NY Islanders - Nashville4 - 3
Rubrik saknas
Djurgården fick spela nästan hela matchen med en man mer. Ändå lyckades inte Blåränderna ta tre poäng mot ett mycket väl kämpande Helsingborg. Dock måste fyra poäng mot Helsingborg ses som klart godkänt
Det var en händelserik match vi fick se denna söndag. Ganska förståeligt då det var två lag som har mycket att bevisa. En förlust för Helsingborg hade betytt att man skulle bli tvungen att koncentrera sig på bottenskiktet och en vinst för Djurgården skulle göra dem till riktiga guldkandidater. Helsingborg inledde piggt men åkte på en rejäl nitlott redan efter drygt åtta minuter. Efter en Helsingborghörna och situationen var död armbågar Fredrik Björck Djurgårdens lagkapten Markus Johannesson i ansiktet. Domare är helt säker på saken, rött kort efter knappt åtta minuter och här kände nog många att det skulle bli spel mot ett mål. Men ofta blir inte elva man mot tio så enkelt som det kan tyckas. Ofta ställer det decimerade laget till med ultradefensiv och det blir rena rama väggen för motståndaren. På Olympia blev det ingen tegelvägg för Djurgården, ändå lyckades laget inte vinna.
Djurgården spelade visserligen framåt och hade emellanåt pigga anfall men det var förvånansvärt nog Helsingborg som tog ledningen efter fjorton minuters spel. Efter ett tamt anfall av Djurgården kontrar hemmalaget och Henrik Larsson (som gjorde sin bästa match efter comebacken) levererar en delikatess till långboll mot kvicke Luton Shelton. Kvar av backlinjen fanns bara Toni Kuivasto och snabbhet är inte hans signum. Shelton drar förbi Kuivasto och skjuter snyggt in bollen vid Tourrays högra sida. Mycket hade redan hänt efter bara fjorton minuter spel. Men mer skulle komma. Även fast underläge var sämsta tänkbara början av numerärt överläge kämpade Djurgården på. Repliken på 1-0-målet dröjde inte särskilt länge. I den 25:e minuten vinner Andrej Komac boll på mitten och bollen dimper ner hos Stefan Batan, som för andra matchen i rad fick starta som vänsterytter. Batan ser landslagsmannen Mattias Jonson inne i boxen och slår bollen mot denne. Jonson slår till distinkt bollen upp i nättaket. 1-1 och Stockholmslaget verkade få luft under vingarna.
Djurgården försökte anfalla och skapa chanser. Även om ytterbackarna Barsom och Concha spelade upp bollen bra och Jonson samt Batan arbetade bra på kanterna uteblev målchanserna. Och Luton Shelton var ständigt ett orosmoment för Djurgårdens försvar. Hans snabbhet skapade ständigt farligheter, ofta fint framspelad av Henrik Larsson som efter utvisningen gick ner som släpande forward. Men 1-1 stod sig halvleken ut. I andra såg de blårandiga spelarna hungriga ut och jagade direkt från start. Men eftersom uddlösheten ständigt spökar mattades laget av. Helsingborg däremot ville inte gå med på varken en förlust eller ett kryss, man ville vinna, något Djurgården verkade tappa suget av allteftersom. Djurgårdens försvar var ganska stabilt men Barsom är fortfarande lite ovan när det gäller den defensiva biten. Och finländaren Toni Kuivasto får passa sig för tillfrisknande Sölvi Ottesen, för hans insats var inte godkänd. Ständigt utomordentlige Johannesson fick flera gånger städa för de andra och så ska det inte se ut.
Mittfältet låste sig själva många gånger. Andrej Komac gjorde en helt okej insats men slarvade då och då med passningarna. Johan Arneng var mestadels osynlig och i försvaret var han alldeles för passiv. Tidigare ifrågasatte Daniel Sjölund inledde blomstrande men försvann i andra totalt. Sett genom hans prestationer den senaste tiden är det näst intill tjänstefel av Jonevret att inte starta med Enrico. När denne byttes in för Sjölund kom passningarna där de skulle och tekniken hos brassen är betydligt bättre än hos ålänningen. Den offensiva rollen i Djurgårdens mittfältsdiamant har inte fungerat och nog kan Enrico vara lösningen. Ge honom chansen på lördag! Medlem i osynliga gruppen tillhörde också Hysén som kvällen till ära fick agera central anfallare. Mot slutet slog Enrico ett läckert inlägg och Hyséns språngnick var sånär att avgöra.
1-1 blev slutresultatet och nog borde Djurgården ha vunnit. Men Helsingborg stod för en mycket god krigarinsats. Faktum är att Helsingborg mycket väl kunde ha vunnit den här matchen. Tidigare har Djurgårdens tränare Kjell Jonevret kommit med bortförklaringar som dåliga planer, mycket skador och allt vad det heter. Idag hade Djurgården en man mer i så gott som hela matchen och ändå spelar laget oavgjort. Här finns inget att skylla på och är det inte nu ganska självklart att något inte stämmer? Vad behöver göras? Jag lämnar den frågan till läsare att fundera över.