2002 - Dubbelmästaråret II
En sammanfattning i flera delar av Djurgårdens säsong 2002.
fortsättning
Malmö FF och Peter Ijeh plockade tyvärr ned Djurgården på jorden ganska omgående. Rami Shaaban gjorde sitt första och sista misstag och hjälpte Malmö med deras första mål. Efter en spelad halvtimme hade det rasslat fyra gånger i fel mål och matchen var körd.
Andreas Isaksson välkomnades tillbaka in i laget och Rami Shaaban såldes senare till Arsenal. En historia som egentligen är så overklig att inte ens Buster skulle publicera den.
UEFA-cupkval mot Shamrock stod närmast på tur. Över 1700 supportrar färgade den blå/blåa staden Dublin än mer blå/blå. Matchen slutade med DIF-vinst. Tre mål mot ett. Niclas Rasck såg ”afraid” ut enligt de irländska tidningarna. Mest minnesvärt från resan är den fantastiska klackinsatsen på Tolka Park. Kanske den bästa och mest samstämminga insatsen någonsin?
Många Irlandsresenärer landade på Arlanda samma dag som Djurgården skulle ta emot Halmstad hemma på Stadion. Halvloja bänkade sig dessa i solgasset på Stadion för att bevittna matchen. Djurgården startade fantastiskt bra och gjorde, genom Stefan Rehn, ett tidigt ledningsmål. En kvart senare var det roliga över. Sharbel Touma kvitterade ackompanjerad av en enorm visselorkan. För att ytterligare sätta oss på pottan skickade han en straff i mål. Andreas Isaksson försökte boxa huvudet av Robert Andersson vilket gjorde att anfallaren föll ihop som en fura. Trots att straffen renderade i ytterligare ett baklängesmål så får Isakssons ingripande ses som matchens behållning.
Elmander – pusselbiten som saknades
Ett par dagar innan nästa match gjorde Djurgården klart med Feyenoord om ett lån av anfallaren Johan Elmander. Det kändes lite overkligt. Alla hundår på 80-90-talet kändes på nytt väldigt avlägsna. Värvningen skulle visa sig bli riktigt lyckosam.
Två raka förluster på hemmaplan gjorde att allt kändes kört igen. Den kommande matchen nere i Göteborg, mot IFK, kändes oerhört viktig. Tre poäng var ett måste, och tre poäng blev det. IFK Göteborg tryckte dock ned oss i skorna ytterligare genom att göra matchens första mål. Repliken kom omgående. Stefan Rehn rullade en frispark i sidled till en omarkerad Babis Stefanidis. Bollen rullade den sistnämnde enkelt i mål.När detta utspelade sig stod Göteborgarna och ifrågasatte frisparken. Förutom baklängesmålet så lyckades Jimmy Svensson bli utvisad.
Lite mer än fem minuter före full tid så avgjorde Andreas Johansson matchen. Ett inte alltför hårt skott rullade förbi Bengt Andersson. Föga oväntat så rullade bollen förbi Bengt Andersson på dennes vänstersida. Frågan är om han någonsin räddat ett skott på den sidan?
En sömnig vinstmatch mot Shamrock Rovers innebar att Djurgården kvalificerade sig för UEFA-cupens huvudturnering. 2-0 slutade matchen som var avgjord redan efter 20 minuter.
Källström? Bapupa!
”Måste-matcher” på hemmaplan är inget som Djurgården bemästrar speciellt bra. Det sitter antagligen i tröjorna. Jumbolaget Kalmar klarades med nöd och näppe av hemma, och fiaskot mot Halmstad fanns fortfarande kvar i minnet. Nu var det nykomlingen Landskrona som skulle komma på besök. Ett lag som startade Allsvenskan piggt, men som i takt med att förlustraden blev längre halkade nedåt i tabellen. Hur som helst så var Landskrona ett lag som bara skulle besegras på hemmaplan. Kim Källström saknades på grund av avstängning. In kom i stället den voltande inkastaren Bapupa. En laguttagning som fick ganska många att sätta kaffet i fel strupe. Kaffet kunde glädjande nog hostas upp ganska tidigt. Den unge Kongolesen tog stadionpubliken med storm, och succén blev total när han skallade in en vänsterhörna slagen av Stefan Rehn.
