Längre intervju med Adam Ståhl: “Här uppe är supporterskapet som religion”
En av sommarfönstrets mest omtalade nyförvärv är Adam Ståhl. 30-åringen som bytte Mjällby mot Djurgården har nu hunnit bo in sig i huvudstaden under en hektisk höst som bland annat innehållit allsvensk toppstrid, Europamatcher, landslagsdebut och förberedelser inför första barnet. I en längre intervju med Forum 1891 berättar högerbacken om första tiden i Blåränderna, om livet i stort och om framtiden.
Det var ett regnigt Stockholm man vaknade upp till under den kalla fredagsmorgonen i november. Regnet sköljde ned och vinden blåste till storm, men vädret till trots var det ett tämligen oförändrat Stockholm som fylldes av människor redan från morgonkvisten. Bussarna ut till Kaknäs var i sin tur fyllda med barnfamiljer och turister som skulle besöka de berömda museerna i Museiparken, som ligger nästgårds Kaknästornet och Djurgårdens träningsanläggning. Väl ute på Kaknäs lös flitens lampa, likt den många gånger gör när DIF förbereder sig inför kommande kamper. Näst på tur i schemat är en bortamatch i Halmstad som spelas söndagen den 3 november, två dagar efter den träning som Forum 1891 besöker.
Efter att nye huvudtränaren Roberth Björknesjö ropat för slutvissla var träningen över. När vissa stannade kvar och nötte lite avslut var det andra som hade mer bråttom. En av dem var Adam Ståhl, som förutom en sittning med Forum 1891 även skulle hinna till barnmorskan där fästmön väntade för undersökningar inför graviditeten som beräknas inom några dagar. Innan intervjun kan ta fart är det dock en annan sak som är viktig att fixa.
– Vänta lite bara, jag måste ta en förlustprilla innan vi sätter igång, säger han med ett stort leende.
Ja, trots förlust i smållagsspelet är det en glad Adam Ståhl som möter upp Forum 1891 på ett Kaknäs, som för stunden bjuder på regnuppehåll och en gnutta solsken. Innan vi drar igång “fotbollstugget” berättar Adam kort om känslorna inför första barnet.
– Jag kollar telefonen ofta, det kan ju vara dags när som helst så man går lite på helspänn. Men det är också väldigt kul, jag ser fram emot det mycket!
“Kommit in med mycket ny energi till truppen”
Med en snus under överläppen och ett skobyte senare är intervjuns huvudperson redo att slå sig ner för ett samtal om första tiden i Djurgården, livet i stort och framtiden. Känslan var att det är bra att börja här och nu och parallellt med att det händer mycket i Adams liv för tillfället har det även skett mycket i och kring Djurgården Fotboll sista dagarna.
– Kim och “Tolle” är två duktiga tränare som var i föreningen i sex år. Men nu har vi fått in “Robban” som kommit in med mycket ny energi till truppen och förmedlat delar i spelet som han vill förändra, vilket jag tycker truppen reagerat bra på. Det är så det är i fotboll. Det kan gå fort i branschen och det gäller att anpassa sig och ge allting för Djurgården i dem matcher som återstår, säger han och fortsätter.
– Tyvärr ligger det inte i våra händer längre (kampen om Europaplatserna) och det är vi själva som satt oss i den situationen. Men vi kan inte sitta här och tycka synd om oss själva utan vi ska se till att vinna de här två matcherna och hoppas till fotbollsgudarna att konkurrenterna förlorar. Sedan såklart göra det bra i Europaspelet också!
För en som inte spelat på elitnivå är det kanske svårt att föreställa sig hur det är att anpassa sig till nya tränare och nytt ledarskap på kort tid. För Blårändernas del skedde förändringen över en natt och redan dagen efter derbyförlusten mot Hammarby samlade Roberth Björknesjö manskapet för att presentera sig. Som fotbollsspelare på hög nivå vänjer man sig dock med tiden.
