Toulouse - Caen
Inför Djurgården – Malmö
Två haltande jättar möts om bara några timmar på Stadion. Jättarna av svensk fotboll på senare år saknar båda många spelare och har svårt att få ihop fulla lag till matchen. Malmö och Djurgården brukar alltid drabba samman i målrika, sevärda och rätt spännande matcher, men idag blir kanske det mest spännande att se hur lagen ställer upp inför matchen.
Om bara några timmar ställer vad som nyss var svensk fotbolls riktigt stora dominanter upp sig för match på Stockholm Stadion. Det är två jättar på dekis som just nu brottas med problemet att återta sin forna position i den givna, absoluta toppen av Allsvenskan. Men det är också två jättar som brottas med det betydligt mer akuta problemet av att överhuvudtaget få ihop ett lag till eftermiddagens match. Djurgården är en riktig sjukstuga, det känner alla redan till, och Malmö har fått hela sitt ordinarie mittfält skadat samtidigt som några av de naturliga ersättarna skadat sig eller av andra skäl är indisponibla.
Malmö och Djurgården brukar alltid drabba samman i målrika, sevärda och rätt spännande matcher, men idag blir kanske det mest spännande att se hur lagen ställer upp inför matchen.
Malmös uppställning är svår att sia om, men antagligen blir det lite av uppochnervända världen med tre försvarare på mittfältet och två mittfältare i försvaret. Anders Andersson vore ju ett alternativ som vikarie för avstängde Daniel Andersson men frågan är om inte värdet är högre i att behålla sitt samspelta mittlås. Därför får vi nog se Andersson centrslt ihop med Jimmy Dixon i Malmös backlinje. Samtidigt som den defensiva rollen på mittfältet tas av Malmös mittbacksreserv Gabriel.
Lagen spelar med en liknande taktisk disposition och det kommer alltså att vara de individuella skickligheterna som avgör matchen. Det bästa laget kommer att vinna – om nu inte någon av tränarna gör en oväntad förrändring- men vilket som är det bästa laget, vilka som är de bästa spelarna är nästintill omöjligt att säga på förhand.
För Djurgårdens del tycker jag att det är slöseri med offensiv kraft att använda Lance Davids i backlinjen. Jag hade gärna sett Robert Stoltz eller Sölvi Ottesen där, och den kraftfulle sydafrikanen till höger på mittfältet, utmanandes Malmöbacklinjens andra mittfältare, Behrang Safari. Men tyvärr tror jag inte att det kommer bli så. Fördelen med att spela Lance i backlinjen är att mittfältet får plats med Aki Riihilahti som i sånna fall skulle få debutera från start. Min förmodade startelva innehåller alltså Andrej Komac på en kant och Aki och Johan Arneng ihop centralt i något som i praktiken kommer bli lite mer som ett rakt fyramannamittfält, även om det säkert kommer disponeras med balansspelare på pappret.
I anfallen har båda lagen problem. Djurgårdens problem är att man bara har en anfallare frisk att tillgå och tvingas spela med ultramittfältaren Daniel Sjölund bredvid ganska formsvage Jones Kusi-Asare. Malmös problem har snarare varit att de spelare man använt i anfallet (Junior, Jonatan Johansson och Niklas Skoog) alla varit av typen som möter boll snarare än att gå på djupet. Detta har inneburit att Malmö sällan fått någon riktig spets i sina anfall och att man därigenom haft svårt att etablera ett riktigt tryck, och få fast bollen offensivt. Märkligt nog kan manfallet vara lösningen på problemet. Vad jag menar är att nu får man möjlighet att spela med Edward Ofere på topp, en snabb spelare som ofta går just i djupled. Med Skoog som offensiv spets på mittfältet får man tillgång till en passingsspelare av klass och med mötande Junior och löpande Edward får passningsspelaren tillgång till två möjliga alternativ offensivt. Samtidigt som ytterbackarna på mittfältet nog får sägas bredda mer än mittfältarna i positionerna tidigare gjort.
Med bredd och djup i sitt anfallsspel kan Malmö komma att utgöra ett större hot än vad man tidigare gjort. Här gäller det för backlinjen att vara på tårna. Kapten Johannesson måste styra sina manar med van hand och Jan Tauer och vem helst nu spelar till höger måste stänga kanterna så att Skoog inte får möjlighet att sticka in passningarna på ytorna bakom dem. Kan man lyckas med det kan man nog successivt komma att ta över matchen allt mer och förhoppningsvis kan Enrico då visa samma fina form som mot Gefle. Brassen är dock så ojämn att man aldrig riktigt vet vad man får av honom och Djurgården måste nog skaffa sig fler offensiva alternativ om inte skadorna snart börjar gå över.
Matchen kommer blåsas igång av domare Peter Fröjdfeldt redan 16:00 och kommer bara visas som PayPerView.