Målet blev matchen enda och Djurgården kunde inkassera tre viktiga poäng. Spelet lämnade visserligen en hel del att önska. Johan Elmanders debut var godkänd. Att det var en klasspelare som hade hämtats hem var i alla fall lätt att se.
Guldspelet anländer
Om Djurgården spelade mindre bra mot Landskrona så kan man säga att de spelade mer än bra mot Örebro. Åskådarna på Eyravallen fick se Djurgården rulla boll och Örebro jaga boll. Ett tidigt ledningsmål stärkte djurgårdsspelarna. Patrik Eriksson Ohlsson nickade in bollen. Örebros målvakt Peter Westman hängde tvätt i bästa Daniel Andersson-stil.
Halvlek nummer två i på Eyravallen handlade till stor del om Johan Elmander. 2-0 gjorde han på egen hand. Kim Källström serverade honom bollen vid mittlinjen och Johan satte fart. Visst såg det ut som att han var offside, men bra lag har tur sägs det. Johan sprang, Johan fortsatte att springa, och Johan avslutade.
20 minuter senare sprang Johan igen. Johan fortsatte att springa, och Johan passade. Passningen hamnade på Babis Stefanidis fötter. Att Babis hade hela målet öppet gjorde det hela väldigt enkelt. 3-0 var ett faktum och Djurgården hade imponerat på nytt efter några svaga insatser. Det var ett guldlag vi hade fått se.
Med åtta matcher kvar att spela var Djurgården äntligen på riktigt allvar med i toppstriden. Spelet mot Örebro visade att guldspelet var på ingång, och värvningen av Johan Elmander gav positiv effekt redan på det andra försöket.
En svår bortamatch mot Helsingborg väntade härnäst. Hemmalaget hade inte rosat marknaden under säsongen, men en macth på Olympia är alltid svår oavsett HIF:s tabellplacering. Djurgården visade dock tidigt vilka som skulle vinna den här matchen. Johan Elmander visade att den fina matchen på Eyravallen inte var någon tillfällighet. Redan i matchminut tolv rullade han in 1-0. Passningen på djupet kom från Babis Stefanidis. De som var på Olympia fick se ett något defensivare Djurgården än vanligt. Helsingborg fick låna bollen ganska mycket, men Djurgården kontrollerade matchen ganska enkelt. Efter en timmes spel kom mål nummer två. En snabb spelvändning av planens dominant Kim Källström gjorde att bollen hamnade hos Samuel Wowoah. Denne i sin tur bjöd på en klassisk snett-inåt-bakåt-passning till Johan Elmander. 2-0!
Som vanligt lyckades Alvaro Santos göra ett mål på Djurgården, men mer spännande än så blev det inte. I stället bjöd Djurgårdens tre inhoppare på ett fint anfall. Christer Mattiasson och Stefan Bärlin väggade sig fram på vänsterkanten. I stället för att springa med till hörnflaggan med bollen för att slå död på lite tid skickar ”Bärra” iväg ett inlägg Vid den bortre stolpen dyker Lolo Chanko upp och spiken i kistan är ett faktum. En imponerande insats över 90 minuter var över.
Något oroväckande var att Djurgården drog på sig ett antal gula kort. Johan Elmander lyckades till exempel dra på sig sin tredje varning på tre matcher. Avstängning väntade. Samma öde väntade även Markus Karlsson och Niclas Rasck. Patrik Eriksson Ohlsson saknades sedan tidigare på grund av skada. Hemmamatchen mot IFK Norrköping kändes ytterst oviss.
[fortsättning]