– Jag är 30 bast nu och har varit med ett tag i fotbollsbranschen så det är inte första gången jag är med om ett tränarbyte. Det gäller bara att anpassa sig och inte göra en för stor grej av det. Anledningen till tränarbytet är att man vill få in något nytt, då får vi spelare följa det spåret som den nya tränaren och föreningen vill nå.
I Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöfs ställe har som nämnt Roberth Björknesjö klivit, som under säsongsavslutningen leder laget tillsammans med de assisterande tränarna Hugo Berggren och Agon Mehmeti. Intrycken så här långt är goda.
– De är “goa gubbar”, som vi brukar säga nere i Västergötland. De har kommit in med bra energi och stor positivism och är målinriktade. Han (Robban) vill bara in och köra, få ut bra energi från oss på både träning och match. Hans positivitet smittar av sig till gruppen och ska man summera det så känns det väldigt bra.
Den nya tränarstaben har gjort ett bra jobb hittils, menar Adam.
Mitt i tränarskiftet har matcherna fortsatt rulla tätt. Redan tre dagar efter det avbrutna derbyt väntade Portugisiska Vitoria i Conference League och fyra dagar senare välkomnade Blåränderna Västerås till Stockholmsarenan. Det faktum att matcherna duggat tätt efter förändringen på tränarposten har både sina fördelar och nackdelar, menar Adam som betonar vikten av att inte gräva ner sig för mycket när det blåser som mest.
– I många fall kan det vara bra med många matcher, då hinner man inte sätta sig ner och övertänka eller analysera för mycket. Generellt sett skulle jag säga att man inte ska känna så mycket, utan det är bara gå ut och köra.
– Det har gått lite tuffare för oss senaste tiden, så det var gott med en seger mot Västerås. Men jag har ju varit iväg på landslagsspel med Finland där det också blev förluster. Det är klart att när det blir förlust på förlust så är det klart som fan att det tär på en och man blir frustrerad, man spelar fotboll för att man älskar att vinna. Men därför kan det också vara en fördel med nya matcher tätt inpå varandra.
Från att mjölka kossor i Kristianstad till Stockholm och Stureplan
Adam Ståhl har på inget vis legat på latsidan sedan ankomsten till Djurgården. Från spel med Mjällby, som i sammanhanget får anses vara en liten förening - till spel i storklubben Djurgården, Europamatcher och debut i finska landslaget där han bland annat ställts mot England två gånger. På det har han flyttat till en ny lägenhet, i en ny stad och inom kort ska han bli pappa för första gången. Frågan man då kan ställa sig är: Hur är det egentligen att vara Adam Ståhl för tillfället? Med ett stort leende brer han ut orden.
– Det är mycket som händer just nu! Man lever i någon form av bubbla där man gasar och kör på. Men det är klart att jag uppskattar chansen jag fått att komma till en storklubb som Djurgården, jag har drömt om att spela i en större klubb och Djurgården är den förening jag alltid velat komma till. Jag är också väldigt stolt över att ha fått göra debut i landslaget, det är frukt på att man gör något bra. På det ska jag även bli pappa inom några dagar. När vi avrundar säsongen i december och jultiden kommer kanske man kan sätta sig med en bärs och landa i allting, säger han, skrattar till och fortsätter.
– Sedan är det nytt med flytten till Stockholm. Från att ha bott tre år i Kristianstad och mjölkat kossor nästan till att komma upp hit till Stureplan med all stress här uppe. Men jag tar mig framåt, jag klagar inte.
Adam Ståhl i duell med Englands och Manchester Citys Jack Grealish.
På fotbollsplanen anser den mångsidige högerbacken att han inlett klart godkänt i huvudstaden. I samband med att han ska summera de första månaderna i Djurgården märks det att energin och humöret är tillbaka på Kaknäs igen. Detta då Daniel Stensson, som precis passerar bänken där vi sitter, inte är långsam med att flika in sina tankar när Adam Ståhl berättar att han är en lagspelare.
– Är du en lagspelare? Säger han och brer på ett stort hånleende samtidigt som Adam bryter ut i skratt, replikerar med en pik tillbaka och sedan utvecklar resonemanget.
