Spelarbetyg säsongen 2016: Anfallare + Tränare
Här kommer den sista delen av Forum 1891:s betygsättning av säsongen 2016. I denna artikel, anfallarna och tränarna.
Betygsskala
5 = Mästerlig
4 = Mycket Bra
3 = Bra
2 = Godkänd
1 = Dålig
Anfallare
Amadou Jawo 1
Matcher: 13, Starter / Inhopp: 3 / 10, Speltid: 375 minuter, Mål: 0, Assists: 1, Varningar: 0, Utvisningar: 0
Förfallet är ett faktum, och Jawo har gått från att ha varit en av Allsvenskans farligaste anfallare 2013 till att endast vara en ekonomisk belastning 2016. En hel del inhopp, som tyvärr ofta har varit loja och verkanslösa. Sett till den roll hans kontrakt indikerar att han ska ha, så är det uruselt. Frågan är hur länge han är i DIF, och har någon råd att ta över kontraktet?
Mathias Ranégie 2,5
Matcher: 25, Starter / Inhopp: 20 / 5, Speltid: 1715 minuter, Mål: 6, Assists: 3, Varningar: 4, Utvisningar: 0
Ranégie har haft Djurgårdens säsong, fast på ett personligt plan. Inledde strålande, för att sedan helt gå ned sig och var en av de formsvagaste under Pelles sista matcher. Spelade upp sig ordentligt med Mark Dempsey som tränare och gick från att vara en oönskad slöfock som reades ut till Cypern, till att bli den viktigaste nyckelspelaren i startelvan. "Ragge" stod för en fantastisk höst, och såpass att många Djurgårdare hoppas på en fortsättning i DIF för Ranégie.
Michael Olunga 4
Matcher: 26, Starter / Inhopp: 18 / 8, Speltid: 1729 minuter, Mål: 12, Assists: 3, Varningar: 3, Utvisningar: 0
Gjorde inte ett enda mål under Pelle Olsson, och såg stundtals lite trubbig ut även de fysiska attributen var där från början. Fullkomligt exploderade med Mark Dempsey som tränare, och det hela slutade med en delad femteplats i den Allsvenska skytteligan med 12 fullträffar. Sett till förväntningarna, eller ska man säga avsaknaden av förväntningar, så är betyget egentligen en femma, men sett till våren känns det lite givmilt. Hur som helst, en väldigt bra striker och ytterliggare ett guldkorn som Bosse Andersson har hittat!
Sam Johnson 4
Matcher: 12, Starter / Inhopp: 12 / 0, Speltid: Ca 1100 minuter, Mål: 7, Assists: 1, Varningar: 0, Utvisningar: 0
Var, tillsammans med Omar Colley, en av få ljusglimtar under Djurgårdens vår och sommar. Hade ett starkt poängsnitt och låg i skytteligatoppen länge under våren, något som i sin tur ledde till en rekordförsäljning för DIF. Såldes till kinesiska Wuhan Zall under sommaren, och ersattes så småningom av Michael Olunga.
Tino Kadewere 2,5
Matcher: 21, Starter / Inhopp: 8 / 13, Speltid: 800 minuter, Mål: 2, Assists: 4 (+ två inofficiella), Varningar: 1, Utvisningar: 0
Fick ett mindre genombrott mot slutet av säsongen, men 2016 har varit långt och krokigt för Tino. Har under säsongen spelat anfallare, central mittfältare, högerytter och vänsterytter. Väldigt positivt med en spelare som är så flexibel, men om ärligheten ska fram så har zimbabwiern egentligen imponerat mest som anfallare. Har visat upp ett fint spelsinne, att han är en vass avslutare samt en smart framspelare. En väldigt spännande spelare att följa under 2017.
Tränare
Pelle Olsson 1
Matcher: 19 (varav 3 av dessa Svenska Cupen-matcher), Vinster: 6 (1 vinst i Cupen), Oavgjorda: 0, Förluster: 13 (2 förluster i Cupen), Målskillnad: 23-30
Inledningen var fantastiskt, och efter tre omgångar hade DIF nio poäng med målskillnaden 9-1. Efter det gick allt utför, och inför sommaruppehållet hade Djurgården fem segrar och tio förluster, där man parkerade farligt nära bottenstriden i tabellen. Utöver resultaten såg även spelet bedrövligt ut, och efter allt snack om prestationer hit och dit blev det till slut för mycket efter förlusten mot Kalmar på Guldfågeln Arena under sensommaren. Konstiga laguttagningar, och en del av dessa kan inte ha gjorts på sportsliga grunder. Till exempel, hur kunde Stefan Karlsson bli bänkad match efter match när Tim Björkström var uppenbart formsvag? Saknade dessutom allt vad en Plan B kunde vara när spelet inte klickade. Verkade dessutom ha tappat omklädningsrummet, och det blev för uppenbart att Olsson hade kört fast. Fick sparken den 2:a augusti och ersattes av Mark Dempsey.
Mark Dempsey 4
Matcher: 15 (1 kvalmatch till Svenska Cupen), Vinster: 10 (varav en i Svenska Cupen), Oavgjorda: 1, Förluster: 4, Målskillnad: 33-23
Ersatte Pelle i början på augusti och slog IFK Göteborg i debuten. Väckte hela föreningen och framför allt laget som stod för några fantastiska prestationer mot Göteborg, Malmö och Norrköping. Fick ordning på Djurgårdens anfallsspel och lyckades få till ett kollektivt presspel, något som DIF hade saknat under hela säsongen. Utöver de fina resultaten så visade Mark även upp en fin förståelse för vad DIF är, då engelsmannen så ofta han kunde talade väl om staden, supportrarna och vilken stor klubb Djurgården är. Ska man däremot ta fram luppen så finns det dock några frågetecken som hindrar en femma i betyg. En punkt är försvarsspelet, och ja, Djurgårdens försvarslinje är inte Allsvenskans starkaste men det är inte heller den svagaste och det kollektiva försvaret såg stundtals riktigt darrigt ut även med Dempsey vid rodret. Ett annat frågetecken blev den bristande erfarenheten av att ha huvudansvaret, då Dempsey gjorde en del taktiska missar, där den tydligaste kom i bortamatchen mot Östersund. För att sammanfatta så gjorde Mark ett riktigt bra jobb och räddade Djurgårdens säsong så gott som det gick, och med ett poängsnitt på 2,0/match så gjorde han DIF till ett av seriens formstarkaste lag.
