Djurgården - HNK Rijeka2 - 0
Matchrapport: Djurgårdens IF - HNK Rijeka
Djurgården stod pall för trycket och lät inte kroatiska Rijeka vända på steken när man besökte Tele2 Arena. Här är Forum 1891:s rapport från mötet där avancemanget i Europa Conference League säkrades.
En vecka kan gå fort. För sju dagar sedan befann sig DIF nere på den adriatiska kusten och stod för en smärre bragd då man betvingade kvalificerat motstånd i form av HNK Rijeka och vann med 1–2. Från DIF-håll har man dock varit noga med att betona att det ”bara är halvtid”, vilket förstås varit sant. Men det går inte att komma ifrån att DIF efter bortamötet skaffat sig ett rejält slagläge för avancemang i kvalet till Europa Conference League.
Skulle DIF kunna stå pall för det favorittryck som plötsligt uppdagat sig – eller var vinsten i det första mötet en engångsföreteelse? Skulle Rijeka – som för en vecka sedan stundtals såg ut som ett ganska rörigt lagbygge – visa sig från en starkare sida? Hur skulle man hantera underlaget och publiktrycket? Frågorna var många inför torsdagens möte.
Förväntat manskap fick förtroende
Ganska tidigt stod det klart att tränarna åtminstone valt den förväntade startelvan. Detta innebar att samma manskap som startade nere i Kroatien fick förnyat förtroende. Jacob Widell Zetterström vaktade som vanligt stolparna medan Piotr Johansson och Pierre Bengtsson flankerade det eminenta mittlåset Ekdal-Hien. På mittfältet var det ”the usual suspects” i form av Eriksson, Finndell och Schüller. Offensivt skulle Victor Edvardsen spela nia och flankeras av rutinerade Haris Radetinac till vänster och Joel Asoro till höger.
Många trodde nog att DIF skulle gå ut och från början försöka kontrollera tempot och spela sitt vanliga vägvinnande hemmaspel, men så skulle det inte bli. Faktum är att en stor del av den första halvleken skulle bli ett slags reality check, där kroaterna kändes klart mer påkopplade än vad många nog hade trott. De hade inga synbara problem med det så utskällda underlaget på Tele2 och visade gång på gång prov på hög individuell skicklighet. Visst syntes det att DIF mötte ett lag som nyligen gått igenom en ansiktslyftning med många nya spelare in och ut – men de kändes inte på något sätt ofarliga.
Stressad inledning oroade
DIF uppträdde samtidigt stressat och försökte gång på gång spela i ett högre tempo än vad man behärskade. Den mäktiga ljudkulissen från närmare 20 000 hemmasupportrar var stundtals öronbedövande och kanske gjorde det sitt till både mentalt och praktiskt. För när spelare som Pierre Neurath Bengtsson och Rasmus Schüller synbart drällde med bollen och satte sig i trubbel var det kanske så att de hade svårt att höra medspelarnas rop. Känslan var samtidigt att Rijeka hittat nycklar för att störa DIF. Ofta handlade det om att gå in hårt på kropp och till och med en maestro som Haris Radetinac hade problem med att skydda bollen.
Det skulle också dröja innan DIF kunde hota offensivt. Under matchens första 25 minuter var man mestadels mer eller mindre nedtryckta av ett bortalag som kom närmare och närmare hemmamålet. 23 minuter in i halvleken osade det katt som allra värst, när Rijeka forcerade in en boll i nät efter en fin frispark. En lättnadens suck ljöd dock över Tele2 när den assisterande domaren höjde sin flagga för en helt korrekt offside.
Offsidemål en väckarklocka?
DIF var nu förvarnade och kanske var det lite som att närmissen väckte laget. Några minuter senare stod Haris Radetinac för en elegant skarv i djupled som friställde Victor Edvardsen. Anfallaren petade bollen behärskat förbi bortakeepern, men fick se sitt avslut smita precis utanför höger stolprot. Efter detta kunde DIF tugga i gång mer av det spel som man brukar visa upp på Tele2, med fyndigt passningsspel och många offensiva överlappningar.
