Djurgården - IFK Göteborg1 - 0
Fem spaningar efter Djurgårdens IF - IFK Göteborg
Vinst och hållen nolla hemma mot IFK Göteborg, men allt är långt ifrån frid och fröjd i Djurgårdslägret. Frågeställningarna som behöver besvaras för att Djurgården ska få ordning på säsongen 2023 är fortsatt många och frågan är om de inte blev fler efter matchen.
Oklar ångestnivå
Många har kanske glömt bort det, men det fanns en tid i början av säsongen 2022 då spelet inte satt alls för Djurgården, där är man nu också. Det är den här typen av matcher där lag som sedan brukar gå vidare och vinna serier gör, där insatsen kanske inte alls stämmer, men tre poäng kommer in på kontot. Tre poäng är det viktigaste, men det tidiga målet gjorde så att segern blev allt mer frustrerande. Djurgården hade en hel del chanser att göra vinsten betydligt mer imponerande, men bollen ville inte in, vilket kanske allra främst stjärnförvärvet Oliver Berg märkte av. Å ena sidan har Djurgården nu vunnit två av två hemmamatcher och sett till så att ”Änglarna” återigen får åka hem med sorg, men å andra sidan var det en match där Djurgården inte alls imponerar mot ett motstånd som nu har fyra raka förluster och noll gjorde mål. Känslorna flödar efter en match som denna, men i slutändan vann Djurgården matchen och kan förbereda sig för Degerfors borta med den tryggheten. Trygghet är däremot inte alls något Djurgården har råd att känna borta mot Degerfors, eftersom det är en match med förutsättningar som har satt käppar i det blårandiga hjulet många gånger. Djurgården har förlorat båda matcherna som spelats på Stora Valla i Allsvenskan sedan Degerfors kom upp 2021 och har mycket att bevisa när man möter "Bruket".
Berg som ”tia” - vad händer nu?
Målskyttet lossade verkligen inte, men positionsbytet på Oliver Berg satte norrmannen i betydligt bättre lägen för att kunna påverka matchen. Djurgården spelade 4-2-3-1 mot IFK Göteborg, den formation som Blåränderna använde när SM-guldet bärgades 2019, men som man valt byta ut mot en mer modern 4-3-3 de senaste säsongerna. Tränarduon Bergstrand/Lagerlöf har försökt vända och vrida på spelet kring Oliver Berg samtidigt som laget behåller sin 4-3-3-formation, men dagens match visade att det finns mycket att hämta med ett formationsbyte. Å andra sidan hade det inneburit att en av lagkaptenen Eriksson, ”skyttekungen” Finndell och mittfältsankaret Schüller får sättas åt sidan, vilket möjliggjordes idag eftersom Schüller var avstängd. Djurgårdens mittfältstrio har varit en stor del av lagets framgång sedan begynnelsen av 2021 och det är svårt att se vem som hade petats på mittfältet. En ytterligare aspekt är att supertalangen Lucas Bergvall och den stabile Besard Sabovic, båda två spelare som förtjänar speltid, då hade fått nöja sig med ännu mindre av den varan.
Bara en Tommi Vaiho!
Djurgården som förening hade inför matchen målvaktskris i både herr- och damfotboll samt på herrsidan i hockeyverksamheten, efter 90 spelade minuter mot IFK Göteborg verkar krisen nu vara avverkad i herrfotbollen. Den evigt trogne Tommi Vaiho verkade ha blivit omsprungen av André Picornell, men efter att den sistnämnde klev av skadad på träning i veckan fick Tommi Vaiho återigen vakta den blårandiga kassen, vilket han gjorde med bravur. Den evigt unge Tommi Vaiho kasserade in Blårändernas första hållna nolla för året, bjöd på lite finlir med bollen och visade att Djurgården inte behöver oroa sig för målvaktspositionen fram tills ”JWZ” är klar med sin rehabilitering.
Ett ständigt hattande
Joel Asoro spelade inte en minut borta mot Sirius och fick sedan alla 90 minuter mot Halmstad, Victor Edvardsen fick nästan exakt motsatt behandling och startade idag centralt i anfallet. Tränarparet har haft svårt att bestämma sig för hur anfallet ska se ut. Edvardsen har spelat på tre positioner under inledningen av säsongen, Fallenius och Berg på två var och den enda som verkar vara given på sin position är Wikheim, även om denne haft svårt att producera poäng han också. Om Djurgården fortsätter med en 4-2-3-1-uppställning innebär det att ytterligare en anfallsposition öppnas upp då Oliver Berg trycks ned på mittfältet, detta kan också tolkas som ett resultat av att Djurgårdens offensiva spelare inte har kommit upp i nivå.
Asoro och Edvardsen kämpar med formen, Fallenius visar fin form och ger argument för varför han måste spela och Wikheim vänder in och ut på motståndarförsvarare, men har stora problem med slutprodukten, i bakgrunden gömmer sig evighetsmannen Haris Radetinac som idag kom in och visade att han inte borde glömmas bort han heller. Huvudbryn är förståelig bland tränarna, men snart borde det vara dags för dem att välja en väg framåt.
Edvardsen ur balans
Han är en spelare som är värvad för de ’stora matcherna’, men det råder en hel del tvivel om Victor Edvardsen är den som Djurgården ska lita på när laget är under press. Det går inte att ta ifrån Edvardsen de mål han gjorde i Europa förra året, men utöver det har anfallaren svårt att få till det när pressen är uppskruvad. IFK Göteborg anno 2023 är förvisso ingen motståndare som ska sätta skräck i Blåränderna, men med Edvardsens bakgrund kan det klassas som ett stormöte för honom och han verkade verkligen inte klara pressen. Djurgården vann förvisso matchen, men Edvardsen såg inte alls ut att vara i balans när han skulle ta hand om bollen, då han gång efter annan snubblade över bollen och misslyckades med avsluten när han blev serverad av Oliver Berg. Självförtroendet lyser med sin frånvaro och den hårda sanningen är att tiden och tålamodet snart börjar sina.
