Rubrik saknas
"Djurgården vill spela offensiv fotboll där anfallen börjar från mittfältet. Därför måste försvarsspelets grundidé vara att vinna bollen på mittfältet. Svårare än så är det inte!"
Sommaruppehållet närmar sig sitt slut. Snart börjar allsvenskan igen. Våra hjältar ska springa in på planen för att börja tåget mot SM-guld. Nervositeten ökar för varje dag som går. I dessa ryktens tider hoppas jag varje dag att positiva signaler ska komma från truppen. ”Gjorde Arneng en stark träning? Härligt!””Visar Kusi-Asare fin form? Super!” Det är i dessa stunder vi nås av informationen att Djurgården tränar försvar. Hur reagerar jag då? Jag blir överlycklig!
Under de senaste åren har vi djurgårdare fått ta på oss en starkare och starkare roll som det lag som leder den svenska utvecklingen mot roligare och offensivare fotboll. Den fartfyllda finessrika fotboll som Djurgården står för är jag och säkerligen alla djurgårdare stolta över. Men den här profilen är inte alltid positiv att bära. Nästan alla lag Djurgården spelar mot ställer upp med en defensiv taktik som bygger på snabba omställningar. Den gamla skrönan ”det är jobbigt att spela mot ett samlat försvar” är en självklarhet för alla spelare i Djurgården.
Hur gör man då för att lösa upp det här samlade försvaret? Det finns självklart flera metorder men kanske den viktigaste är att spela ett försvarsspel som går i linje med anfallsambitionerna. Djurgården vill spela offensiv fotboll där anfallen börjar från mittfältet. Därför måste försvarsspelets grundidé vara att vinna bollen på mittfältet. Svårare än så är det inte! Kan man tycka. Det som skiljer sig mellan i år och tidigare säsonger är att spelidéerna för anfall och försvar inte hänger ihop. Den röda tråden som funnits där under de senaste åren är som bortblåst!
Studera hur AIK spelar fotboll. Skrämmande hur ett lag, där ingen spelare skulle platsa i Djurgårdens startelva, kan spela så offensivt. Men det är inte svårt att spela offensivt när man vinner bollar på mittfältet. AIK, med härföraren Rickard Norling, lyckas underbart med att styra motståndarna att göra sina uppspelsmisstag så bollen hamnar på innermittfältet. Sedan går det fort.
Tidigare säsonger har Djurgården gjort precis detta genom att spela med en hög inåtriktad press. Den höga pressen har inte används alls under de inledande omgångarna och Djurgården har fått börja anfallen från backlinjen nästan varje gång. Då är det inte lätt att spela offensiv fotboll!
Som vanligt tror jag vi kommer att få se förändringar i spel och tabellplaceringar efter sommaruppehållet. Det ska bli intressant att se hur topplagens spel kommer att se ut nu när lagen är mer sammansvetsade, planerna är bättre och framförallt vädret är varmare. Det är då underbart att höra signalerna om att försvarsspel har gnuggats. Det låter lovande inför omstarten. Det låter lovande inför guldstriden. Men det låter framförallt lovande för offensiven. Nu väntar jag bara på att höra att Arneng gjort en kanonträning och att Kusi-Asare visar strålande form. Sedan kan vad som helst hända! Och vi vet ju vad som brukar hända…
