Stadionpremiär och tre nya poäng
Med en skön trepoängare i bagaget åkte Djurgården hem för att premiärspela på Stockholm Stadion. IFK Göteborg var kvällens motstånd och det var en match vars halvlekar hade två olika ansikten, trots det kom avgörandet i den sämre av dem. Spelsugne Mattias Jonson visade vägen med ett mål och en stark insats.
Stadionpremiär var ordet och Mattias Jonson var inte ensam om att vara laddad till tusen. En viss Felix Magro hade imponerat i två inhopp på raken och fick nu chansen från start. Han blev en pigg injektion och låg bakom Djurgårdens kraftiga dominans i första halvlek med precisa passningar och vägvinnande spel, men visade också upp en härlig inställning som tidigare saknats.
Matchen inleddes i ett högt tempo som kan jämföras lite med matchen mot Hammarby där Djurgården sedemera kopplade ett rejält grepp. Första chansen från hemmalagets sida kom redan i andra minuten när Robert Stoltz startar anfallet med en hög boll längs med vänsterkanten. Jonson löper och slår in bollen på one touch i straffområdet där Barsom kommer i fart och chansar med regnbågsspark som går strax över. Anfallet efter skapar Göteborg sin första och bästa chans när Jonas Wallerstedt får på en farlig nick från nära håll, men som Dembo klarar av att tippa över. En positiv öppning från båda lagen, vilket bäddade för ännu mer underhållning.
Med kvarten spelad tänder matchen till på allvar när Dembo rusar ut för att rensa bort en IFK-boll och kolliderar med Stefan Selakovic som kommer något sent in i situationen. Djurgården har nu skaffat ett grepp om matchen tack vare att man går segrande ut de flesta mittfältskamper, medan IFK Göteborg lurar på kontringar och vinner en del höjdbollar. Hysén har ett farligt volleyskott som täcks till hörna.
Matchen fortlöper i ett väldigt högt tempo och publiken bjuds på härlig fotboll. Djurgården skapar chans på chans och Mattias Jonson har kanske den bästa när han i 20:e minuten helt ren, och säkert något överraskad över det, drar en vänstervolley över. Fem minuter senare tar sig Quirino genom IFK Göteborgs kompakta mittfält och får en frispark i kanonläge precis vid “straffområdesbullen”. Hysén kliver fram och drar bollen hårt genom muren, utanför. Mitt i Djurgårdens dominans kommer IFK med en halvkontring där skicklige Niclas Alexandersson slår ett precist inlägg som dyker perfekt på Samuel Wowoahs vänsterfot. Ex-djurgårdaren “Vovven” slår till direkt och prickar kryssribban – mycket farligt, även om Dembo faktiskt var med och täckte om bollen hade gått på mål.
Än var inte halvleken slut. Djurgården är inne i en bra period igen och ett långt anfall avslutas med ett tungt, hårt vristskott från Quirino vid straffområdeskanten. Väldigt nära Bengt Anderssons vänstra stolpe och det kunde mycket väl ha touchat på någon och gått i mål. Sista chansen att gå till vila med ledning uppstod i 42:a minuten när Mattias Jonson sånär nickade in en retur från “Bengan”, som dessförinnan gjort en kanonräddning. Jonsons nick lade sig retligt ovanpå målet.
Som ni säkert förstår var det fantastisk fotbollsunderhållning i första halvlek och Djurgårdens spel är om möjligt ännu bättre än i derbyts första 45 minuter. IFK Göteborg krigar men ligger steget efter på mittfältet, har ändå skapat två vassa chanser genom Wallerstedt och Wowoah. Mittfältet har imponerat mest i hemmalaget där Magro tar tillvara på Arnengs och Barsoms vunna bollar och fördelar dem vidare till anfallare. Mattias Jonson var, som tidigare nämnt, verkligen på tårna och gör det mesta rätt förutom mål.
