Krönika: Att följa trenden men gå sin egen väg - André Jeglertz är rätt man
Djurgården må vara det första men knappast sista Allsvenska lag som väljer en framgångsrik damtränare. André Jeglertz passar in perfekt i dagens svenska tränarmodell: ung, stark, nytänkande och förespråkare av en positiv fotboll. Dessutom har styrelsen tagit hänsyn till flera andra aspekter.
Oj, vad det har gnällts på den svenska återväxten bland fotbollsspelare de senaste åren. Allsvenskan värvar bara C-brassar, landslaget har Europas högsta snittålder och som 16-åring flyttar du hellre till England eller Spanien idag även om du vet att chansen att ta dig hela vägen till A-laget är lika med noll. Kritiken är absolut befogad.
Men på tränarsidan är det annat. Vi är inne i en väldigt tydlig trend i svensk fotboll där det gamla gardet sakta men säkert ersätts av unga, moderna och nytänkande tränare. Kolla bara på Magnus Haglund, Tony Gustavsson, Rikard Norling, Magnus Pehrsson, landslagsaktuelle Roland Nilsson, Stefan Rehn etc. Det är en slående kontrast att klubbarna sätter förtroende till tränare som har ett P92-lag i CV:et, men att man i sin tur har så fruktansvärt svårt att släppa in unga spelare (undantagsvis IFK Göteborg). Då håller det inte riktigt att skylla på en resultatinriktad bransch heller.
DIF väljer rätt väg
Utvecklingen är i alla fall positiv för svensk fotboll och att Djurgården väljer samma väg känns helt rätt. Utan att känna till Håkan Ericsons fotbollsidéer är André Jeglertz (stavningskontroll, tack?) ett betydligt mer spännande namn. Glappkäften Bosse Pettersson kan förstås inte hålla sig undan, visst, Djurgården må vara det första men i min mening knappast det sista som väljer en framgångsrik damtränare. Tanken är mycket god och skulle det skita sig är jag den första att ställa mig bakom styrelsens beslut - vad det nu skulle spela för roll.
Vem är denne Jeglertz då? Förutom att han har tränat Gimonäs Cykelklubb beröms han som en stark ledare med tydliga fotbollsidéer och håller själv långa utläggningar om 4-3-3 och att "jobba med trianglar på planen för att spela sig ur situationer". Det ger lite rysningar om nygammalt spel - och förhoppningsvis kan han omsätta det i praktiken bättre än sina föregångare. Dessutom verkar det rimma bra med manager Göran Arals syn på fotboll. Det kommer ställas stora, och för Jerglertz nya, krav i form av tjuriga spelare, mediebevakning och helt enkelt ett bredare fotbollstänk än vad som fanns på lilla Gammliavallen. Kommer han klara det? Jag tycker att han visar upp en ambition och bestämdhet som gör en åhörare som mig spontant positiv. Till sin hjälp får han en riktig räv...
...Zoran har varit med länge nu och är säkert mer anpassad till svensk fotboll idag än för fem-sex år sen. Mätt? Knappast. Jag tror framför allt att hans hårda nypor och personliga kontakt gentemot spelarna kan göra gott för dagens spelartrupp. Individuell utveckling är något som inte varit på tapeten på två år. Undrar bara vad t.ex. Rajalakso kan bli med rätt vägledning och teknisk slipning... Dessutom beröm till styrelsen som än en gång tagit hänsyn till flera aspekter - såsom ramsor - när man bedömer att Jeglertz kommer passa in i föreningen: "Zoran Lukic´s Järnkaminer - Andre Jeglertz´ Järnkaminer!". Undra hur man motiverade det beslutet för Håkan..?
Zoran är överens med Djurgården muntligen och Jeglertz tackade ja innan han hoppade på ett flygplan till Brasilien i onsdags. Nu får Qviding, Umeå och DIF bråka om resten. Qviding var smarta nog att signa nytt med Zoran för några månader sedan, vilket gör att han kommer kosta mer än "kaffepengar". Umeå får väl nöja sig med 20 000:- i bensinpengar och några sjukhusbesök av Mackan och Jonson.
Samtidigt sitter André Jeglertz och steker sig i solen några hundra mil bort. Om två veckor återvänder han hem till ett nytt jobb - förhoppningsvis tar han med sig Martas brorsa.
