Krönika: Ta Royal League på allvar!
Jag varnade er. Nu har det hänt. Den allmänt loja inställningen till Royal League hos svenskarna har gett allsvenskan en fiaskostämpel.
I Sverige har ligan inte tagits på allvar, men korsar man gränsen västerut och tar man färjan söderöver så är Royal League - prestige, kamp och krig. Royal League ses som en värdemätare på de tre största ligorna i Norden.
I dagens Aftonbladet (läs måndag), har Lars Sandlin skrivit en domedagskrönika om just de allsvenska lagens insats i Royal League. Lasse var tydligen på Råsunda igår, liksom undertecknad, och det var förstås ingen rolig historia. 0-3 till Esbjerg och Djurgårdens spelare såg ut som om de kom direkt från föreningens julbord som varit kvällen innan. Om jag inte visste bättre hade Adde Johansson Janssons Frestelse kvar i mungipan.
I min förra krönika skrev jag att Nordens krönikörer hade vässat pennorna. Nordens sämsta liga skulle utses. Nog hade Lasse vässat pennan i går kväll när han tog plats i den ovanligt milda decemberluften. Visst blev Djurgården utklassat. Visst var Esbjerg bättre. Men av vilken anledning?
Jag har hört både från danska och norska lag att de har som mål att vinna Royal League. Från djurgårdshåll är gnäll det enda jag hört. Lasses arbetsgivare, Aftonbladet, hade endast en liten notis om matchen mot danskarna. Det kom strax över 2 000 personer.
Royal League ses som något nödvändigt ont hos spelarna i Sverige. Royal League ses som skit hos de svenska dagstidningarna. Det är inte så konstigt att resultatet blir därefter.
Det är dags att vakna. Vi är förvisso bara i halvtid och de svenska lagens totala poängskörd är endast två poäng bakom de danska lagens. Men ändå. Vi bör ta Royal League på största allvar. Annars lär domedagskrönikorna fortsätta att publiceras - och mängden självkritiska svenskar öka.
Det är många som i inledningen av Royal League gapade om hur värdelös Royal League var, som nu står och sågar allsvenskan i diverse gästböcker. Men hur ska vi få spelarna att bry sig - när Sverige inte bryr sig?
Gårdagens match mellan Djurgården och Esbjerg är enligt mig ett tydligt exempel på att motivation slår klass. Detta gäller i synnerhet matcher i Royal League, i december när Sverige inte bryr sig.