Hartlepool - Crewe4 - 0
GAIS - Djurgården 1-1: Tidigt baklängesmål igen...
Djurgården har haft mycket svårt för GAIS de gånger lagen har mötts på senare tid, nu var tanken att man skulle säkra den första segern mot göteborgarna sedan april 1992 och dessutom ta över serieledningen från Halmstad, men båda förhoppningarna kom på skam.
Vissa matchrapporter är lite extra tråkiga att skriva och detta är en sådan. Efter en vinst är man alltid glad och då brukar skrivandet vara ganska trevligt. Efter en förlust är man i regel arg och då går fingrarna av sig själv, skrivande är ett bra sätt att avreagera sig på. Men nu tar det emot, nu är man bara så trött på allt, trött på att ha blivit nekad en bortaseger, trött på långa bollar och trött på att återigen ha sett Djurgården släppt in det första målet för att sedan uppleva ångest och oro innan underläget är inhämtat.
Första halvlek
För nej, det blev ingen seger mot GAIS den här gången heller, göteborgarna fortsätter att gäcka och skapa frustration, egentligen är ju GAIS ett lag man ska slå minst en gång per säsong (helst tre). Denna gången var det Djurgården som började matchen bäst. Redan efter en dryg minut försökte sig Markus Johannesson sig på ett svårt skott med ryggen mot mål efter en hörna, bollen gick föga oväntat över. Tio minuter senare kom Daniel Sjölund, forward för dagen, fram till vänster om straffområdet och slog ett inlägg som Mikael Dahlberg från nära håll nickade strax utanför den bortre stolpen. Det var Djurgården för nästan hela slanten, man tryckte ner GAIS långt och verkade mot hemmalagets täta mittfält använda sig av taktiken att slå långa bollar mot forwards, något som fungerade förvånansvärt bra då både Dahlberg och Sjölund tog emot bollarna starkt.
GAIS fick sin första riktiga målchans efter 12 minuters spel när Daniel Nicklasson slog ett långt inlägg från vänster som gick över Toni Kuivasto och nådde Fredrik Lundgren som nickade mot mål. Dembo Tourray kastade sig ned mot sin vänstra stolprot och stod för en svettig enhandsräddning, men oturligt nog gick bollen rakt ut till Lundgren som helt ohotad kunde nicka in bollen i mål över Tourrays uppsträckta händer. Detta var just vad GAIS behövde och matchen inte behövde, en ursäkt för GAIS att helt strunta i offensiven och enbart fokusera på att spela destruktivt! Resten av halvleken fick vi se ett enda avslutningsförsök från göteborgarnas sida, ett skott av islänningen Hédinsson från drygt 35 meter som gick mer än fem meter utanför, och mängder av rensningar och långbollar. Djurgården fortsatte att slå långt och lyckades ett flertal gånger nagla fast bollen och trycka tillbaks GAIS.
Den med flest och bäst chanser att kvittera i den första halvleken var Enrico. Efter 25 minuters spel vände han upp utanför GAIS straffområde och försökte sig på ett långskott då Dime Jankulovski stod långt ut. GAIS-keepern reagerade dock snabbt, backade några steg och petade bollen över ribban. Även Enricos nick från långt håll på inlägg från Robert Stoltz räddade han och när brassen sköt direkt på volley på en långboll fick han visserligen sträcka ut ordentligt, men bollen smet inte förbi, utan lade sig tillrätta i hans handskar. Efter 35 minuter slog Stoltz in bollen mot mål på volley efter en crossboll, Jankulovski boxade det inlägget/skottet utåt framför näsan på Dahlberg. Även Sjölund hade ett skottförsök, men siktade inte tillräckligt bra, utan fick se bollen smita förbi mål. När domaren blåste av halvleken var resultatet 1-0 smått otroligt med tanke på chanserna, Djurgården hade inte spelat bra, men hade skapat ett gäng chanser och borde ha lyckats pilla in i alla fall en boll, men det var GAIS som hade kyla i avslutlingslägena och hade lyckats sätta sin enda målchans.
Andra halvlek
I den andra halvleken väntade alla på Jonsons entré, men Siggi Jónson överraskade och möblerade om laget när han tog ut Sölvi Ottesen och kastade in Quirino. Detta gjorde att Lance Davids fick spela högerback och Sjölund fick gå tillbaks till mittfältet. Redan innan bytet syntes det tydligt att Djurgården nu fokuserade mer på kortpassningsspel och försökte rulla sig igenom motståndarlaget. De enda saker som denna taktikförändring resulterade i var att man betydligt oftare tappade bollen på mittplan och åkte på de kontringar som GAIS inte kunnat få till tidigare och att bollen betydligt mer sällan nådde hemmalagets straffområde. Den första ordentliga målchansen i den andra halvleken tillkom när en GAIS-frispark skarvats fram till Fredrik Lundgren som fick till ett bra volleyskott som Tourray kanonräddade, detta efter 60 minuters spel. Före och efter detta hade GAIS ett antal distansskott som samtliga gick oroväckande nära mål, Djurgården kom i princip aldrig förbi det femmannamittfält som blockerade vägen framåt, därför kom kvitteringen ganska överraskande.