I den 30:e minuten drev Isak Hien upp bollen i en offensiv rusch och lämnade sedan den vidare till Haris Radetinac som prövade ett skott som målvakten dock kunde rädda utan större problem. Några minuter senare hittade Magnus Eriksson ut på Piotr Johansson som spelade ett flackt inspel mot straffpunkten som touchade Asoro, men som med nöd och näppe kunde rensas undan av gästerna. Precis före paus kom dock den bästa chansen för hemmalaget, när Asoro växlade tempo till höger i boxen och sedan slog ett inlägg mot bortre stolpen. Haris Radetinac mötte och stötte bollen mot mål – men Rijeka räddades av ribban!
DIF kunde gå in till pausvila med vetskapen att man hittat tillbaka till det spel som var så framgångsrikt i det första mötet – och sett till klara målchanser hade man varit det bättre laget i första halvlek, även om Rijeka dominerade en stor del.
Till supportrarnas glädje skulle den andra halvleken också fortsätta ungefär som den första slutat. Redan i den 48:e minuten höll sig Hampus Finndell framme och avslutade på halvvolley i boxen mot den högra krysset, men skottet kunde reflexräddas av gästernas målvakt.
Försvarsbjässe visade vägen – inhoppare stängde matchen
I den 55:e minuten skulle hemmalagets slit också ge utdelning i målprotokollet. En hörna från höger damp ned i boxen och träffade Hjalmar Ekdal och en Rijeka-spelare, som var i närkamp. Båda föll till marken, men bollen låg för ett ögonblick lös och det var allt som den gamle strikern Isak Hien behövde. Mittbacken vräkte sig fram och kunde bomba in 1–0 från två meter inför en hysterisk hemmaklack.
Ett mål kan ofta få stor psykologisk effekt och så skulle också bli fallet efter 1–0. DIF fortsatte att trumma på ungefär som tidigare, men gästerna såg under en längre period knäckta ut och förmådde inte prestera så mycket till offensiv. När man väl stack upp var det mest med långskott eller inlägg som mer eller mindre enkelt kunde rensas undan av ett samspelt mittlås.
I den 84:e minuten kom så DIF i ett anfall som skulle få matchavgörande betydelse. Haris Radetinac drev bollen mot straffområdesgränsen på den högerkant han flyttat över till efter att Asoro bytts ut mot Wikheim. Radetinac valde en enkel sidledspassning inåt i banan åt en annan inhoppare: Emmanuel Banda. Rijeka gav zambiern precis så mycket utrymme som han behöver och han kunde från halvmånen behärskat placera in 2–0 invid den vänstra stolproten.
Skämde ut sig – till ingen nytta
Vid ställningen 4–1 totalt och med lite tid kvar på klockan var loppet kört för det kroatiska motståndet – och det märktes. Man gick hårt fram när spelare som Gustav Wikheim ville trolla med bollen och det blev allt grinigare ute på planen – samtidigt som stämningen på läktarna var desto bättre med allsången Always look on the bright side of life.
Under stopptiden spårade det ur helt på planen när glåpord mot målskytten Banda rörde upp väldiga känslor och ett fullskaligt slagsmål kändes då inte långt borta. Man får hoppas att det inte fanns rasistiska förtecken, men med tanke på vad Joel Asoro råkade ut för i Rijeka är det tyvärr långt ifrån osannolikt. Det var också en och annan person på läktaren som ville ge sig in och göra upp med Rijekaspelarna, efter att en av gästerna skämt ut sig extra mycket och irriterat bombat upp en boll på närmsta ståplatssektion.
Känslorna skulle dock lugna sig något och i slutändan valde domaren att efter utdelning av ett par varningar blåsa av matchen för full tid – och kanske var det lika bra. DIF-spelarna fick i stället rikta sin uppmärksamhet mot hemmasupportrarna som förstås vill fira spelarna kungligt efter sammanlagt 4–1 mot kvalificerat motstånd.
Nu väntar rumänska Sepsi OSK i nästa runda av Conference League.
* * *
Vad tyckte du om matchen? Kommentera gärna nedan men tänk på att hålla en god ton!
