- -
Djurgården – IFK Göteborg 0-0: Drömmen om hopplöshet sprack
Det var kollega Henrik Hasselqvist som inför en match för ett tag sen citerade den briljanta George Costanzas dröm om att bli hopplös. Det var, sa han själv, hans enda hopp att bli något över huvud taget. Efter matchen ikväll är jag rädd att vi får lov att sluta hoppas på hopplösheten och börja hoppas på hoppet istället.
Det blev en jäkla massa förluster innan det ikväll äntligen blev poäng igen. En poäng blev det, men det kunde lika gärna blivit tre. Djurgården var nämligen mycket bra ikväll, det ska sägas direkt. Chanserna kanske inte radades upp, men de fanns där, och de var fler och bättre än på länge. Men något mål blev det alltså inte denna gång heller. Men det fanns att hoppas på, det märktes tydligt.
Djurgården tvingades på grund av skador spela med Micke Dahlberg på topp och det visade sig vara ett mycket bra alternativ. Den långa och huvudstarka norrlänningen erbjöd Djurgården en ny dimension i spelet. Plötsligt fanns det möjlighet att slå de enklare långbollarna utan att de kom tillbaka direkt och Johan Oremo fick möjlighet att göra det han är bra på, gå i djupled och spela framåt. Nu hittade han inte riktigt rätt i tajmingen ännu, men det fanns att hoppas på, det märktes tydligt.
Daniel Sjölund fick en ny lagkamrat i Dan Burlin och deras spel gav mersmak. Djurgården lyckades vid flera tillfällen vända spelet med kortpassningar mellan innermittfältet och den något tillbakadragna Micke Dahlberg på topp. Dessa kortpassningar varierades alltså snyggt med längre bollar mot nämnde Dahlberg och även ännu längre bollar bakom Göteborgs backlinje där Johan Oremo första timmen och Sebastian Rajalakso under resten var så nära att fånga upp att man aldrig kunde sluta hoppas, de jävlarna.
Man kan säga att det är typiskt bottenlag att inte vinna vare sig man spelar bra eller dåligt. Man kan säga att det snarast är ett tecken på att säsongen kan komma att gå riktigt illa. Man kan säga att det var e orgie i frustration. Andrée Jeglertz valde dock att prata om att han var nöjd med prestationen, inställningen och attityden.
- Fortsätter vi visa detta slag kommer trepoängarna komma tillbaka, sa han på presskonferensen. Och väckte med ens det sista lilla hopp som slumrade i mig.
Spelar vi så här kanske det kan gå vägen i alla fall, det finns i alla fall skäl att hoppas. Fan vad jag hatar det.