– Nej men jag är en lagsspelare. Jag försöker inte snacka upp mig själv, men jag är nöjd med mina prestationer. Sedan såklart, förlorar vi matcher är det ett bevis på att vi inte presterat tillräckligt bra. Men jag lägger ner mitt hjärta och försöker alltid göra mitt bästa för Djurgården, även om vissa prestationer såklart är bättre än andra. Det är så fotbollen fungerar, det går upp och det går ner. Både lagprestationer och individuella.
“Här uppe är supporterskapet som religion”
Att äntligen få vara en del av en storklubb nämner Adam tidigare som något han länge drömt om. Men även om man kan ha sina fördomar utifrån är det svårt att förstå hur stor apparat det är förens man själv är en del av den.
– Med all respekt till mina tidigare klubbar så är det en helt annan värld, det går inte att jämföra. Jag har aldrig spelat i någon Stockholmsklubb innan men man har vetat om derbyna och att lagen är rivaler. Utifrån har man fattat att derbyna är stora matcher, men nu när man är en del av det är det en helt annan grej. Här uppe är supporterskapet som religion. Jag tycker det är fett, även om det såklart hade varit kul att vinna ett derby också, men det kommer med tiden.
Han utvecklar tankarna kring supporten som laget får.
– Att ha hela Djurgårdsfamiljen i ryggen är helt galet, på matcher men även träningar. Inför derbyt var det väldigt många supportrar här och positiv känsla. Jag personligen tycker det är tvärfett! Det är känslor, tryck och kärlek och det är så jag tycker det ska vara i fotboll. Det är på gott och ont. Vissa stunder kan våra supportrar hata oss, men de dör för föreningen och gör inte vi det tillräckligt bra är det klart som fan det påverkar deras liv. De lägger ner sina hårt arbetade pengar på att komma på våra matcher. Det är klart de är frustrerade om vi spelar dåligt, supportrar vill alltid ha mer och så enkelt är det. Det är något man får respektera, även om det såklart är tufft ibland. Men i slutet av dagen, även om de är arga på oss om vi inte presterar så är det kärlek i kritiken, de älskar ju föreningen.
"Även om de är arga på oss om vi inte presterar så är det kärlek i kritiken, de älskar ju föreningen"
En nackdel med trycket kan vara alla skriverier i media och sociala medier. I samband med derbyförlusten mot Hammarby har det skrivits både det ena och det andra i sociala medier. Men även om det är svårt att isolera sig från exempelvis kommentarsfält vid förluster har Adam en sund inställning till det hela.
– Har jag gjort en dålig match blir jag inte förvånad om folk har “bränt” mig i kommentarsfälten, de får la göra det om de vill, jag tar det inte personligt. Men för vissa kan det säkert tära på självförtroendet, speciellt om man är yngre. Hade jag varit 18 och läst “Adam Ståhl är si och så” hade jag kanske tagit till mig det annorlunda.
Det söker han i en ny huvudtränare
Det kan enligt somliga vara farligt att rikta tankarna allt för lång tid framåt. Att börja fundera på nästa säsong, sätta upp målsättningar och drömma stort kan därför anses vara dumdristigt i ett såhär tidigt skede med matcher kvar att spela 2024. Det är något även Adam anser till viss del, som betonar vikten av att avsluta nuvarande säsong på bästa möjliga vis.
– Vi har viktiga matcher framöver och vi måste ha huvudena här och nu. Speciellt när vi haft en lite jobbigare tid bakom oss kan inte börja sväva iväg för mycket i tankarna.
– Men ska man tänka med stora penseldrag är det klart att vi vill bli bättre på alla plan. Det är så det är i en storklubb som Djurgården. Vi ska ständigt utvecklas och ständigt bli bättre på alla fronter. Det är målet styrelsen, tränare, spelare och supportrar har. Då gäller det att man tar för sig.
