Christus blev Christer
Efter en inte helt lyckad debutsäsong i Djurgården hoppas Christer Mattiasson att bättre förutsättningar skall få det att lossna.
Våren 2001, Djurgården spelar allt bättre för varje match med massor av vackra anfallskombinationer. Men målen är alldeles för få, trots alla chanser. Då dyker plötsligt en gammal skyttekung upp i truppen. Christer Mattiasson, med förflutet som målkung i Elfsborg, spel med AIK och senast Lilleström i Norge är plötsligt blårand. Christer döptes snabbt till Christus och förhoppningarna var stora, nu skulle bolluslingen in i mål, och det var Christer som skulle sätta dem.
Men Christus blev åter Christer, avsaknad av matchträning, kanske lite stukat självförtroende och massor av småskador gjorde att målskörden stannade vid måttliga 2 mål.
Nu är det ny säsong, Christer är bra grundtränad och skadefri. Förutsättningarna är betydligt bättre. Så hur känns det, ”Kitten”:
-Jo tack, det känns bra. Just nu är man väl lite sliten, det har varit tung träning och mycket byten av underlag, och det sliter på kroppen. Men nu drar vi ner på träningsmängden och börjar köra tempoträning, så nu skall det gå uppåt. Nästa vecka blir det dessutom lite vila, och det kommer göra gott.
Är det revansch som gäller i år?
-Nja, inte revansch, men jag vill visa vad jag kan. Förra året var det lite si och så, jag var småskadad och ovan med spelsystemet, i år skall det bli mycket bättre.
I morgon startar Christer på kanten, något han gjort de flesta träningsmatcherna. Men det är väl inte din favoritplats?
-Nej, det är ju inte det. Det är lätta att tidvis försvinna ur spelet som kantspelare, och det gillar jag inte. Jag ser mig som en center, men där har ju Adde Johansson spelat. Han är en duktig fotbollsspelare, men jag tänker jobba på för att visa att jag är värd en plats. Målet i år är att bli ordinarie. Men det är många matcher i år, förmodligen kommer vi rulla runt en del i uppställningen, så många har nog chansen att visa upp sig i matcherna.
Christer säger vidare att han aldrig trivts så bra som i Djurgården. Stämningen är på topp och alla jobbar åt samma håll. Han påpekar att det är viktigt att spelarna precis utanför startelvan trivs, annars kan de dra ner stämningen i laget. I dagens Djurgården är stämningen bra bland alla spelare, även bland de som inte ingår i förstaelvan. Dessutom trivs han med Djurgårdens spelstil, att man verkligen spelar boll och har roligt på plan.
På frågan om någon i laget imponerat lite extra i år blir svaret:
-Lolo Chanko. Han är hur bra som helst. Har han lite fart är det omöjligt att ta bollen ifrån honom. Han kommer bli jättenyttig i år.
Ja, Christer, då är det väl bara att visa att du skall spela då. Du kan väl börja med att sätta några bollar i morgon mot Assyriska?
-Ja, jag får väl göra det, avslutar Christer med ett skratt.
Mattiassons målsnitt genom åren i Sverige (källa: Expressen):
1992: 22 mål/28 matcher – 0,79 (Elfsborg i division 1).
1993: 12/17 – 0,71 (Elfsborg i division 1).
1994: 15/25 – 0,60 (Elfsborg i division 1).
1995: 10/21 – 0,48 (Elfsborg i division 1).
1996: 13/23 – 0,57 (Elfsborg i division 1).
1997: 14/24 – 0,58 (Elfsborg i allsvenskan).
1998: 12/25 – 0,48 (Elfsborg i allsvenskan).
1999: 10/25 – 0,40 (AIK i allsvenskan).
2000: 6/18 – 0,33 (AIK i allsvenskan).
Totalt: 114/206 – 0,55 mål per match.
