Inte en gång till...
Jo, så blir det. Här kommer ytterligare en inför-rapport.
Efter en svag inledning förra året var Djurgården plötslig omutliga. Med tio raka matcher utan förlust var det den 8 juli dags att läxa upp IFK Norrköpings. I och för sig var det bortamatch på Idrottsparken i Norrköping, men svagt spelande IFK, då på kvalplats, skulle inte vara något hinder.
Den svidande 2-0 förlusten förklarades senare med att det hade gått för lätt ett tag och revanschmötet hemma på Stockholms Stadion senare på hösten skulle bli en upprättelse. Ytterligare en förlust med 2-0 blev det, trots en infernalisk Djurgårdspress i åttio minuter. Sista målet nickades in av en ensam Norrköpingsspelare uppvaktad av 4-5 Djurgårdare, men Norrköpings effektivitet denna kväll visade inga gränser och likadant var det med Djurgårdens ineffektivitet.
Det slutade med att Norrköping, vars största seger någonsin i Allsvenskan faktiskt är mot just Djurgården, 11-1 år 1945, var det enda lag Djurgården inte lyckades ta poäng mot under hela 2001.
Ineffektiviteten framför mål har varit ett fortsatt samtalsämne även i år. Lite lustigt att tala om ineffektivitet hos ett lag som ligger på sjunde plats, men i antalet gjorda mål ligger på femte, så visst gör man en del mål trots allt. Men visst, med det spelövertag DIF haft borde man ha gjort betydligt fler, och att motståndarnas målvakter ständigt gör årets match mot just Djurgården kan ju inte bara vara tillfälligheter.
De små taktiska förändringarna i truppen fortsätter. I senaste matchen, mot Helsingborg, fick Andreas Johansson åter spela i sin under förra året så framgångsrika roll som offensiv mittfältare, medan Kim Källström för första gången i DIF fick spela mer defensivt. Helt plötsligt fick anfallsspelet en helt annan rörlighet och förändringen lär bli permanent. Adde är djupledslöpande och skapar stora ytor för anfallet medan Kim ligger bakom och slår sina perfekta passar på yttrarna. Att disponera dessa spelare på detta vis känns helt naturligt och man kan nog fråga sig varför man inte provat denna uppställning tidigare. Sörens Åkebys motivering är att Kim gör fler mål än Adde, men frågan är om inte Adde ger större möjligheter för andra att göra mål. Dessutom måste ju hans bollar börja sitta någon gång, för ett bra skott det har han.
Ett antal forwards är för tillfället ur spel, varför anfallet ser lite tunt ut, åtminstone vad gäller alternativen på bänken. Christer Mattiasson är skadad och Stefan Bärlin har inte heller varit helt fräsch, även om han är på väg tillbaks och med i truppen. Förra matchens nya forward, Stefan Bergtoft, är även han ur spel och Johan Wallinder har, om än tillfälligt, flyttat till Örebro. Dessutom är Abgar Barsom som bekant avstängd på grund av kontraktsförhandlingar. Kvar finns bara tre helt fräscha forwards med allsvensk rutin och kanske får vi se en allsvensk debutant i form av unga superlöftet Aziz Corr Nyang göra ett inhopp om det inte fungerar i offensiven?
Norrköping sladdar även i år, men en viss uppryckning har kunnat skönjas efter uppehållet med bara en förlust på fyra matcher. Återstår att se om Djurgården kan ta sina första poäng mot ”Peking” sedan våren 1999. Tusentals nedresta Djurgårdare, Norrköping är ju nästan hemma, kommer i alla fall att göra allt för att detta skall ske, det kan man vara säker på.
