-
Inför Djurgården – AIK: Ur våra egna ruiner
Fan vad dåligt det går! Besvikelserna har avlöst varandra och jag vet inte hur många gånger jag använt uttryck som ”sista chansen” och ”revansch”. Nu använder jag det igen. Antagligen för sista gången i år. Matchen mot Gnaget i morgon är verkligen sista chansen till revansch.
Fan vad dåligt det går! Jag skriker det högt till datorn när jag inser att jag knappt kommer igång med dagens införrapport inför morgondagens derby. I samma ögonblick som orden slår mot datorns skärm och studsar tillbaka i mitt ansikte inser jag att jag egentligen inte skriker åt min egen skrivkramp. Jag skriker åt Djurgården, jag skriker åt Allsvenskan, jag skriker åt själva spelet fotboll. Det går verkligen fan så dåligt i år. Besvikelserna har avlöst varandra och jag vet inte hur många gånger jag använt uttryck som ”sista chansen” och ”revansch”. Nu använder jag det igen. Antagligen för sista gången i år. Matchen mot Gnaget i morgon är verkligen sista chansen till revansch. En match som avgör om säsongen ska behandlas med en lätt uppgiven ryckning på axeln eller en tungt oroad rynkning på pannan.
Jag har redan tappat räkningen på antalet besvikelser i år. Allsvenskan tappade vi tidigt trots en lovande inledning. Svenska Cupen, sista chansen på åtminstone en titel i år, försvann av bara farten under en jippohelg inför fyra gävlebor. Kanske kunde ett lyckat europaäventyr rädda hedern. Ja, kanske. Inte vet jag för det fick vi ju heller inget. Bäst i stan lär vi inte bli, för trots att vi vände på trenden efter Sjölunds comeback tycks det nu ha vänt igen och Hammarby seglar ifrån i stockholmstabellen.
Djurgården är Allsvenskans verkliga giganter under 2000-talet, men i år tycks det mesta av den prakt vi byggt upp under det nya milleniet falla sönder. Spelet är inte det snabba, offensiva och underhållande som det ska vara. Vi ligger inte längre i framkant när det gäller ekonomi och internt lider vi av så kallade kupper och slitningar av alla de slag. Glansen börjar falna och här står vi nu i våra egna ruiner med grus och fallrester upp till knäna.
Rasdelarna faller runt omkring oss och många tror att vi går under snart. Du, jag och många med oss vet dock annorlunda. Med beslutsam blick vadar vi genom rasmassorna och bär hela föreningen på våra axlar just nu. Det är vi som kan föra klubben i våra hjärtan över den smala bron över avgrunden. Den smala bro som är resten av säsongen.
Bataljen går av stapeln i morgon klockan åtta ute på Råsunda. Kampen står mellan AIK och Djurgården men också mellan Djurgården och framtiden. Det är vi som avgör hur den kampen slutar, glöm inte det!