Något som känns mer eller mindre ristat i sten och som faktiskt går att spekulera i lite kring nästa säsong är tränarfrågan. Roberth Björknesjö har endast kontrakt säsongen ut och utåt har Djurgården med sportchef Bosse Andersson i spetsen varit tydliga med att detta rör sig om en interimslösning. Med andra ord bör byggandet av den nya ledarstaben redan vara igång. Utan att gå in på specifika namn eller dylikt lyfter intervjuns huvudperson fram vad han anser är de viktigaste egenskaperna med en ny tränare.
– Jag vill ha en tränare som vill spela modern fotboll. Fotbollen utvecklas hela tiden och det gäller att hänga med i den kurvan. Den nya tränaren bör komma in med en bra syn på fotboll och en idé kring hur Djurgården ständigt ska jaga toppen. Ha höga krav och alltid jaga utveckling.
– Det är samtidigt lätt att säga “hitta en bra tränare”. Men som fotbollsspelare vet du att det är minst lika viktigt att vara en bra ledare. Tränaren ska kunna vara bra med gruppen, kunna prata med spelarna och kunna ta en diskussion. Jag tror inte på en diktatortränare, det är old school och känns ute nu. Som ledare är det lättare att få med gruppen om du har ett gott hjärta och är bra människa. Är du för hård kan det vara tuffare så länge du inte vinner varje match, då är du en jävla kung ändå, säger Adam med ett skratt innan han berättar vilken formation han skulle föredra.
– Jag kan spela på rätt många positioner även om jag inte är Cristiano Ronaldo på alla, men jag kan spela på en del positioner. Jag gillar wingback-rollen som fan! Men jag har spelat högerback i både Sirius och här i Djurgården. Men drömmen är att spela wingback och kunna flyga upp och ner. Vara aggressiv och flyga in i press på folk. Men jag gillar också att vara kantmittback i en trebackslinje. Då kan man ha bollen och driva upp anfall, det är najs!
"Jag kan spela på rätt många positioner även om jag inte är Cristiano Ronaldo på alla"
“Det är klart jag vill vinna SM-guld”
I ett topplag är konkurrensen många gånger benhård, vilket verkligen kan bli fallet för Adam Ståhl under 2025. Om man ser över kontraktssituationen för den blårandiga spelartruppen inför nästa år kan man med ett vaket öga konstatera det faktum att Djurgården går in efter årsskiftet med fyra kontrakterade högerbackar. Piotr Johansson som är långtidsskadad men beräknas vara tillbaka till vårkanten, Theo Bergvall som är på lån hos BP och nuvarande duon Peter Therkildsen och Adam Ståhl. I media sägs också Djurgården föra intensiva diskussioner med gamla guldhjälten Aslak Fonn Witry.
– Jag kom ju hit för att vara högerback och spela mycket matcher. Sedan om Bosse väljer att värva in någon mer högerback är det klart att det ställer frågetecken för mig. Personligen ser jag inte varför man skulle göra det när vi redan har så många högerbackar. Men samtidigt om vi pratar Witry, en jävla duktig fotbollspelare så någonstans förstår man det också och blir det så får jag anpassa mig.
I intervjuns slutskede får Adam chansen att drömma stort. Han får frågan vad han önskar att ha uppnått med Djurgården om vi blickar tre år framåt i tiden. Föga förvånande drömmer han om den allra ädlaste valören.
– Det är klart jag vill vinna SM-guld! Om vi har höga krav, ständigt jagar utveckling och jobbar hårt kommer det att göra att vi redan nästa år kan sikta på guldet. Jag tycker att man i en klubb som Djurgården alltid ska sikta mot SM-guld.
– På ett individuellt plan vill jag utvecklas under mina år här, bidra offensivt och göra poäng.
Alltid göra mitt bästa för Djurgården och vinna matcher. Frågar du vilken fotbollsspelare som helst i Allsvenskan är det stora målet alla går runt och tänker på - vinna matcher och vinna SM-guld. Så gör även jag, säger Adam som med det sätter punkt för intervjun.
* * *
Vad tyckte du om intervjun? Kommentera gärna nedan, men tänk på att hålla en god ton.
