Intervju: Mikael Dorsin
U21-landslagsmannen berättar bland annat om proffsryktena.
Observera att intervjun är gjord före matchen mot Örebro SK. Texten är även publicerad i matchprogrammet "Blåranden" till matchen mot tidigare nämnda lag.
Mikael Dorsin började spela fotboll redan som 4-åring. När han var femton lämnade han Lidingö för spel i Djurgården. Han fick då Zoran Lukic som tränare. En tränare som betytt mycket för hans framfart på fotbollsplanen
På fritiden ryktas det om att han gillar att pyssla med blommor, och han dementerar inte grannens påstående.
- Det stämmer. Jag gillar att pyssla hemma, och det finns många växter i lägenheten, säger Micke som numera bor i trakterna kring Stockholms Stadion
- Hon sa inget om att jag spelar hög musik, tillägger han lite oroligt.
Musik är ett annat intresse som han har, och mestadels lyssnar han på svensk musik. Lars Winnerbäck, Imperiet och Håkan Hellström är några av de artister som han uppskattar.
Mikael Dorsin, 20, har trots sin ålder varit med i A-laget under ett flertal säsonger. Debuten i seriesammanhang skedde den 17 juni 1998 (Med i A-truppen har han varit sedan 1997). Studenternas i Uppsala var spelplatsen, och motståndare var IK Sirius. Regnet öste ned, och det enda som värmde den gången var klackens konstanta sång i den andra halvleken. Då var matchen för länge sedan förlorad, och Mikael Dorsin utbytt.
- Jag kommer ihåg att Micke Andersson sa till mig; Du ska inte behöva uppleva det som är så här ung. Det är därför vi tar ut dig, inte för att du har varit dålig.
Resultatet i halvtid var 3-0 till IK Sirius när den 17-årige talangen blev utbytt. Idag, tre år senare, har Mikael Dorsin etablerat sig i laget även om han denna säsong inte varit helt ordinarie. Förra säsongen i Superettan var han ordinarie hela säsongen, men helt överraskad över att det blivit mindre speltid är han inte.
- Jag hade hoppats på mer egentligen, men jag har ändå spelat ganska mycket. Jag är ganska ung och det har blivit lite upp och ned. Det var min starka sida förra året att jag var ganska jämn. I år har det inte varit katastrof, men det har varit konkurrens, och när jag plockades bort gick det bra för laget. Då är det bara att acceptera att det är så. Sen får man träna på ännu hårdare, och det har jag gjort nu i ganska lång tid och till sist så får man chansen som jag fått nu, och då är det bara att ta den, säger Mikael Dorsin.
Han säger att han blir ganska grinig när det går emot honom, även om han ser sig själv som en glad prick i vardagslivet. Att bli placerad på bänken var något som till en början fick honom att bli på mindre bra humör.
- Det är klart att man blir besviken. Man vill ju alltid spela, men det är tränaren som tar ut laget. Det gäller att vara stark, tro på sig själv, och visa på träningarna att man skall vara med. Fast det är en väldig skillnad på match och träning. Saknar man matchtempo är man heller inte lika bra på träning, men det är bara att köra på. Det går inte att vika ned sig.
Det är aldrig lätt att bli åsidosatt. Inte ens om man bara är 20 år och spelar i ett allsvenskt topplag med hela fotbollskarriären framför sig.
- Visst, jag är ung, men hade ändå spelat fyrtio matcher. Så blev jag bortplockad, bara sådär tyckte jag, men det är deras beslut. I efterhand accepterar man deras beslut, men kanske inte i början, man vill gärna lira. Man tycker att man skall få spela, men det tycker väl nästan alla, menar en spelsugen Micke.
När Djurgården lämnade 3-4-3 för 4-3-3 blev han den mittfältare som fick kliva åt sidan till förmån för ytterligare en mittback.
- Jag fick väl spela mest av alla i det förra spelsystemet, och det är inga dåliga spelare på mittfältet jag konkurrerar med heller. Jag säger inte att jag skall ta någon av deras platser, fortsätter han.
En viss frustration över att tvingas se matcherna från bänken kan dock urskiljas.
- Jag vill utvecklas som spelare, och man tränar på så gott det går. Tyvärr utvecklas man inte 100% som man vill om man inte får spela matcher, menar han.
[Forts. på intervjun med Mikael Dorsin]