Kommentar: Att protestera för mycket
Djurgården har fortfarande inte vunnit en träningsmatch i år. Att rubriker innehållande orden kris eller vinstnolla dyker upp är inte förvånande, men spelar då försäsongen någon roll?
Till att med börja med vill jag ställa tre frågor till dig som läser det här:
Kommer du ihåg resultatet i höstderbyt mot bajen 1990?
Kommer du ihåg resultatet i vårderbyt mot gnaget 1995?
Kommer du ihåg DIF:s resultat från försäsongen 2000?
De allra flesta kan svara på den första frågan, nästan lika många på den andra (Nej, jag tänker inte skriva ut svaren...), men för att besvara den tredje krävs ett djävulusiskt sifferminne, en nästan sjuklig fanatism eller att man heter Björn Hellberg.
Det som fastnar i minnet är det stora, det viktiga. Jag hade kunnat använda mindre smickrande exempel från vår historia, som är lika väl ihågkomna, men det är inte meningen att få någon nedstämd. Det är meningen att visa hur fantastiskt oviktiga försäsongsresultat är. Det är dock en välkänd sanning som knappast bör föräras en text. Varför skrivs då en sådan?
När försäsongen går dåligt förklaras resultaten bort, när den går bra hyllas laget. När försäsongen går dåligt är resultaten oviktiga, när försäsongen går bra är det ett gott tecken. Det är inte logiskt och det är än mindre logiskt att ständigt bli påmind om att något är oviktigt. Varför ens förklara något utan relevans?
Jag tror att jag och många med mig faktiskt anser resultaten oviktiga, men jag tror även att många med mig känner en viss oro. För att citera Shakespeare "han protesterar för mycket". Vi protesterar för mycket för att inte vara oroliga.
Inför förra säsongen var Zoran Lukic säker; guldet skulle till Djurgården. Inför denna har hans uttalanden handlat om att vi ska vara med och slåss i toppen. Vad var det Zoran sa har förvandlats till vad är det Zoran säger? Är det inte säkert att vi vinner i år?
Men när oro för att Zoran inte är säker på att vi vinner infinner sig kan det lungt konstateras att man blivit bortskämd. När oro för försäsongsresultat infinner sig det lugnt konstateras att man alldeles för lätt blir vettskrämd.
Så ni som tar det lungt och väntar på att allvaret ska ta sin början gör helt rätt och kommer nog få helt rätt. Att vara bortskämd eller vettskrämd tjänar ingenting till, att tro på oövervinnerlighet eller att fasa för ingenting är inga smickrande karaktärsdrag. Dessutom bevisar frågorna i artikelns början att det vi minns inte är VSK på Skytteholm eller Odense i Danmark. Försäsongen är ovikig. Att oroa sig är att bry sig som föräldern sa till sin tonåring, men som de flesta kommer ihåg från den tiden var oron sällan berättigad.
Så jag ska övertyga mig själv om detta. Jag tänker jag inte gå och tro att seger är garanterad, jag tänker inte bry mig om försäsongsresultat, jag tänker bara protestera för mycket.
