- -
Kalmar - Djurgården 5-1: Framtiden slår tillbaka
I den sista matchen innan EM besökte Djurgården Kalmar för match på ett soldränkt Fredrikskans. Redan på förhand visste man att det skulle bli en svår match för det sargade Djurgården. Men så här svårt? Det är ju bara löjligt. - Vi blir förnedrade av Sveriges bästa lag, sa Paul Lindholm efteråt på presskonferensen.
Kalmar började matchen med en hög press som stressade Djurgården betänkligt. Långa lycka-till-uppspel varvades inledningsvis med rena panikrensningar till inkast. I avstängde Lance Davids frånvaro har Kebba Ceesay fått chansen på högerbacksplatsen. Den unge backen fick ingen rolig debut och ställdes emot en formstark Cesar Santin som snurrade upp honom rejält efter sju minuter. Kebbas väl generösa avstånd till brassen gjorde att denne kunde få till ett välavvägt inlägg som via en desperat rensandes Jan Tauers huvud letade sig in i nätmaskorna.
Pressen minskades inte med detta och Djurgården tvingades fortsätta sitt långa tjongaspel på en ensamt jagandes Jones Kusi-Asare. Jones har gjort ett mycket bra jobb och lyckades i den nionde minuten få Kalmarbacken Lennartsson varnad sen han varit på vippen att löpa sig fri. Ett par minuter senare var det dags igen. En fin lyftning från Sölvi Ottesen snaggade hoppande kalmarbacken Joakim Lantz men landade bakom honom hos en fri Jones som kunde ta ett par rappa steg och placera in kvitteringen.
Glädjen var dock kortvarig för bara två minuter senare var det dags för inlägg från Kalmars vänsterkant. Skytteligaledande Ingelsten stack fram huvudet och bollen tog en otäck, hög bana in i bortre krysset och Kalmar hade återigen ledningen. Återstoden av halvleken var en fullständig orgie i snabba spelvändningar från kalmarhåll och smålänningarna kostade på sig att bränna ett par rena frilägen.
Andra halvlek
Till den andra halvlek kom Djurgården delvis ut som ett nytt lag. Det märktes att man pratat om två saker i paus;
1. Jones var för isolerad på topp.
2. Pressen var för låg och närkampsspelet för vekt.
I den andra halvlekens inledning ställde Djurgården upp med en mycket högre press och under första minuterna vaskar man fram ett par hyfsade lägen och är kanske på väg in i matchen igen.
På väg in kanske Djurgården var. På väg ut ur den samma var dock unge stjärnskottet Sebastian Rajalakso som efter en tuff brytning träffar bollen och kanske lite på kalmarspelaren. Det röda kortet är dock (minst sagt) tveksam. Ridå för Djurgården som i samma situation också fick tränaren Siggi Jonson utvisad.
Med en spelare och en tränare mindre var det inte mycket för Djurgården att sätta emot och när Kalmar några minuter senare kan hänga en frispark till 3-1, började det totala raset.
Under förra säsongen hånade jag Kalmar något efter deras seger på Stadion. Den gången gjorde man tre mål på fasta situationer och vann med 3-1. Jag gjorde mig då lustig över Nanne Bergstrands prat om "framtidens fotboll". Idag slog framtiden tillbaka. Den slog fullständigt knock på mig och nu kan jag inte annat än att ställa mig upp och applådera smålänningarnas vägvinnande och snabba spel.
Det här var ingen bra avslutning på vårsäsongen men en logisk slutpunkt på en väldigt negativ trend för Djurgården. Nu tar jag semester, korkar upp en pilsner och glömmer det här så fort som möjligt.
