Krönika: Stå upp om ni älskar DIF!
Om supportrarnas betydelse och vikten av att alltid stötta det egna laget.
Det kanske är för tidigt ännu att börja analysera varför säsongen inte riktigt har gått den väg vi förväntade oss. Det finns många saker man kan skylla på, men jag tänker ta upp diskussionen om medgångssupportrar och flytten till Råsunda inför säsongen. Dessa är i min mening de två största bidragande faktorerna och där det ena påverkar den andra.
När bomben släpptes, innan säsongen, att det skulle bli spel på lillebror från förorten och största ärkerivalens hemmaplan Råsunda säsongen 2004, reagerade jag starkt. Säkert liksom flera andra, kände jag mig sviken och tyckte att klubben inte tänkte ett dugg på själen, som är det viktigaste i en klubb.
I och med detta visste jag också att nu måste vi spela riktigt bra och inte förlora viktiga poäng på "hemmaplan", där man kammar hem större delen av poängskörden´. Annars kommer dels dessa medgångsfall som varje klubb har. I återtåget mot allsvenskan 2000 kom supportrarna tillbaka en efter en sakta men säkert för att sedan få uppleva tre fantastiska säsonger.
Det är det som är nackdelen med att vara ett topplag. Så fort allt är bra, försöker alla att hitta något som är fel och precis när något dyker upp är folk genast där och hackar. Allt för att få se mästarklubben falla. Denna svenska avundsjuka...
När inte resultaten gick vår väg i början eller när vi inte spelade det bländade spel vi förväntades göra, svek publiken. Följden av sviktande publiksiffror leder ju inte till fler sålda biljetter kommande match direkt. Jag vill inte att publiken endast kommer när vi möter lag som Juventus, för det är inte ofta vi gör det.
Självklart ska vi absolut inte under några omständigheter acceptera Råsunda som hemmaplan, men vi måste dock stötta vårat lag - ALLTID OAVSETT! Ett klockrent exempel på detta var under derbyt(!) (som alltid spelas på en och samma arena) mot Hammarby för någon månad sedan. Under cirka femton, tjugo minuter dånade, verkligen dånade, södra läktaren ut ramsan:
"Här är vi Djurgården och vi ska tillbaks igen, till Stockholm Stadion, våran borg, vårat hem, Djurgården!"
Givetvis håller jag med. Vi ska tillbaka till Stadion. Men vi måste däremot leva i nuet och inse att vi ska spela matcherna på Råsunda. Man peppar inte direkt spelarna genom budskapet "vi vill absolut inte vara här". Det är ju när det går mindre bra och under förväntningar som spelarna verkligen behöver oss supportar och känna stödet från oss.
Dessa återstående tre omgångar i allsvenskan och kvartsfinalen i Svenska Cupen ska vi stötta vårat lag till nio poäng och en semifinalplats nämnda cup. Till slut kanske det leder till en final och spel som säkrar spel i Europa nästa säsong. Ta er i kragen och ta med er polarna till dessa matcher. Det är alltid slutet av säsongen som är roligast att följa och det är då lagen har som mest att spela för.
Vi är med er överallt - Djurgår´n, Djurgår´n !