Riktigt hur det gick till vet jag inte, men helt plötsligt lyckades blåränderna få fast bollen runt GAIS straffområde, likt man gjort i den första halvleken, igen. Först fick Sjölund in ett inlägg till Quirino, men då inlägget dröjt för länge hade brassen hunnit bli stillastående och fick ingen kraft i nicken och Jankulovski kunde rädda säkert. Minuterna senare var Sjölund på språng igen, bröt in i straffområdet och spelade fram Arneng vars skott blev på tok för löst och kunde täckas och rensas. Bollen kom dock tillbaks direkt och när Jonas Lundén skulle glidtackla i eget straffområde missade han bollen och klippte Aki Riihilahti istället. Straffen var solklar, som Lundén själv sade efter matchen: ”Smällen från benskydden måste ha hörts ända upp till kommentatorsbåset”.
Innan matchen hette Djurgårdens senaste målskytt på straff Dembo Tourray (hemmamatchen mot Elfsborg 2005, minns ni?) och nu klev Daniel Sjölund – som brände Djurgårdens enda tilldömda straff under 2006 – fram, väntade ut Jankulovski och lade in kvitteringen till vänster i målet. Sett till chansfördelningen i matchen var kvitteringen fullständigt rättvis och nu ville Djurgården ha alla tre poängen, Mattias Jonson ersatte den inte helt lyckade Dahlberg i matchens 70:e minut, en välkommen comeback! Minuten efteråt varnades Enrico korrekt för filmning, ett otyg som han mer än gärna får sluta med, som regel tjänar man på att stå på benen, speciellt som han nu är avstängd i derbyt mot Hammarby.
Med knappt 20 minuter kvar av matchen fick Quirino chansen att bli matchhjälte. Arneng slog en passning till Jonson som skarvade bollen vidare i djupet. Quirino hamnade i en löpduell med en försvarare, fick i dålig vinkel fram en fot och petade bollen förbi Jankulovski, men tyvärr även decimeten utanförför den bortre stolpen. Efter detta var det GAIS tur att kunna avgöra matchen. Först sköt Fredrik Lundgren strax utanför på volley och sedan kunde Hédinsson löpa sig fri efter ett inlägg från höger. Tourray visade här att han var bäste djurgårdaren denna kväll då han snabbt kom ut, gjorde sig stor och räddade friläget med sina utsträckta armar.
Djurgården skapade på tilläggstid tre hörnor, vilka resulterade i en nick från långt håll av Riihilahti som enkelt togs om hand av Jankulovski och en nick över av Quirino. Efter den sista hörnan hörde domaren hur Prince Ipke Ekong i GAIS munhöggs med inbytte Andrej Komac och visade båda gult kort. Då Ipke Ekong fått en varning kvarten tidigare för att ha slitit Riihilahti i tröjan visades han i och med detta ut. Utvinsingen kom dock för sent för att kunna påverka matchen och slutresultatet skrevs till 1-1.
Efter matchen
Djurgården vann alla tänkbara statistikavdelningar (även om de riktigt bra chanserna var ganska jämnt fördelade), men lyckades inte vinna matchen, varför? En del av förklaringen är kantspelet som matchen igenom var obefintligt. Med Enrico och en Davids helt ur form som yttermittfältare och ytterbackarna Stoltz och Ottesen är det ganska givet att det inte kommer att skapas mycket på kanterna, vilket nästan är en förutsättning för att kunna slå GAIS. De enda gånger Djurgården hade något kantspel var när Stoltz kom framåt – och då var inläggen av bristande kvalité – och när Sjölund löpte ut på vänsterkanten – och då försvann, såklart, en spelare ur boxen och chansen att göra mål minskade drastiskt. Nu fick man anfalla centralt, där GAIS är som starkast, vilket resulterade i en erbarmligt tråkig match där det enda som fanns att glädjas åt var kämparglöden som finns i årets trupp. Siggi Jónson har till och med lyckats få fart på Quirino som idag gjorde ett riktigt bra inhopp!
Hade Djurgården inte släppt till ett tidigt baklängesmål hade denna match kunnat sluta riktigt trevligt, nu fortsätter tanken på en ny bortamatch att åtföljas av omedelbar ångest. Det blir allt mer uppenbart att om denna årgång av Djurgården ska kunna ta en placering i toppen ska det åstadkommas på hemmaplan, inte borta och speciellt inte mot GAIS.
GAIS – Djurgården 1-1 (1-0)
Bollinnehav: 46-54 %
Avslut: 10-13
Avslut på mål: 5-7
Hörnor/frisparkar: 4/11-6/12
Varningar, GAIS: Eyjólfur Hédinsson
Varningar, Djurgården: Enrico, Johan Arneng, Andrej Komac
Utvinsing: Prince Ikpe Ekong