Djurgårdslaget synas - mittfältet
Allsvenskans första tredjedel är färdigspelad. Forum 1891 går därför igenom laget. Turen har nu kommit till mittfältarna.
Allsvenskans första tredjedel har just avverkats. Nu stundar ett längre uppehåll då laget ska ägna sig åt träning samt att värdera det som varit bra och dåligt med spelet under våren. Forum 1891 vill dock inte vara sämre och gör härmed sin egen bedömning av spelet hittills. Senast var det försvararna och målvakterna som granskades. Nu är det mittfältetets tur.
Abgar Barsom 2-
Djurgårdens Maradona har inte haft en lätt inledning i Djurgården. Han värvades in för att fylla luckan efter Kim Källström men har än så länge inte varit i närheten att göra det. Till försvar för den spänstige mittfältarens misserabla inledning ska ändå sägas att han haft en del otur. I premiärmatchen mot Trelleborg blev han felaktigt utvisad efter tio minuter. När Djurgården spelade mot Sundsvall på Råsunda skadade Barsom sin ena axel i fallet, efter att ha blivit brutalt nedsparkad.
Mellan alla missöden som Abgar drabbats av i säsongsinledningen har han faktiskt hunnit spela en del fotboll. Det har tyvärr inte gått så bra. I alla fall inte om man bortser från de två senaste matcherna. Mot Helsingborg i cupen visade han så smått det spel jag förväntat mig av honom. Borta var alla felaktiga beslut, alla tokpassningar rakt in i plan, alla onödiga finter som inte ledde någon vart. Istället fintade han endast vid behov och släppte bollen snabbare. Hans krossbollar höll högre klass än tidigare.
Även om Abbe på slutet visat upp ett ganska bra spel, framför allt mot Örgryte, behöver han fortfarande förbättra sitt spel för att inte bli ersatt av ett nyförvärv. För sammantaget har hans spel varit långt ifrån godkänt.
Johan Arneng 2+
Johan Arneng är en anonym men oerhört nyttig spelare. I år har jag dock upplevt honom som något mer anonym och något mindre nyttig. Det har inte riktigt gått att känna igen Arneng. Vissa matcher har han varit riktigt lyckad men på det stora hela har han haft svårt nu när Kim Källström saknas. Han verkar inte trivas med att behöva ta mera ansvar då förre årets mittfältsdirigent emigrerat till Frankrike.
Johan Arnengs kämpande i andra halvlek mot Trelleborg imponerade. Han krigade med hela sitt hjärta. Han spelade även bra i andra halvlek mot IFK Göteborg men han har tyvärr, överlag, synts alldeles för lite i år. Det går inte direkt att peka på något dåligt som Arneng gjort i matcherna om man undantar den matchen där han slog fler felpass än korrekta. Oturligt nog har även hans genomskärare lyst med sin frånvaro i år. Kan det bero på att han tvingats ta mer defensivt ansvar?
Stefan Bergtoft 3-
Likt Dr Jekyll och Mr Hyde har Stefan Bergtofts insatser skiftat denna säsong. Kälvestas Maradona gjorde verkligen skäl för sitt smeknamn i derbyt mot AIK. I första halvlek kämpade han och slet som den Bergtoft vi är vana att se. Han gick som vanligt in sent i närkamperna, på det sätt som bara Bergtoft kan. Ändock en klart godkänd insats.
Det var i andra halvlek som metamorfosen inträffade. Chippen som föregick Babis mål hade knappast Stefan Rehn kunnat göra bättre. Som om det inte var nog stänkte han in ett mål som Kim Källström inte skulle skämmas över.
Efter det har Bergtoft varit mera mänsklig. Något annat kan man egentligen inte begära. Han är en lagspelare som alltid kämpar och ska inte underskattas som inhoppare. En spelare som finner sig i att vara bänkad och som ska ha en stor eloge för det.
Andreas Johansson 3
Sist ut av de fyra mittfältarna och den som tydligast
blandat toppinsatser med rena hjärnsläpp. Spelmässigt har det inte riktigt fungerat för Adde men hans skräddarsydda mittfältsposition har ändå resulterat i fem ovärderliga mål. När han hittar sin position mellan motståndarnas försvarare och mittfältare är han svårstoppad men han är ingen renodlad mittfältare som kan vinna bollar och fördela spelet.
Den bästa insatsen från Adde så här långt måste ha varit i premiären. Han hjälpte till att kämpa för laget med en man mindre. Han spelade fram Tobias Hysén till kvitteringsmålet och gjorde själv 2-1. Efter Lars-Tommys förnedrande behandling av Adde i landskampen mot Portugal var han helt ur balans. Det märktes tydligt i matchen mot Kalmar då han drog på sig två helt oförklarliga varningar.
Jag vet inte vilket som var värst. Att han slog bollen ur händerna på målisen eller att han snackade sig till ett andra gula kort. Dessutom spelade han många gånger över sin förmåga, med onödiga dribblingar och svåra millimeterpassningar.
Om det inte varit för Addes fem mål och tre assist hade jag inte gett honom godkänt. Men någonting måste han ju göra som jag missar i matcherna. Om inte så räcker det långt med den kusliga effektivitet han än så länge visat upp. Snälla Adde, fortsätt fräls oss med dina mål!
Sammanlagt ger jag mittfältet en tvåa. Hela mittfältet har svängt upp och ner likt en sinuskurva. Det märks att det saknas en kreativ mittfältare i laget. Abgar Barsom har spelat upp sig på slutet men jag är osäker på om han är rätt på den platsen. Johan Arneng måste hitta det spel som han skämde bort oss med under förra året. Alltså att han även syns i det offensiva spelet.
Adde Johansson är den som har hållt uppe mittfältet, i alla fall statistiskt. Eftersom hans roll är att spela fram och göra mål så har ju han varit godkänd även om han inte varit lysande spelmässigt.
Det är det dock mittfältet som är nyckeln till Djurgårdens spel så de måste lyckas bättre efter EM uppehållet. Men är det möjligt utan ett förvärv?
Anfallarna - snart i en dator nära dig!