Djurgårdens existens i Allsvenskan måste ifrågasättas
Djurgården hade chansen att spänna musklerna och sparka ett sargat Hammarby ner mot Superettan. Istället blev det bara ett självmål.
I 45 minuter tänkte jag att Gud har dömt Djurgården att misslyckas i år. 45 minuter senare hade en dos affektuella sinnen stillat sig och någon slags takneställare, som jag dragit mig för att konstatera tidigare, slog mig; Ska Djurgården verkligen spela i Allsvenskan?
Djurgården satte in Jonson, Tauer, Johannesson, Kuivasto. Rutin och tyngd skulle slå ett ungt och sargat Hammarby. Och det smällde rejält inledningsvis.
När den obligatoriska första krutröken lagt sig tog Djugården tag i spelet. Ett Hammarby utan Fredrik Söderström och Sebastian Castro-Tello tappade i aggressivitet och bollskicklighet, och Djurgården med Daniel Sjölund (magnifik i första halvlek) i spetsen kunde styra matchen.
Trots detta gör Hammarby 1-0 på en frispark efter 20 minuter. Andreas Dahls hårda inlägg prickar Markus Johannesson som inget kan göra. Hammarby förvaltade sin enda chans dittills väl.
Djurgården malde på; spelade rakt med djupledsbollar via Sjölund/Tauer på Jonson/Oremo och skapade chanser som behövdes för att göra mål - åtminstone få en straff. Shaaban räddar Hammarby vid inte bara ett tillfälle. Men underläge i halvtid.
I andra halvlek kom Hammarby in med förnyade krafter och, som det påpekades i TV, ett mycket lägre försvarsspel. Djurgården hittade inte in med bollarna bakom Hammarbys backlinje och synades i sitt passningsspel. Ett Djurgården i dagens skick skulle ha svårt att rulla upp ett hyfsat Superettanlag - istället blev det långa bollar - och Igor Armas fick nicka så att han borde undersökas för hjärnblödning efter matchen.
Matchen rann Djurgården ur händerna återigen och när Mattias Jonson klev av för kramp i 91:a minuten var det som att Jonas Erikssons slutsignal mer blev en formalitet fem minuter senare.
¤ ¤ ¤
Det är fortfarande bara tio minuter efter matchen men känslorna är ganska kontrollerade ändå. Djurgården hade chansen mot Hammarby att visa att man förtjänar att fortsätta spela i Allsvenskan nästa säsong. Ett Hammarby med avstängningar, skador, och minst lika skakade som Djurgården själva, stod vid repen. Djurgården gick på knock men lyckades inte.
Superettan, nästa?
