ÄNTLIGEN FREDAG – Kung Kung Kusi
Kusi-Asares kontrakt håller på att gå ut. Hittills har vi inte sett några intentioner från Djurgården för en förlängning – snarare har ryktena gått åt andra hållet. Det är dags för oss supportrar att ge oss in i kampen för att få dr Jones att stanna.
Semester igen. Spanien igen. Årets semester har precis som vanligt inneburit Spaniens sydkust – närmare bestämt Marbella, Puerto Banus och Estepona. Europas hörn där ryktena säger att det går fyra tjejer på en kille. Vilket, med tanke på antalet Ferraris, extrema nattliv och pröjsande gubbar med efterföljande sillikonbrudar, mycket möjligt kan stämma. På Spaniens sydkust regerar pengar. Kanske är det därför jag bryter upp det annars underbara strandlivet en stund för att sitta framför datorn på ett svettigt rum och skriva svenskafanskrönikor.
Ryktena har under säsongen pekat på att Kusi-Asare vill ge utlandet en ytterligare chans. Han vill testa vingarna och se om han har kapaciteten för ett nytt äventyr. Jag har svårt att tro att Kusi skulle välja att gå till Danmark eller Norge före en förlängning i Djurgården. Det som däremot är mer troligt är att Kusi söker sig till södra delen av Europa alternativt en större liga. Äventyrsdelen tillsammans med varmt klimat är lockande. Amoah lämnade Djurgården för en division fyra-klubb här nere i varma Spanien med orden att det är annorlunda i Spanien jämfört med Sverige. Ja, fotbollslivet är annorlunda här nere i Spanien. Förutom att du kan spela fotboll på fina gräsplaner året om så andas hela befolkningen fotboll i och med landslagets senaste framgångar. Självklart ett av många intressanta alternativ för en kontraktslös allroundspelare.
Även om Djurgården har börjat vinna nu på slutet med en mer fartfylld och kreativ fotboll är det svårt att blunda för vissa tveksamma rollfördelningar inom laget. Stationära, icke-längre-talang-Dahlberg föredras som nia istället för djurgårdsprofilen, kung-kung-Kusi vilket i sin tur petar Sveriges nästa stora stjärna Rajalakso. Att Dahlberg dribblar lika långsamt som Gary Sundgren passar snett tror jag de flesta supportrar på Stadion har upptäckt. Konstigt är det då att Siggi och Paul verkar föredra Dahlberg som nia. Att detta kan ha att göra med att Kusi inte är tänkt att fortsätta i Djurgården nästa säsong är självklart endast spekulationer men dock något det är svårt att blunda för – tränare spelar hellre kontrakterade spelare före kontraktslösa.
När Sjölund kom tillbaka till startelvan innebar det en trygghet för laget likt ett uppvaknande av startelvans själ. Helt plötsligt var det inte längre bara elva duktiga fotbollsspelare på planen utan det var elva duktiga fotbollsspelare som ville vinna. Det fanns en känsla bland spelarna som spred sig hela vägen upp till mig på läktaren. Sjölund har den kvalitén. Kusi-Asare har den också. För att ett lag ska vinna krävs mer än duktiga fotbollsspelare – det krävs en vinnande själ. Och för att hålla Djurgårdens vinnande själ intakt måste Kusi-Asare skriva på för en fortsättning i Djurgården.
Jones Kusi-Asare är kung.
Kung Kung Kusi
Kung Kung Kusi
Kung Kung Kusi
Skrivandet är slut och jag ska snart gå ner till poolen för att simma några längder innan det är tee-off 15.00 på el Paraiso golf club. Det är konstigt att man kommer att tänka på Jones av alla människor när man befinner sig mitt bland poolen och golfbanan(!). Men det är väl det djurgårdsprofiler gör med oss. Lika viktiga som supportrarna är för spelarna är djurgårdshjältarna viktiga för supportrarna. Hjälten Kusi-Asare, aldrig kommer jag att glömma hans långa volleyskott från utanför straffområdet vilket innebar 1-1 mot Gnaget det året Djurgården återvände till Allsvenskan. Och aldrig kommer jag att glömma den efterföljande intervjun vilken innehöll fler svordomar och skratt än vad som var tillåtet i skrönornas tidsepok. En hjälte var född.
