inte ta ut Kim när det återstår så få minuter av matchen. Oavsett om han är trött eller ej. IFK Göteborg tog ut Håkan Mld i den åttiofemte minuten på Stadion och föll efter det. Den här coachmissen var minst lika stor. Kim behövs på planen, hans vinnarskalle ersätter man inte i första taget, dessutom kan en trött Källström trots allt göra det mesta bättre än vad övriga 19 utesplare klarar prestera när de är helt fräscha.

AIK visade upp en hög moral, och det gav dem tyvärr en poäng i dag. Givetvis tycker inte jag att de förtjänade den, men samtidigt är det helt rätt att Djurgården straffas för sitt övermod. Men ett mer lagom straff hade varit en Djurgårdsvinst med 3-2, poängtappet var lite väl hårt. Ungefär som om Karl-Bertil Jonsson hade fått tre-fyra år på kåken för att han hade snodde lite paket på posten som han delade ut till de fattiga i julklapp.

Ibland straffas man helt enkelt för hårt.

0 kommentarer