ÄNTLIGEN FREDAG – Yksi Kaksi Kuivasto!
Matchen mot Halmstad var fylld av glädjeämnen. Det var ett nytt Djurgården på planen. Mattias Jonson dominerade i anfallet. Mittfältet innehöll kreativitet och snabbhet. Ytterbackarna var offensiva och orädda. Kontraster. Det kändes som ett andra försök – en andra premiär.
I matchen mot Halmstad hände något som inte har hänt på väldigt länge. En enstaka spelare stack ut ur mängden och visade att Djurgården har spelare med spetskvalitéer. Mattias Jonson var överallt och låg bakom det mesta. En individuell prestation som drar med sig resten av laget. Det är precis det som måste hända. Individen måste få fart på kollektivet. Nu är det dags för fler spelare att gå samma väg. Mattias Jonson har visat vägen.
Som fotbollsfantast fastnar man alldeles för ofta framför TV:n. Till och med för fattiga studenter som inte ens är i närheten av vare sig Canal plus eller Viasat finns det numera fotboll på TV. För ungefär en vecka sedan visade kanal 6 Champions League returen Liverpool – PSV. Det var en relativt avslagen match på planen men verkligen inte på läktaren. Liverpoolpubliken har ett otroligt sätt att lyfta sina spelare. Första halvleken kändes som om hela arenan ägnade sig åt någon form av gudahyllning. Där sånger om spelare och tränare avlöste varandra. Det måste vara omöjligt att inte överprestera på Anfield.
Även om den svenska mentaliteten, att sätta kollektivet före individen, har varit relativt framgångsrik internationellt sett finns det gränser. Någon måste ta initiativ. Någon måste vara bättre än de andra. Och någon måste vara mer omtyckt. Att hylla individualister är inte Sveriges specialitet. Men det kan vara en nödvändighet för vissa lag. På Anfield hyllar man individualister. Där ser publiken till att spelarna de älskar får höra att de är bäst.
Känslan Riise fylls av när hans namn skriks ut över Anfield innan han ska avlossa vänsterskottet måste vara obeskrivlig. Liverpool har fått avblåsningen med sig och bollen har placerats precis utanför straffområdet. Att döma av hur spelarna har ställt upp sig ser det ut att bli en petning till förmån för Riises kanon. Hela Anfield anar vad som är på väg att hända och skanderar tillsammans ”Jooooohn Arne Riise! Oh ah…” Det är inte konstigt att norrmannen skjuter hårt när han har 40 000 runt omkring sig som fokuserar just på honom.
För några år sedan var djurgårdspubliken inne på samma linje. Källström, Isaksson, Rehn, Adde, Chanko, Makondele, Rasck, Peo, ja nästan varenda spelare i Djurgården hade en egen ramsa som skreks ut så fort spelaren gjorde något bra. Nuförtiden är det bara Dembos hey-hey-ramsa som sjungs. Självklart behöver inte varenda spelare ha en hyllningssång varje gång han lyckas ta emot bollen, men jag tror att det är ett enkelt sätt att stötta i all fall de större profilerna. Johan Arneng, Mattias Jonson och Markus Johannesson tycker jag absolut ska få höra sitt namn eka i egna ramsor när de gör något avgörande.
Vi kan ta vår finske backrese som exempel. Han har en ramsa men tyvärr sjungs den nästan aldrig. Den trogne finnen borde oftare få höra publikens stöd och hyllning. Toni som har varit Djurgården trogen i flera år nu och samtidigt spelat regelbundet i finska landslaget. Jag tror att han skulle uppskatta det och jag tror absolut att det skulle lyfta hans spel. Jag tror inte texterna spelar så stor roll så länge de ger uppmärksamhet. Jag tror att Toni håller med mig om detta. Annars hade vi nog hört något från honom vid det här laget.
”Yksi Kaksi Kuivasto”
Det var en härlig stämning på Stadion i måndags. Och jag har svårt att tro att det kommer att bli sämre på lördag. En publiksiffra runt 13 000 ska nog inte vara omöjlig. 13 000 som förväntansfullt kommer att vänta på att få se fler individuella prestationer. Kanske är det dags för Toni på lördag. Det kanske är Toni som blir matchhjälte och överglänser alla andra 21 spelare på planen. Larsson får långsamt gå av planen mållös och bortglömd medan Toni hyllas framför klacken efter att ha nickat in segermålet på hörna.
Det kanske blir individualisternas år. Det kanske blir året då trenden vänder och fler ramsor för fler spelare börjar utvecklas. Kanske dammas även Tonis fyndiga ramsa av. Vi får hoppas på det.
