Fredagsmys: Klagosång till vintern
Det blir kallare och kallare och bilen vägrar starta. Snart finns det inte ens fotbollsmatcher att trösta sig med. Vintern är verkligen en värdelös årstid. Eller?
”Biljäveln startar inte!”, vrålade jag till en förbipasserande som frågade varför jag var så sur härom morgonen. Biljäveln startade inte och jag antar att det inte bara är jag som får problem med humöret när vintern börjar närma sig. Det blir kallt och jävligt om mornarna, halsen börjar göra ont och näsan rinna. Till på köpet är det snart inte ens några fotbollsmatcher kvar att värma sig med.
Jag kan bli fullständigt vansinnig på folk som klämkäckt klämmer ur sig att ”utan vinter ingen sommar”. Som den engelsk/amerikanska författaren och poeten Anne Bradstreet. Hon skrev redan på 1600-talet att ”Om vi ingen sommar hade skulle våren inte vara så angenäm. Om vi aldrig mötte motgång skulle välståndet inte vara så välkommet”. Det låter ju fint och är säkert jättetröstande för folk som befinner sig i motgång. Men det är lögn, förbannad lögn. Om våren får sin färg av blommorna och hösten får sin färg av trädens löv finns allt färgglatt med vintern endast i fantasin, för att låna Terri Guillemets ord.
Men sen kom Stockholms Ölmässa och lyste upp i vintermörkret. Som vanligt var jag där. Under kvällens provsmakningar och diskussioner kände jag plötsligt att vintersituationen, precis som alla andra problem, klarnade i botten av ölglasen. På våren sår man och på hösten skördar man. Korn och humle följer båda denna cykel och är också båda viktiga ingredienser i ölet. Efter mältning och jäsning är det alltså först till vintern man kan sätta sig framför brasan med en lika flammande ale bredvid sig och börja drömma och fantisera. Och njuta. William Blake hade uppenbarligen rätt när han använde detta som en metafor för livet i stort.
” In seed time learn, in harvest teach, in winter enjoy”
I dessa drömmar och fantasier blir det ofrånkomligen så att man börjar planera för våren och sommaren. Därför är vintern löftenas årstid. När inget annat finns att göra börjar tankarna vandra. Vi ser fram emot allt vi ska göra till våren och allt fint som då skall bli. I tidigare nummer av Fredagsmys har det spekulerats i om inte väntan på något bra är bättre än uppnåendet av det. Så är det nog även i detta fall.
"Winter is the time of promise because there is so little to do - or because you can now and then permit yourself the luxury of thinking so". ~Stanley Crawford
Den tid vi nu ofrånkomligen går emot är alltså inte en tid av innesittande och surande. Det är en tid för drömmar och löften. Så är det även inom fotbollen. När matcherna snart tagit slut träder vi in i den så kallade löjliga säsongen. Då sitter vi och drömmer, fantiserar och hoppas på löften som kanske, kanske infrias.
Men med en flammande ale är det i alla fall mysigt att få hoppas.
