Lagbanner
Gästkrönika: &#34Torkan - vad är fel?&#34
Den ultimata nian?

Gästkrönika: "Torkan - vad är fel?"

"Jonevret har lyft upp Djurgården från mellanåret 2004. Det ska han hyllas för. Men ibland sysslar han med konstiga positionflyttar. Tomas Backman fick spela mittback, vänsterback och anfallare. Hallå?"

Djurgården har producerat fem ynka mål på sju omgångar. Inte bara patetiskt dåligt utan också oroväckande. DIF har målet att vara "steget före" samt gå under parollen "full fart framåt". Visst har man hållit tätt bakåt men det är mycket tack vare enastående Dembo Tourray. Under 2000-talet, som Djurgården har dominerat, har det alltid snackats mycket om att man skulle spela anfallsglad fotboll - det är sådant folk vill se, så lockas publiken till Stadion. Det visade man 2003 som kanske är det bästa fotbollsåret Djurgården Fotboll haft. 2004 var ett bottennapp, 2005 gav oss guld men det var långt ifrån underhållning varje match. Men man producerade ändå 60 mål vilket är värt ett hattlyft. 

I år har man alltså målat fem gånger på sju omgångar. Någonting måste ske. Frågar ni mig tror jag mittfältet är lösningen. Självklart inte det enda men det största låset. Och där handlar det enligt mig om kontinuitet. Den enda spelare som spelat nästan alla matcher sedan han kom till Blåränderna är Johan Arneng. Han har dessutom var stabil nästan varenda match. I år har han haft det svårare vilket jag tror beror på den tunga familjeförlust hans familj drabbades av i vinter. Ändå får han spela. Helt rätt. Men Arneng är den enda spelaren som får ständigt förtroende och på så sätt kan bygga upp sig, utvecklas. Resten av mittfältarna, bland andra: Abgar Barsom, Kári Árnason, Stefan Batan och Daniel Sjölund. Ta den sistnämnde som exempel. Han värvades från Liverpool som en lovande talang. Men speltid var det ont om i DIF. Så sent som i sommar/höstas fick "Daja" förtroende och ständigt speltid som offensiv mittfältare. Han spelade lysande många gånger och en av pelarna till guldet. Nu spelar han mindre bra men han ska ändå ha speltid.
 
Ta en titt på målvakt, backlinje och anfall. Där ser vi nästan samma spelare varenda match numera. Backa på bandet och titta på mittfältet. Rena saftblandaren i mix av spelare. Ena dagen är det Barsom och Árnason, andra Hysén och Bergtoft. Får mittfältet kontinuitet kan de också småningom leverera till anfallarna. Se så mycket Quirino löper så hans ansikte nästan skriker passa hit. Får han mycket bollar till sig? Nix. Jonevret har lyft upp Djurgården från mellanåret 2004. Det ska han hyllas för. Men ibland sysslar han med konstiga positionflyttar. Tomas Backman fick spela mittback, vänsterback och anfallare. Hallå? 

Árnason som är en renodlad mittfältare har flera gånger fått agera nummer nio, alltså target-anfallare. Samma gäller Sjölund även om han som anfallare ofta varit på kanten. Några positionsflyttar har Jonevret och övriga tränare i DIF lyckas med. Johannesson från mittfältare till mittback gav lysande resultat. Men Johannesson har sedan innan erfarenhet av mittbackspel.
 
Det är få spelare som spelat i stort sett samma position hela tiden i dagens trupp. Wahlström, Tourray, Stoltz, Kuivasto, Concha, Quirino och möjligen Jonson är de enda. Jag kan acceptera positionflyttar från vänsterbackar till anfallare i lägre divisioner men att exprimentera i ett allsvenskt topplag som Djurgården tror jag tyvärr inte Jonevret har tid med. 

En annan lösning är också en ny mittfältare. Bosse Andersson har en stilig meritlista när det gäller värvningar till klubben. Sydafrikanen Benedict Vilakazi verkade vara perfekt. Fast han kramas med minderåig och åtalas. Dessutom har han nyligen brutit foten. Martin Ericsson var också intressant men han stack till bättre spelförhållanden och lön. Snöpligt. Inte ska Andersson ge upp för det.
 
Ge mittfältet kontinuitet. Våga satsa på vissa spelare. Mitt tips är, förutom Arneng, Daniel Sjölund som offensiv mittfältare. Jag är övertygad att Sjölund hittar tillbaka till sin fina höstform om han bara slipper skador, får bra träning och mycket speltid. Ge honom det och jag tror framspelningarna till bland andra Quirino kommer och därmed målen. För det är väl anfallsglad fotboll Djurgården står för?

Björn Johnson2006-05-10 03:00:00
Author

Fler artiklar om Djurgården