Om första halvlek krävde en sådan här utförlig rapportering, behövs det inte skrivas mycket om andra. Den var faktiskt raka motsatsen till första, förutom att IFK Göteborg fortfarande inte skapade några jättechanser. Tempofattigt, låst och en tredje 0-0-match kändes inte långt borta med en kvart kvar. Innan dess hade Barsom haft ett vristskott som blivit till ett par resultatlösa hörnor och dessutom bytts ut mot Sjölund, Hysen svarat för ett småfarligt inlägg och inbytte “Daja” visat prov enbenhet när han fick ett ganska bra läge att dra till med högern med misslyckades. I 82:a minuten kom målet. Djurgården får en frispark en bit in på Göteborgs planhalva där Sjölund petar till Hysén som ska driva vidare och gå på skott, men varianten blir inte av då ålänningen varit för snabb med petningen. Frisparken går om. Denna gång slås den direkt in mot mål och efter lite tumult och en jätteräddning av “Bengan” studsar den ut till Johannesson som nickar in den i gröten igen. Bollen går i stolpen och på efterföljande retur tar Jonsson emot bollen och skjuter behärskat in det för hemmalaget förlösande ledningsmålet. Spelet hade nämligen varit krampaktigt hela andra halvlek – allt som fungerat i första halvlek gick det nu groll i. Men genom det sena 1-0-målet som innebar tre poäng släppte dessutom nervknutarna och Djurgården kunde utan problem täta till bakåt och även passa på att trilla lite boll framåt.
Den här segern var, som Johan Arneng sa efter matchen, “inte bara viktig inför derbyt, utan för hela fortsättningen”. Spelet i första halvlek var imponerande, och då ska man också tänka på att planen inte var i bästa skick. Visserligen var den, enligt Johan, “jämn, men med väldigt lite gräs”, och tur var det, för annars hade vi inte fått se så bra fotboll denna kväll. Försvaret var än en gång mycket stabilt; Selakovic och kompani tilläts inte skapa många chanser. De få gånger farligheter uppstod agerade Dembo säkert som sista utpost, och det känns välidgt kul för både Djurgården och Dembo själv att han har fått en sådan här fin start på säsongen. Kritikerna har börjat tystna.
Roligast var ändå att se Felix Magro i ett sådant fint slag som idag. Han fick chansen från start idag och till skillnad från förra säsongen visade han verkligen att han ville ha den. Den här gången stämde det också för Feliciano – han styrde spelet i Djurgården under långa perioder, använde både in- och utsidan med sin känsliga vänsterfot och svarade också för en härlig arbetsinsats. Killen gick upp i nickdueller som aldrig förr. Man ska heller inte glömma Mattias Jonsons starka insats. Han har verkligen viktig för Djurgården och får absolut inte gå skadad eller avstängd mer under denna säsong om det ska “bära vägen”.
För hitta något negativt med matchen tvingas man leta. Jag ska inte spotta klyschor och säga att “de klarade inte av att spela på topp i 90 minuter” eller liknande, vilket är en omöjlig prestation i det tempot. Men för att granska lite kritiskt känner jag en viss oro för Tobias Hyséns form. I derbyt var han anonym, enligt rapporter var han även det mot Halmstad och Kalmar. Idag när Djurgården spelade så anfallsglatt och frejdigt som i första halvlek, fick han mycket boll, men tyvärr har han inte samma medgång i spelet just nu som han hade under fjolåret. Han gjorde en del pigga ryck och stod för ett par vassa inlägg, men tappade också bollar väldigt enkelt och misslyckades med en del. Jag hoppas att det bara är en liten formdipp och att han hittar rätt igen när planerna börjar bli av speldugligt skick, men jag befarar också att det kan komma en klassisk “mellansäsong” för Tobbes del. Det händer för i princip varenda spelare som kommer med en kometkarriär i ryggen – ett aktuellt exempel är Zlatan Ibrahimovic. I vilket fall som helst så tycker jag att Stefan Batan ska få spela från start mot AIK. Killen har fått en kanonstart i Djurgården; blev matchhjälte mot Kalmar, gjorde ett piggt inhopp idag och spelar med ett enormt självförtroende. Jag tycker att han visar upp en sådan härlig inställning att det borde belönas med en plats i startelvan. Att det dessutom är AIK som står för motståndet gör nog inte Batan mindre motiverad...